Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor. Metod Till denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen. Resultat De viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven. En lärare och en rektor från samma skola anser att man skall titta på helheten av elevernas förmågor och betygsätta det, specifika moment som simning behöver inte påverka hela betyget. Vidare framkom att samtliga skolor ger eleverna bra möjligheter att både lära sig simma och att utveckla sin simförmåga. Det är den enskilda skolans ramfaktorer som kan påverka simundervisningen negativt. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att alla undersökta skolor har hittat strategier för att undervisa i simning på mångkulturella skolor, trots de svårigheter som kan uppkomma vid planering och organisering av undervisningen. I jämförelse med idrottslärare ur tidigare studier anser vi att respondenterna i denna studie har stor förståelse för elever med utländsk bakgrund och de försöker bedriva en undervisning där alla får möjlighet att uppnå kunskapskravet A-E i simmomentet. / Summary Aim and Questions The purpose of this study is to deepen knowledge of wich strategies teachers and principals working in four multicultural schools are using to not discriminate pupils that recognize the religion of Islam. We then needed to know following questions: How teachers and principals look at the importance of swimming education? How do schools work with students who do not achieve the goal in the aspect of swimming in physical education? How do teachers and principals perceive pupils and parents attitude towards the subject swimming? Method The present study was a qualitative approach as a method. Five teachers and three principals from four schools in the Stockholm area were interviewed. The selection came to be strategic when respondents that were selected, worked in multicultural schools. Pierre Bourdieu's cultural sociology perspective and his theoretical concepts of habitus, capital and field has been used for the analysis of the data collection. Results The key findings that emerged from this study is that both teachers and principals recognize swimming ability a great value, they also think the swimming torque are a must in the curriculum. A teacher and a headmaster of the school believe that teachers should look at the big picture of students' abilities and rate it, specific elements such as swimming does not affect the whole PE grade. It was also found that all schools give pupils good opportunities to both learn to swim and to develop their swimming ability. It is the individual schools frame factors that may affect the swimming education negatively. Conclusion The conclusion of this study is that all surveyed schools have found strategies to teach swimming in multicultural schools, despite the difficulties that may arise when planning and organizing of the teaching. In comparison to PE teachers from previous studies, we believe that the respondents in this study have great understanding for students of foreign origin and they are trying to pursue an education in which everyone has the opportunity to obtain knowledge requirement A-E in the swimming torque.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning. För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor: Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna? Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter. Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor. Åtgärderna som de aktuella skolorna hade varierade från schemalagd simundervisning till ingen åtgärd alls. På tre av respondenternas skolor fanns det inte ens åtgärdsprogram utan prioriteringen läggs på andra delar inom skolan. För att öka simkunnigheten behövs en satsning från skolans sida på simundervisningen. Skolor behöver även mer stöd när åtgärdsprogram ska uppbyggas och uppföljas.

Syfte Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor. Frågeställningar – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan? – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6? Metod En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola. Resultat Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar. Slutsats Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

This study aims to examine the way of teaching swim lessons. In addition, the study also examines the actual swimming proficiency of pupils in the 9th grade in different areas in Sweden. These are the question specifics which this study wishes to examine. How do teachers define the ability to swim? How do swim lessons differ, regarding to which area they are conducted in?  How many of the 9th grade pupils in each examined community passes the bar for swimming proficiency? What does PE teachers do if one or several of the 9th grade pupils fails to show an adequate swimming proficiency? How do results in swimming proficiency differ regarding to different schools in different parts of the country? Method This study consists of two major surveys, one based on material gathered from qualitative interviews and the other on material gathered from observations. Four PE teachers and one swimming instructor were interviewed, as well as six different 9th grade classes, with a total of 145 pupils. In the observation the pupils participated in a swim test, where they should swim 200 meters from which 50 meters must be on their back and were categorized in three categories. These were: passed, completed with rest and failed. Schools in the following three communities have been studied; Karlskrona, Stockholm and Skellefteå. Our theoretical perspective has been the theory of the Swedish curriculum and the frame factor theory.  Results The conclusive result shows that preconditions vary between different communities. Swim lessons are conducted in numerous ways and each examined PE teachers has shown diverse ways to describe swimming proficiency. Relevant resources such as time and economy also vary in how swimming lessons are conducted. Swimming proficiency amongst the examined pupils tends to be relatively high, even though several of the pupils rested while conducting the examination. The result also states that PE teachers tends to let the pupils whom are resting during the examination pass the bar of swimming proficiency, using the motivation that these pupils actually can reach to pass the bar if they only put some effort into it. Conclusion Throughout the various definitions, the numerous preconditions and methods to examine swimming proficiency, we believe that the general comparison of the Swedish school system is to be endangered. Above this we believe that the general pupil needs to exercise their swimming skills, throughout continuous swimming lessons and not with a single test, in order to secure the fact that that pupils in question truly can swim. / Studiens syfte är att undersöka hur simundervisningen bedrivs samt hur simkunnigheten hos elever i årskurs 9 på olika områden i Sverige ser ut.  De frågeställningar som vi önskar att besvara är:   Hur definierar lärarna simkunnighet? Hur ser simundervisningen i respektive område ut? Hur många av eleverna i årskurs 9 i respektive område når upp till kunskapskraven i simning? Vad gör idrottsläraren om elever inte når upp till kunskapskraven i årskurs 9? Hur skiljer sig resultaten mellan utvalda skolor i respektive landsdel? Metod Studien består av två undersökningar, en kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ observationsstudie. Vi har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa och en siminstruktör samt observerat sex olika klasser som går i årskurs 9, totalt 145 elever. I observationsstudien genomförde eleverna ett simtest, där de skulle simma 200 meter varav 50 meter på rygg och bedömdes utifrån tre kategorier. De olika kategorierna var: godkänd, genomförde med vila och icke godkänd. Undersökningen är genomförd i tre olika områden som vi har valt att benämna vid dess kommun. De undersökta områdena är: Karlskrona, Stockholm och Skellefteå. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin och ramfaktorsteorin Resultat Vårt resultat visar på att förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Simundervisningen bedrivs på varierande sätt och utöver det definierar lärarna simkunnighet olika. Resurser som tid och ekonomi skiljer sig också åt för att bedriva simundervisningen. Simkunnigheten bland eleverna är hög, dock genomför ett större procentantal av eleverna testet med vila. Vårt resultat visar också på att lärare godkänner elever som vilar under testet med motiveringen att de ”egentligen” kan, då eleverna bara är ”lite lata”.  Slutsats Genom de varierande definitionerna från lärarna, de olika förutsättningarna och metoderna för att testa simkunnigheten menar vi att skolväsendets likvärdighet hotas. Utöver det, anser vi att eleverna behöver träna mer på sin simkunnighet, genom en omfattande simundervisning istället för att bara genomföra ett simtest. Detta för att säkerhetsställa att eleverna verkligen är simkunniga.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte är att undersöka i vilken mån det går att lära ut livräddning i vatten i årskurs fyra.</p><p>- I hur stor utsträckning kan elever i årskurs fyra lära sig att livrädda i vatten?</p><p>- Kommer träning av de olika momenten leda till en förbättring?</p><p>- Blir det någon skillnad i förbättring mellan flickor och pojkar i de olika momenten?</p><p>Metod</p><p>Vi har undersökt hur träningsbar deras förmåga är genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester på eleverna där cirka hälften av eleverna fick chansen att träna på de olika momenten. Studien genomfördes på 64 elever i årskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen är en interventionsstudie.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att elever i årskurs fyra, oavsett om de får träning eller inte, har en förmåga att lära sig att livrädda i vatten. Vi ser även att test – retest faktorn spelar en roll vid den här typen av tester då kontrollgruppen lärde sig i större utsträckning i samtliga moment. I momentet bogsering så hade kontrollgruppen en signifikant större förbättring än interventionsgruppen.</p><p>Slutsats</p><p>Vi kan i resultaten se att det skett en förbättring i både interventions- och kontrollgruppen. Resultaten visar att elever i årskurs fyra lär sig genom att bara få testa momenten vid två tillfällen. Därför anser vi att det absolut skulle gå att bedriva undervisning i livräddning i vatten redan i årskurs fyra.</p><p> </p>

<p>Denna studie gjordes på förfrågan av en simklubb i västra Sverige. Uppgiften var att mäta</p><p>fram laktatkurvan på ett antal simmare. Önskemålet var tio (10) simmare men vi fick ett</p><p>bortfall på fyra (4) på grund av sjukdom, ovilja och tester för nära inpå mästerskap. Metoden</p><p>vi valde var laktatmätning efter varje simmat lopp. Simmarnas uppgift var att simma</p><p>progressivt 5*200m frisim. Laktatet mättes med ett instrument kallat Lactate Scout och även</p><p>pulsen togs efter varje lopp. Vi mätte laktathalten hos simmarna en och en eller två och två</p><p>beroende på hur mycket plats och tid det fanns att disponera.</p><p>Resultaten efter fyra veckor var att alla simmare hade förbättrat sitt laktatvärde det vill säga</p><p>hade sänkt och högerförskjutit laktatkurvan medan pulsen höll sig stabilt. Två av</p><p>försökspersonerna hade högerförskjuten laktatkurva, medan två andra försökspersoners hade</p><p>en liten sänkning på det fjärde loppet som inte riktigt stämde överens med den</p><p>eftersträvansvärda kurvan. De två sista försökspersonernas laktatkurvor sköt i höjden vid det</p><p>andra eller tredje loppet och sjönk under det fjärde loppet, och ökade sedan på det femte och</p><p>sista loppet.</p><p>De slutsatser vi kan dra med så få försökspersoner är att tränarnas träningsplanering för dessa</p><p>sex simmare stämde bra inför tävlingarna de hade framför sig. De fick betydligt bättre</p><p>motståndskraft mot laktatet efter fyra veckors träning.</p>

No description available.

Denna studie gjordes på förfrågan av en simklubb i västra Sverige. Uppgiften var att mäta fram laktatkurvan på ett antal simmare. Önskemålet var tio (10) simmare men vi fick ett bortfall på fyra (4) på grund av sjukdom, ovilja och tester för nära inpå mästerskap. Metoden vi valde var laktatmätning efter varje simmat lopp. Simmarnas uppgift var att simma progressivt 5*200m frisim. Laktatet mättes med ett instrument kallat Lactate Scout och även pulsen togs efter varje lopp. Vi mätte laktathalten hos simmarna en och en eller två och två beroende på hur mycket plats och tid det fanns att disponera. Resultaten efter fyra veckor var att alla simmare hade förbättrat sitt laktatvärde det vill säga hade sänkt och högerförskjutit laktatkurvan medan pulsen höll sig stabilt. Två av försökspersonerna hade högerförskjuten laktatkurva, medan två andra försökspersoners hade en liten sänkning på det fjärde loppet som inte riktigt stämde överens med den eftersträvansvärda kurvan. De två sista försökspersonernas laktatkurvor sköt i höjden vid det andra eller tredje loppet och sjönk under det fjärde loppet, och ökade sedan på det femte och sista loppet. De slutsatser vi kan dra med så få försökspersoner är att tränarnas träningsplanering för dessa sex simmare stämde bra inför tävlingarna de hade framför sig. De fick betydligt bättre motståndskraft mot laktatet efter fyra veckors träning.

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka i vilken mån det går att lära ut livräddning i vatten i årskurs fyra. - I hur stor utsträckning kan elever i årskurs fyra lära sig att livrädda i vatten? - Kommer träning av de olika momenten leda till en förbättring? - Blir det någon skillnad i förbättring mellan flickor och pojkar i de olika momenten? Metod Vi har undersökt hur träningsbar deras förmåga är genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester på eleverna där cirka hälften av eleverna fick chansen att träna på de olika momenten. Studien genomfördes på 64 elever i årskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen är en interventionsstudie. Resultat Resultaten visar att elever i årskurs fyra, oavsett om de får träning eller inte, har en förmåga att lära sig att livrädda i vatten. Vi ser även att test – retest faktorn spelar en roll vid den här typen av tester då kontrollgruppen lärde sig i större utsträckning i samtliga moment. I momentet bogsering så hade kontrollgruppen en signifikant större förbättring än interventionsgruppen. Slutsats Vi kan i resultaten se att det skett en förbättring i både interventions- och kontrollgruppen. Resultaten visar att elever i årskurs fyra lär sig genom att bara få testa momenten vid två tillfällen. Därför anser vi att det absolut skulle gå att bedriva undervisning i livräddning i vatten redan i årskurs fyra.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor. Forskningen bekräftar att invandrarelever behöver simundervisning i skolan.