Detta arbete handlar om idrottslärare som undervisar nyanlända i simning. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka de problem som idrottslärare möter i simundervisningen med nyanlända och hur de hanterar dessa problem. Studien har två frågeställningar: Vilka utmaningar och problem möter idrottslärare i samband med simundervisning för nyanlända? På vilket sätt arbetar idrottslärarna för att stötta nyanlända elever i simundervisningen? Ansats och metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom en kvalitativ forskningsansats. Valet av metod i denna studie faller på semistrukturerad intervju. Resultat: Resultatet har tolkats med hjälp av olika begrepp inom sociokulturellt perspektiv och “self- efficacy”, som handlar om lärarens tro på sin egen förmåga. Resultatet är indelat i två delar, vilka svarar mot uppsatsens forskningsfrågor. Den första delen handlar om de utmaningar och problem som idrottslärarna upplever i samband med simundervisningen. Den andra delen behandlar strategier och arbetssätt som idrottslärarna använder för att hantera utmaningar och problem. De utmaningar och problem som idrottslärarna berättar om handlar om elevers rädslor och även om att elever utmanar normer samt att lärarna upplever skillnader mellan flickors och pojkars simkunnighet. Lärarna uttrycker en tveksamhet till sin egen kompetens att lära ut simning, vilket kan utgöra ett hinder för lärarnas förmåga att lära ut simning. En bristande ledning upplevs som ytterligare ett problem i samband med simundervisning för nyanlända. Idrottslärarna berättar om olika sätt att arbeta med elevernas simning. Först handlar det om att möta eleven där den befinner sig för att kunna stötta på rätt sätt, vilket exempelvis kan innebära att få eleverna att ta sig till simhallen, ta sig ner i vattnet eller vilken simteknik som används. När eleven är i vattnet börjar lärarna arbeta med att få eleven att slappna av, flyta och andas. Förutom motorikträning och tekniker i vattnet använder några lärare samundervisning som en strategi och arbetssätt, medan andra lärare använder särundervisning som sin strategi. Samarbete med andra lärare är viktigt för att lärarna ska ha möjlighet att både överblicka säkerheten  i  bassängen  och  för  elevernas  siminlärning.  Samtliga  idrottslärareefterfrågar mer samarbete med andra lärare, även på andra skolor.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att jämföra UVK-träning med ett generellt simträningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska  Simförbundet 2014) för svenska ungdomar. Studiens syfte var även att undersöka om en specifik UVK-träningsmetod leder till att simmarna implementerar UVK mer vid start och vändning samt om det påverkar farten respektive sluttiden under ett max lopp. Studiens frågeställning var: (1) Leder UVK-träningen till att simmarna kickar längre under vattnet i start och vändning under ett tävlingslopp? (2) Ökar UVK-farten efter start och vändning, bland ungdomar, efter en sexveckorsperiod av UVK-träning? Metod Totalt deltog 16 stycken försökspersoner, 8 pojkar och 8 flickor, i denna studie. En kvantitativ ansats har vidtagits för att studera skillnader på UVK-prestationen för svenska simungdomar efter ett sex veckor långt träningsprogram. Kontrollgruppen (KG) följde ett träningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska Simförbundet, 2014) medan UVK-gruppen följde ett mer UVK-baserat upplägg baserat på Leroy (2014). UVK-träningen bestod av vertikalkick, fotledsstyrka, ankelrörlighet och specifik UVK-träning. Innan och efter träningsperioden genomfördes två tester. Ett 15 meter maximal UVK-test och ett 50 meters ryggsimstest, för att mäta tid och fart av UVK samt bestämma sträcka av UVK vid ett maxlopp. Resultat Resultaten efter genomförd träningsperiod visar att UVK-gruppen kickar signifikant längre efter starten, samt visar en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. KG visar en tendens till att vara snabbare till 10 meter vid 15 meter UVK. UVK-gruppen kickar signifikant längre än vad KG gör efter starten vid 50 meter ryggsim. Slutsats En period av specifik UVK-träning samt vertikalkicksträning leder till att ungdomar kickar längre efter starten, samt har en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. Träningsmetoden kan implementeras som en del i ungdomars teknikutveckling för att kicka längre under vattenytan. Progression kan ske genom att först lära simmaren att kicka längre under vattnet, för att sedan lägga tid på att utveckla farten för att kicka denna sträcka snabbare.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen.  Frågeställningar: Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången? Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar?  Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen? Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna? Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net. För de simmare som uppnått 900 FINA-poäng i Europa inom perioden 2011-2014 för distanserna 50, 200, 800 och 1500 meter frisim följdes adeptens utveckling tillbaka fem år dessförinnan adepten uppnått 900 FINA-poäng. En utvecklingskurva om 6 år skapades för respektive adept inom de olika frisimsdistanserna. Damer och herrar sammanställdes i separata utvecklingskurvor för att studera progressionen för de olika könen. För sammanställnig av FINA-poängskravet gjordes en studie av de senaste årens mästerskap (OS,VM,EM,SM). Studien har studerat kvalifikationstider och motsvarande poäng jämfört med tiden, sista plats i semifinal samt 8:e placering i final via arrangörer till mästerskapen. Resultat: Resultatet för studien visar på att adepterna har en ständig progression i utvecklingen inom de olika distanserna. Lägst progression i poäng bland distanser som undersökts sågs vid distansen 50 meter frisim för kvinnorna och vid de längsta distanserna (800+1500 m) för männen. FINA-poängkravet för internationella samt nationella mästerskapen visar på att det generellt finns en ständig progression i poängkravet för de olika tävlingarna samt att de Olympiska Spelen vanligtvis sett har det högsta kravet för deltagande, semifinal samt final. Slutsats: Utvecklingen för deltagarna tycks vara konstant stigande och tenderar ofta till att bli större under det sista året innan adepterna uppnår 900 FINA-poäng.  FINA-poängskravet på tävling tycks vanligtvis vara ständigt stegrande för de olika mästerskapen.

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förekomsten av Relative Age Effect (RAE) i svensk tävlingssimning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:-  Finns Relative Age Effect inom svensk tävlingssimning på populationsnivå?-  Vid vilken ålder uppkommer, avtar och försvinner Relative Age Effect för damer respektive herrar?-  Finns det skillnader i Relative Age Effect avseende kön? MetodStudien är en retrospektiv tvärsnittsstudie som undersöker representation av tävlingslicensierade simmare i åldern 5–22 år över en period på 20 år. Studiens deltagare är födda 1978 – 2014 och har mellan åren 2000 – 2019 varit inom åldersspannet 5–22 år. Deltagarna i studien bestod av 43 284 atleter varav 26 583 damer (61,42%) och 16 701 herrar (38,58%). Data mottogs från Svensk Simidrott (fd. Svenska Simförbundet) och deras resultatdatabas TempusStatistik där samtliga tävlingslicensierade simmare finns registrerade från år 2000 och framåt. Förekomst, magnitud och avtagande bestämdes genom Chi-2 (X2) test och Cramer’s V Effect Size. Odds Ratio (OR) och 95% konfidensintervall (95%CI) användes för att undersöka avvikelser mellan kvartal 1–4 (Q1-4). Dessa steg genomfördes på damer och herrar över samtliga åldrar. ResultatEn initial men avtagande Relative Age Effect är närvarande genom en stor-medium effect size (sv. effektstorlek) för damer och herrar 6–8 år. Skillnader mellan herrar och damer upptäcktes också genom a) en ihållande liten effect size upptäcktes för damer 9–20 år och herrar 9–22 år och b) signifikant OR för Q1>Q2>Q3>Q4 var för damer 8–11 år samt för Q2>Q3>Q4 för herrar 7–13 och 15–18 år. SlutsatsRAE fanns på populationsnivå inom svensk tävlingssimning för damer 6–20 år och herrar 6– 22 år. En inledande övergående RAE med en stor-medium effect size var synlig i 6–8 års ålder för både herrar och damer. Eventuella registrerings-, tillväxt-, mognad- eller selektionsfördelar var övergående. En liten effect size var ihållande från 9–20 års ålder för damer och 9–22 års ålder för herrar. Det fanns skillnader i RAE med avseende på kön. Eventuellt verkar RAE ha större genomslag/magnitud på dam- än på herrsidan, i synnerhet vid 8–11 års ålder.

Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende?  Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation.    Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p<0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p>0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p>0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p>0,05).   Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.

Simning är en sport där små marginaler har stor inverkan på resultatet. I OS-finalen 2008 vann Michael Phelps över Milorad Čavić med en hundradels sekund. För att få marginalen på sin sida behöver simmaren träna otaliga timmar. I dagsläget har Kungliga Tekniska Högskolan inte en bra prototyp för att testa, utvärdera och mäta en simmares träning. Att kontinuerligt under ett helt träningspass få mätvärden som kan användas för att förbättra simtekniken skulle kunna ge en stor fördel. Målet med det här examensarbetet är att utvärdera möjligheten att utveckla en metod för att mäta dessa värden. Metoden som valdes var att med en IMU och mikrokontroller mäta rörelser. En jämförelseanalys gjordes mellan mikrokontrollers för att ge plattformen bästa utvecklingsmöjligheter. Efter resultatet från jämförelseanalysen införskaffades de två olika mikrokontrollers som hade störst potential och dessa två jämfördes vidare. Därefter utvecklades flera möjliga designer för plattformen med störst potential som kan användas för att kvantifiera simträning. Resultatet blev två funktionella protyper som uppfyllde de krav som ställdes. Framtida utveckling skulle vara att testa och utvärdera plattformarna vidare och hitta andra sporter och användningsområden. / Swimming is a sport where small margins can have a big impact on the result. In the 2008 Olympic finals Michael Phelps won over Milorad Čavić by one hundredth of a second. To get the margin on their side, the swimmers need to practice countless hours. Currently, the Royal Institute of Technology does not have a good prototype for testing, evaluating, and measuring a swimmer's training. Continuously getting measured values during an entire training session that can be used to improve a swimming technique could provide a great advantage. The aim of this thesis is to evaluate the possibility of developing a method for measuring these metrics. The method chosen was to measure movements using an IMU and microcontroller. A comparison analysis was made between microcontrollers to provide the platform with the best development opportunities. Following the results of the comparison analysis, two different microcontrollers with the greatest potential were acquired and these two were further compared. Subsequently, several possible designs were developed for the platform with the greatest potential that can be used to quantify swim training. The result was two functional prototypes that met the requirements. Future development would be to test and evaluate the platforms further and find other sports and areas of use.

Picture cards is a tool used to replace or supplement missing speech or language. This study sheds light on how swimming teachers experience the use of picture cards in the swimming schools organized by Folkhälsan. The issues raised are: What opportunities does the swimming teachers see with the use of picture cards? What challenges does the swimming teachers see with the use of picture cards? To find out what opportunities and challenges they see, a total of five semi structured interviews wereconducted. The interviews were recorded, transcribed, and then analyzed through a thematic analysis. The results showed that the use of picture cards in swimming school contributes to increased inclusion, it enables different working methods, and it creates conditions for several other effects like students becoming more attentive, listen better and the lessons being more well thought out. The challenges the swimming teachers could see with the use of picture cards were mainly about insufficient information and deficient material and that some practical difficulties can arise. The practical difficulties that emerged were that it got messy in the group because of too many cards and that focus sometimes is drawn from the children. In conclusion, the swimming teachers felt that the picture cards have more positive effects than negative ones.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare.