Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11. 1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga? 2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation? 3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet? Metod Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län. Resultat Samtliga deltagare angav att de kan simma. 89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga. Slutsats Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga. / Aim The purpose of this study is to examine swimming ability for students in grades 6 and to compare pupils’ estimated and actual swimming ability based on knowledge requirement for swimming in Lgr11. 1. What percentage of the pupils estimate themselves as swimmers? 2. What percentage of the pupils are swimmers according to the observation? 3. Are the pupils’ estimated swimming ability in line with their actual ability to swim? Method The study intended to investigate both estimated and actual swimming ability. Therefore, two different methods were used, a survey and an observation of a swimming test. The survey and observation were carried out at one time, and were based on the knowledge requirement for swimming in the Swedish curriculum Lgr11. The survey measured the pupils’ estimated swimming ability and the test measured the pupils’ actual ability to swim. The comparison between estimated and actual swum distance was conducted with a paired t-test and the comparison between estimated and actual swimming ability was conducted with a Chi2 test. The sample consisted of 102 students in elementary schools 6th grade from two schools in Stockholm County. Results All participants stated that they can swim. 89.6% of the students could be considered as swimmers based on the estimation and 97% of the students could be considered as swimmers based on the swimming test. There was no significant difference between the pupils estimated and their actually completed distance. There was no significant difference between the pupils estimated and their actual swimming ability, however, there was a tendency that the pupils underestimated their ability. Conclusions The conclusions are that the survey results for the proportion of swimmers students (97%) agree well with the results from the Skolverkets (2014) recent report (95.4%), and that students tend to underestimate their swimming ability.

Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl. Frågeställningar: Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen? Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik? Metod Den metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken. Sammanlagt intervjuades tre lärare och nio elever, en lärare och tre elever intervjuades i varje skola, vid tre olika skolor. Lärarna intervjuades enskilt, medan eleverna intervjuades i grupper. Resultat Av de intervjuer som genomfördes med lärarna så har det visat sig att användningen av simhallar med tider endast för kvinnor är väsentlig, för flickor som inte kan delta på skolans simundervisning med resten av klassen. Det har även visat sig vara problematiskt för vissa elever, då de ibland inte fått den handledning de behöver för att kunna få en godtagen simundervisning. Slutsats Det verkar som att denna problematik för flickor kan vara ett hinder för de att få ett slutbetyg i ämnet idrott och hälsa, för att kunna förebygga detta så krävs kommunikation mellan skola och hem. Genom att uppmärksamma simkunnighetens innebörd för dessa flickor och deras familjer så kan förhoppningsvis en lösning finnas. Det krävs tid och engagemang från lärarens sida, och stöd från skolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

The margins in elite swimming are minimal. One hundredth of a second can be the difference between success and failure. To get the margins on your side, science and technical innovations are playing an increasingly important role in elite sport. Lactate measurement is a tool that is used to measure the lactate threshold, also known as the lactic acid threshold. The lactic acid threshold is then used to plan your workouts and to become aware of your limits. The project group have done market research that has shown that lactate measurements are rarely done in elite swimming because it´s time consuming and expensive. Lactate measurement in swimming is done by taking a blood sample in the ear and by analyzing the blood with a lactate measuring device. The process requires expensive disposable materials and takes between 10-60 seconds each time. This makes it impossible for a swim coach to make measurements on more than two swimmers at a time. The purpose of the project has been to simplify this process. The goal of the project has been to collect measurement data for muscle activity and lactate through experimental studies and analyzes with EMG sensors. Data that can be used for future algorithm development. The goal has also been to develop prototypes for both the product and for an application, this will be a starting point for the development of the final product. The result, Lactatel, is a concept that measures the lactate level of a swimmer in real time in order to optimize training. The concept consists of two sensors that are placed on the back and measure muscle activity. It also consists of an application where the values are displayed. Lactatel is a cheaper alternative in the long run compared to current products and is easier to use for both swimmers and swim coaches. Lactatel does not require any handling of blood and displays lactate values in real time just like a heart rate monitor shows your pulse. The product is capable of measuring lactate on an unlimited number of swimmers simultaneously. Lactatel is a future tool for elite swimmers and will help them reach their full potential and get the margins on their side. / Marginalerna i simning på elitnivå är minimala. En hundradel kan vara skillnaden mellan vinst och förlust. För att få hundradelarna på sin sida används vetenskap och tekniska hjälpmedel allt mer inom elitidrott. Laktatmätning är ett exempel på ett sådant hjälpmedel. Det används för att mäta laktattröskeln, även kallad mjölksyratröskeln. Mjölksyratröskeln används sedan för att planera träning och för att bli medveten om sina begränsningar. Projektgruppen har gjort marknadsundersökningar som visat att laktatmätningar sällan görs inom elitsimning på grund av att det är tidskrävande, dyrt och omständligt. Laktatmätning i simning går till genom att ett blodprov tas i örat och att blodet sedan analyseras i en laktatmätare. Processen kräver dyra engångsmaterial och tar mellan 10–60 sekunder vilket medför att en simtränare inte kan göra mätningar på mer än två simmare i taget. Syftet med projektet har varit att underlätta denna process. Målet med projektet har varit att genom experimentella undersökningar och analyser med EMG-sensorer ta fram mätdata för muskelaktivering och laktat som kan användas för framtida algoritmutveckling. Målet har även varit att utveckla prototyper på både en produkt och tillhörande applikation som ska vara en startpunkt för framtagning av den slutgiltiga produkten. Resultatet, Lactatel, är ett koncept som mäter laktatvärdet hos en simmare i realtid för att kunna optimera och skräddarsy personlig träning. Konceptet består av två sensorer som placeras på ryggen och mäter muskelaktivitet samt en applikation där värdena visas. Lactatel är ett billigare alternativ i längden än nuvarande produkter och är enklare att använda för både simmare och simtränare. Lactatel kräver ingen blodhantering och visar laktatvärdet i realtid likt en pulsklocka visar puls. Produkten klarar av att mäta laktatvärdet på ett obegränsat antal simmare samtidigt. Lactatel är framtidens hjälpmedel för elitsimmare och hjälper dem att nå sin fulla potential och få marginalerna på sin sida.

Syftet med undersökningen är att utreda om amerikanska tidningars nätupplagor är sexistiska i nyhetsrapporteringen från OS 2016? För undersökningen har två sporter, simning och löpning, valts ut. Genom att använda Methenys definition av vilka sporter som anses vara könsneutrala, det vill säga sporter som i USA anses vara socialt acceptabla för både kvinnor och män att utöva. Artiklarna som valdes ut kommer från följande tidningars webbsidor: USA Today, Miami Herald, Daily Mail, CNN, Washington Post samt ytterligare några amerikanska nättidningar som har sorterats som ”andra” i undersökningen. Metoderna för denna undersökning är en omfattande kvantitativ innehållsanalys av 86 artiklar och en massmedieretorisk analys av fem artiklar som valts ut från de 86 artiklar som analyserats i den kvantitativa delen. Analysen visade att det är vanligare att artiklar om kvinnor prioriterar fakta som inte har med deras idrottsprestation att göra. Det är även vanligare att artiklar om medaljtagande kvinnor handlar om något annat än deras prestation, 18 procent av artiklarna om kvinnor handlade inte om sporten utan om dem som person för män var motsvarande andel artiklar fyra procent. / The purpose for this study is to investigate if the American newspapers’ online editions are sexist in their reporting of the Olympics 2016? For the study, the two sports chosen, swimming and tracks, have been chosen by using Metheny’s definition, which refers to sports that are gender neutral, meaning sports that are viewed in America as socially acceptable for both genders. The chosen media is the online newspapers: USA Today, Miami Herald, Daily Mail, CNN, Washington Post and a few other American online newspapers that is sorted into category “other”. The methods used for the study is a quantitative content analysis and a mass media rhetoric analysis also known as massmedieretorik. This study, utilizing a total of 86 articles - five of which were chosen for a more thorough analysis - showed that it is more common for articles about women to prioritize facts that does not concern their athletic achievements. It is also more common for articles about medal winning females to be about something else, rather than their achievements, for articles about men this phenomenon was much less common.

<p>Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min. Före och efter träningsperioden utfördes 3 maximala apnéer utan hyperventilering, samt en tidsbestämd apné, och kardiovaskulära parametrar och mjältesvolym registrerades. I ett separat test mättes antal andetag via videofilmning samt tid för 50 respektive 100 m frisim. När mjältesvärdena för alla simmare (n=11) poolades var volymen 255 mL jämfört med för alla icke simmare (n=16) på 217 mL (p=0,13). Lungvolymen var större hos kvinnliga simmare än icke simmare (P<0,05). Efter 3 apnéer uppvisade simmarna en mjälteskontraktion på 16% (p<0,05) och hemoglobin-koncentrationen ökade 2,8% (P<0,05). Apnéträningen tenderade att ge färre andetag på 50 m (P=0,18). Bradykardin hade ökat, och därmed dykresponsen, efter apnéträningen (P<0,05). Studien antyder att simmare redan är apnétränade och att en högre träningsdos troligen krävs för en effekt.</p>

<p><p>Syfte och frågeställningar<p>Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.</p><p><p>Följande frågor skall besvaras:</p><p><p>1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?</p><p><p>2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?</p><p><p>3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?</p><p><p>Metod</p><p><p>En manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.</p><p><p>Resultat</p><p><p>För KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst. En klar aerob utveckling sker under perioden. KM utvecklas genom hela tävlingsperioden. EI sjunker direkt efter sista tävlingen tillsammans med harmoni och emotionell uppladdning. Hastigheten (V) sjunker och mjölksyranivåerna (HLa) ökar vid test 4 dagar efter tävlingsperiodens test. MS upplever hög belastning men också en klar fysisk förbättring under säsongen. Den psykosociala belastningen följer den upplevda tränings- och tävlingsbelastningen. 4 av 5 känslor på EmRecQ varierar kraftigt. Upplevelsen av bra form minskar precis efter tävlingscykeln är avslutad samtidigt som den psykosociala belastningen ökar. Prestationen ökar från tävling 1 till 2 för att sjunka något vid den 3:e. MS utvecklar anaeroba egenskaper. MS visar inga fysiska tecken på någon akut överträning. Däremot visar han upp respons på mental stress direkt efter sista tävlingsdag.</p><p><p> </p><p>Slutsats<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p>Tränings- och tävlingsbelastning varierar tydligt för en KM och MS under en 10-veckorsperiod. Det finns för den kvinnliga medeldistansaren såväl fysiska som mentala tecken som skulle kunna tyda på akut överträning efter den intensiva tävlingsperioden. Men den eventuella överträningen verkar leda till en positiv träningsadaption. För den manliga sprintern finns det tecken på mental stress efter tävlingscykeln.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning. Följande frågor skall besvaras: 1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel? 2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar? 3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar? Metod En manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod. Resultat För KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst. En klar aerob utveckling sker under perioden. KM utvecklas genom hela tävlingsperioden. EI sjunker direkt efter sista tävlingen tillsammans med harmoni och emotionell uppladdning. Hastigheten (V) sjunker och mjölksyranivåerna (HLa) ökar vid test 4 dagar efter tävlingsperiodens test. MS upplever hög belastning men också en klar fysisk förbättring under säsongen. Den psykosociala belastningen följer den upplevda tränings- och tävlingsbelastningen. 4 av 5 känslor på EmRecQ varierar kraftigt. Upplevelsen av bra form minskar precis efter tävlingscykeln är avslutad samtidigt som den psykosociala belastningen ökar. Prestationen ökar från tävling 1 till 2 för att sjunka något vid den 3:e. MS utvecklar anaeroba egenskaper. MS visar inga fysiska tecken på någon akut överträning. Däremot visar han upp respons på mental stress direkt efter sista tävlingsdag.   Slutsats  Tränings- och tävlingsbelastning varierar tydligt för en KM och MS under en 10-veckorsperiod. Det finns för den kvinnliga medeldistansaren såväl fysiska som mentala tecken som skulle kunna tyda på akut överträning efter den intensiva tävlingsperioden. Men den eventuella överträningen verkar leda till en positiv träningsadaption. För den manliga sprintern finns det tecken på mental stress efter tävlingscykeln.

Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min. Före och efter träningsperioden utfördes 3 maximala apnéer utan hyperventilering, samt en tidsbestämd apné, och kardiovaskulära parametrar och mjältesvolym registrerades. I ett separat test mättes antal andetag via videofilmning samt tid för 50 respektive 100 m frisim. När mjältesvärdena för alla simmare (n=11) poolades var volymen 255 mL jämfört med för alla icke simmare (n=16) på 217 mL (p=0,13). Lungvolymen var större hos kvinnliga simmare än icke simmare (P&lt;0,05). Efter 3 apnéer uppvisade simmarna en mjälteskontraktion på 16% (p&lt;0,05) och hemoglobin-koncentrationen ökade 2,8% (P&lt;0,05). Apnéträningen tenderade att ge färre andetag på 50 m (P=0,18). Bradykardin hade ökat, och därmed dykresponsen, efter apnéträningen (P&lt;0,05). Studien antyder att simmare redan är apnétränade och att en högre träningsdos troligen krävs för en effekt.