Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna? Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi. Resultat: Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell). Slutsats: Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.</p>

<p><p><p>Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden’s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden’s population was about five million the average drownings per year was 1100. During the next century drownings reduced to about 150 people per year dispite a population growth to nine million.</p><p>The main purpose of this essay is to study how the compulsory school (1-9) in-terpret the existing curriculum (Lpo 94) about swimming education. That inter-pretation and the perception of swimming ability is felt to be without formal ba-sis. The main question is will Lpo 94 lead to an actual increase in swimming ability at grade 9.</p><p>In order to answer my study’s aims I have made two studies, a qualitative study and a quantitative study. The first deals with text analysis of guidelines from the 1900th century. The second study results from guidelines based on School-Sport-Health (SIH-project). Questions concern swimming ability, swimming intensity and location and are extracted from students and teachers in grade 9.</p></p></p> / <p><p><p>Idag är simkunnighet för de flesta i vårt samhälle något så självklart att vi knappast reflekterar över det. Större delen av Sveriges vuxna befolkning är simkunnig och antalet drunkningsolyckor har sjun-kit drastiskt. Kring sekelskiftet 1900 drunknade i Sverige, då med en befolkning på ungefär fem mil-joner, ca 1100 personer per år. Vid nästa sekelskifte hade drunkningsolyckorna sjunkit till ca 150 personer per år, fast befolkningen under samma period hade ökat till nära nio miljoner. Det över-gripande syftet med denna uppsats är att studera hur den allmänna skolans nu gällande styrdokument (Lpo 94) avseende simundervisning, avspeglas i lärarens och elevens uppfattning om undervisningen samt i den faktiska simkunnigheten bland elever i år 9. Huvudfrågan blir; leder Lpo 94 till önskad simkunnighet i år 9.</p><p>För att kunna besvara min uppsats syfte och frågeställningar har jag gjort två studier. Den första stu-dien är en kvalitativ studie, där en textanalys görs av olika slag av styrdokument för den obligatoriska skolan som rör simundervisning, från 1900-talets början till nu gällande plan. Den andra studien är en kvantitativ, deskriptiv studie som har sin grund i projektet "Skola-Idrott-Hälsa" (SIH-projektet). I delstudien redovisas resultatet av ett urval av de frågeställningar som ställdes till elever i år 9 samt tjänstgörande lärare i denna årskurs. Studien berör endast simning, t.ex. i form av bedömd simkunnighet, simundervisningens intensitet samt lokaler för densamma.</p></p></p> / Fördjupningskurs i pedagogik (41-80 p) vt 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur och lärande

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.

Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden’s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden’s population was about five million the average drownings per year was 1100. During the next century drownings reduced to about 150 people per year dispite a population growth to nine million. The main purpose of this essay is to study how the compulsory school (1-9) in-terpret the existing curriculum (Lpo 94) about swimming education. That inter-pretation and the perception of swimming ability is felt to be without formal ba-sis. The main question is will Lpo 94 lead to an actual increase in swimming ability at grade 9. In order to answer my study’s aims I have made two studies, a qualitative study and a quantitative study. The first deals with text analysis of guidelines from the 1900th century. The second study results from guidelines based on School-Sport-Health (SIH-project). Questions concern swimming ability, swimming intensity and location and are extracted from students and teachers in grade 9. / Idag är simkunnighet för de flesta i vårt samhälle något så självklart att vi knappast reflekterar över det. Större delen av Sveriges vuxna befolkning är simkunnig och antalet drunkningsolyckor har sjun-kit drastiskt. Kring sekelskiftet 1900 drunknade i Sverige, då med en befolkning på ungefär fem mil-joner, ca 1100 personer per år. Vid nästa sekelskifte hade drunkningsolyckorna sjunkit till ca 150 personer per år, fast befolkningen under samma period hade ökat till nära nio miljoner. Det över-gripande syftet med denna uppsats är att studera hur den allmänna skolans nu gällande styrdokument (Lpo 94) avseende simundervisning, avspeglas i lärarens och elevens uppfattning om undervisningen samt i den faktiska simkunnigheten bland elever i år 9. Huvudfrågan blir; leder Lpo 94 till önskad simkunnighet i år 9. För att kunna besvara min uppsats syfte och frågeställningar har jag gjort två studier. Den första stu-dien är en kvalitativ studie, där en textanalys görs av olika slag av styrdokument för den obligatoriska skolan som rör simundervisning, från 1900-talets början till nu gällande plan. Den andra studien är en kvantitativ, deskriptiv studie som har sin grund i projektet "Skola-Idrott-Hälsa" (SIH-projektet). I delstudien redovisas resultatet av ett urval av de frågeställningar som ställdes till elever i år 9 samt tjänstgörande lärare i denna årskurs. Studien berör endast simning, t.ex. i form av bedömd simkunnighet, simundervisningens intensitet samt lokaler för densamma. / Fördjupningskurs i pedagogik (41-80 p) vt 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur och lärande

Abstract Aim: The purpose of this study was to describe and compare education in swimming in grade six in two different schools. Another purpose was to investigate students’ perception of their swimming skills and their attitudes to education in swimming. The more précised questions were: (1) How is the education in swimming organized in each school? (2) How do the teachers control that the students reach the goals to attain in swimming in the 5: th grade? (3) How do the students judge their own swimming knowledge? And (4) What attitudes towards the education in swimming do the students have? Method: A quantitative method, a questionnaire, was used to answer the purpose and questions of the study. 88 students in grade six in two selected schools participated in the survey. The questionnaire consisted of both open and closed questions. The schools were selected through a purposeful sample. All four physical education teachers at the selected schools were interviewed. A curriculum-theoretical framework has been used to deepen the understanding of the study’s results. Results: All four physical education teachers believe that it is important to be able to swim. However the education in swimming is organized very differently in the two schools. One of the schools has swimming lessons 12 weeks per year, once a week (grade 1-6). The other school only offers classes in swimming in the second grade: one semester, in grade 3-6 the school let students show their skills once per school year. The students at both schools are satisfied with the swimming lessons however; they have suggestions of how to improve it. 50% of the students learned to swim in the swimming school outside of school, and could therefore swim before they started school. 13% of the students claim that they are not able to swim 200 meters. The teachers however indicated that all students reach the goals. All four physical education teachers think it is important to be able to swim but that it is the parent’s responsibility Conclusion: Swimming education differs a lot in the two schools, despite the fact that all four physical education teachers consider it important. The teachers’ focused on the formulation stage and the achievement of the objectives of the curriculum, rather than problematizing the transformation and realization of objectives. Students are aware of their swimming ability and limitations of this. They also want to learn more in the context swimming education. / Sammanfattning Studiens syfte: har varit att beskriva och jämföra simundervisning i skolår 6 på två skolor. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka elevers uppfattning om sina simkunskaper och skolans simundervisning. Frågeställningar: Hur organiseras simundervisningen på respektive skola? Hur kontrollerar lärarna att eleverna når upp till målen inom simning i årskurs 5? Vilken uppfattning har eleverna om sin egen simkunskap? Vilken uppfattning har eleverna om skolans simundervisning? Metod: En kvantitativ metod i form av en enkät har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. 88 elever i årskurs 6 på två utvalda skolor deltog i enkätundersökning. Enkätundersökningen har vidare kompletterats med en kvalitativ intervjustudie, vars resultat också ligger till grund för studiens resultat. Enkäten har bestått av både öppna och slutna frågor. Studien har genomförts genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att urvalet bestämdes av praktiska skäl. Motivet som ligger till grund för urvalet för den första skolan var att jag till största del har gjort min praktik på skolan dock aldrig varit med på simundervisning. Det öppnade för att undersöka denna skola närmare. Motivet till urvalet av den andra skolan var att jag hade kunskap och kännedom om skolan då jag själv en gång i tiden har gått på skolan, och var intresserad av att undersöka om simundervisningen hade förändrats. Ett läroplansteoretiskt ramverk har använts för att fördjupa förståelsen av studiens resultat. Resultat: Samtliga idrottslärare som har intervjuats tycker att det är viktigt att kunna simma. Dock organiseras simundervisningen väldigt olika på skolorna. Den ena skolan åker och simtränar 12 veckor per år, en gång i veckan (skolår 1-6). På den andra skolan har skolår 1 ingen simundervisning, för skolår 2 köper skolan in simundervisning under en termin. I årskurs 3-6 åker man gång per år till simhallen för att visa upp sin kunskap. Eleverna på båda skolorna är nöjda med den simundervisning de har, dock finns förslag på hur den kan förbättras. 50 % av eleverna har lärt sig simma på simskola utanför skolans ram och kunde därför simma innan de började skolan. 13 % av eleverna ansåg sig inte kunna simma 200 meter. Lärarna angav dock att alla elever når målet för simkunnighet. Vidare framkommer att idrottslärarna tycker att det är föräldrarnas ansvar att eleverna kan simma, Slutsats: Simundervisningen ser mycket olika ut på skolorna, trots att samtliga lärare anser det vara viktigt. Med hjälp av en läroplansteoretisk analys framträder att skolorna framförallt fokuserar på formuleringsarenan (styrdokumentsnivån) och på uppnåendemålen i kursplanen. Den transformering som lärarna gör av uppnående målet resulterar i att kontrollera simkunnighet. Eleverna är medvetna om sin simkunnighet och begränsningar i denna. De vill också lära sig mer inom ramen för simundervisningen.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11. Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar; - Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11? - Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut? - Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning? Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län. Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11. Samtliga lärare känner sig kompetenta att undervisa i simning. Lärarnas "simdidaktiska" överväganden var svåra att urskilja och analysera, då endast två av de intervjuade lärarna organiserade någon form av simundervisning. Slutsats: Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa upplever sig kompetenta nog att undervisa i simning. Detta speglar dock inte deras sätt att arbeta med simundervisning, då redan simkunniga elever inte erbjuds möjlighet att utveckla befintliga färdigheter. / <p>Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.</p>

Studien bestod av en undersökning där syftet var att belysa idrottslärares uppfattningar om hur mångkulturalitet påverkar deras arbete samt de utmaningar som idrottslärare eventuellt möter i simundervisningen på mångkulturella grundskolor. Undersökningen genomfördes i södra Sverige och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med idrottslärare och rektor. Resultatet analyserades utifrån ramfaktorteorin och visade att samtliga påtalar språk och kommunikation som en påverkan i undervisningen men att det finns lösningar, exempelvis att eleverna som talar samma språk hjälper varandra. Utmaningar i simundervisningen ansågs vara att nå målen, vattenvana, kulturella hinder samt föräldrars förståelse. Samtliga respondenter ansåg simundervisningen extra viktig för eleverna då de bott i länder som inte har samma tillgång till sjöar eller hav som Sverige och därför inte har den vanan. Samtliga respondenter anpassade undervisningen och tog hänsyn till de behov och förutsättningar som fanns för att undervisningen ska bli så bra som möjligt för eleverna.

Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg. Dessutom uttrycker flickorna en osäkerhets- och otrygghetskänsla inför situationen att vistas i simhallen enbart iförda badkläder inför pojkarna i klassen. Tidigare forskning visar dessutom att under puberteten växer flickorna ifrån idealbilden av kvinnans kropp medan pojkarna växer emot idealbilden av en mans kropp, vilket kan resultera i ängslan hos framför allt flickorna. Eftersom simning är ett obligatoriskt moment i ämnet idrott och hälsa är det viktigt att kunna erbjuda en bra undervisning i momentet samtidigt som alla som jobbar inom skolan är ålagda att skapa en trygg arbetsmiljö för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa bedriver simundervisning och livräddningsundervisning. Vidare är syftet att undersöka hur lärare ställer sig till en tydligare progression och nivåanpassning inom simning och livräddning för grundskolans årskurs 7-9. Teorin baserades på Göran Lindes (2012) läroplansteori med de tre arenorna, formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Jag använder även Bernstein (2000) begrepp om svag och stark klassificering som också tillhör läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där jag intervjuade sex stycken idrottslärare verksamma på högstadiet, tre stycken manliga och tre stycken kvinnliga. Det var ett geografiskt och socioekonomiskt spann mellan skolorna där dessa lärare arbetade. Resultatet från studien visar att lärarna bedriver sim-och livräddningsundervisning på olika sätt. Fyra stycken av lärarna tar hjälp av simklubbar eller andra aktörer för att bedriva simundervisningen. Två av lärarna bedrev sin simundervisning själva. Alla lärare hanterade livräddningsundervisningen själva. Resultatet visar även att lärarna lägger in en ytterligare bedömning för simningen i ett annat kunskapskrav som har med rörelse att göra. De flesta lärarna skulle vilja se ett tydligare innehåll i livräddningen. Några lärare skulle även vilja se en längre simsträcka, samt att några skulle vilja att simningen hade samma betygsystem som de andra kunskapskraven inom idrott-och hälsa.