<p><em>Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande.</em></p> / <p><em>Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging. </em></p>

Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad. Dagliga mätningar visade att förändring av sömnrelaterade symtom och dagtidssymtom varierade mellan deltagarna. Graden av vidmakthållande kognitiva processvariabler minskade. Slutsatser som kan dras är att KT-I är en lovande behandlingsmetod för ungdomar med insomni och att metoden bör testas ytterligare i randomiserade kontrollerade studier. / Sleeping difficulties are an increasing problem in Sweden for youths today, but there is a lack of research on treatments for this age group. The aim of the study was to investigate the effects from Cognitive Therapy with Behavioural Experiments (CT-I) on youths with primary insomnia in upper secondary school. The study was conducted according to a Single-Subject design with pre- and posttests. Three youths between the ages of 16-18 participated in a seven week long treatment, after 1-2 weeks of baseline measures. The results showed that the degree of insomnia decreased, that the ability to function during daytime increased, and that the treatment goals were met to a large extent. Daily measures showed that changes in sleep related symptoms and daytime symptoms varied among the participants. The degree of maintaining cognitive processes decreased. The conclusions that can be drawn are that CT-I is a promising treatment for youths with insomnia and that the method should be tested further in randomized controlled studies.

Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande. / Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom. Vidare forskning kring behandlingen är motiverad. / A significant proportion of persons diagnosed with bipolar disorder experience subclinical, residual symptoms between major episodes. Residual symptoms are associated with poor quality of life and increased risk of relapse. The current study aims at investigating whether a time limited, internet-based treatment targeting disturbed sleep and emotion regulation is feasible and successful in reducing residual depressive symptoms. Pertaining to this purpose, a single-subject design with repeated measures was used (n=4). Results show that the treatment is feasible and, for some individuals, can lead to a decrease in depressive symptoms. Future studies regarding this treatment are warranted.

SammanfattningSömnproblem är vanligt förekommande hälsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits på effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende på graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design användes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermätningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten. En samvariation mellan sömnrelaterad oro, selektiv uppmärksamhet, och insomni fanns. Det återstår för framtida forskning att undersöka de transdiagnostiska processernas samband med insomni och depressiva symtom närmare. / AbstractSleep disorders are a common health problem in the population. Cognitive behavior therapy for insomnia (CBT-I) have proved to be an effective treatment for people with insomnia, but less research has been conducted on the efficacy of CBT-I in a group of people with insomnia (CBT-I) and comorbid depressive symptoms. The purpose of this study was to investigate the effect of CBT-I in group with respect to insomnia, depressive symptoms, and transdiagnostic processes. A single-subject design was used with daily estimates and pre- between-and posttest measures. The study concluded that the degree of insomnia symtoms decreased for all participants and the degree of depressive symptoms decreased for the majority. A correlation was found between sleep-related worry, selective attention, and insomnia. It remains for future research to investigate transdiagnostic processes associated with insomnia and depressive symptoms further.

Bakgrund: Vid idiopatisk lungfibros (IPF) är dyspné det dominerande symtomet, vilket påverkar gångsträckan. Andra patientkategorier har ökat gångsträckan och minskat dyspnén efter inspirationsmuskelträning (IMT). Endast två studier angående IMT för personer med IPF har hittats och ingen av dessa studier har IMT som enda studieintervention.   Syfte: Syftet var att undersöka om IMT ökar andningsmuskelstyrkan (MIP), om gångsträcka och dyspné förändras efter träningen samt om det finns ett samband mellan MIP och gångsträcka, MIP och dyspné samt gångsträcka och dyspné.   Metod: Single-subject experimentell design användes. Sex personer med IPF deltog. IMT genomfördes under åtta veckor. Under baslinje, intervention och cirka sex veckor efter interventionsslutet mättes MIP med Micro RPM® och gångsträcka med sex-minuters gångtest. Dyspnén skattades med Borg CR-10-skala och University of California San Diego Shortness of Breath Questionnaire (UCSD SOBQ).   Resultat: Resultatet varierade mellan studiedeltagarna. Fyra deltagare ökade MIP. Fem studiedeltagare hade en kliniskt relevant ökning av gångsträcka. Fyra deltagare hade en kliniskt relevant minskad dyspné vid skattning med Borg CR-10 i vila eller UCSD SOBQ. Korrelationen mellan MIP och gångsträcka var signifikant för två studiedeltagare med rs 0,88 respektive 0,99.   Konklusion: IMT kan öka MIP och ge kliniskt relevanta förbättringar av gångsträcka och dyspné. Alla studiedeltagare drar ej nytta av träningen. Fortsatta studier behövs för att undersöka vilka som har nytta av IMT och vilken träningsmängd som behövs för att uppnå förbättring. / Introduction: In idiopathic pulmonary fibrosis (IPF), dyspnoea is the predominant symptom that affects walking distance. In other patient categories, walking distance has been increased and dyspnoea has been reduced after inspiratory muscle training (IMT). Only two studies on IMT for people with IPF have been found and none of these studies have IMT as the sole study intervention. Purpose: The purpose was to investigate whether IMT increases respiratory muscle strength (MIP), if walking distance and dyspnoea alter after practice, and if there is a relation between MIP and walking distance, MIP and dyspnoea and walking distance and dyspnoea. Method: Single-subject experimental design was used. Six people with IPF participated. IMT was carried out in eight weeks. During baseline, intervention and about six weeks after the intervention, MIP was measured with Micro RPM® and walking distance with a six-minute walk test. Dyspnoea was estimated with Borg CR 10-scale and the University of California, San Diego Shortness of Breath Questionnaire (UCSD SOBQ). Results: The results varied among the study participants. For four participants, the MIP increased. Five study participants had a clinically relevant increase in walking distance. Four participants had a clinically relevant reduction in dyspnoea on measuring with Borg CR 10 at rest or UCSD SOBQ. The correlation between MIP and walking distance was significant for two study participants with rs 0.88 and 0.99, respectively. Conclusion: IMT can increase MIP and provide clinically relevant improvements in walking distance and dyspnoea. All study participants do not benefit from exercise. Further studies are needed to determine which ones have the advantage of IMT and the amount of exercise needed to achieve improvement.

Uppmärksamhet/övervakning (monitoring) är en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthållandet av insomni. Genom medveten närvaro (MN) kan förmågan att rikta uppmärksamheten tränas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primär insomni hos personer med hög uppmärksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt på sömn och uppmärksamhet samt en eventuell sekundär effekt på oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi användes och två behandlingar gavs, där hälften av deltagarna fick BT och hälften fick BT+MN. Resultaten visade att sömn, uppmärksamhet/övervakning och oro förbättrades av behandlingarna men obreoende av MN. För framtida forskning rekomenderas en utökad design för att undersöka effekten av MN vid behandling av insomni. / People with insomnia attend to sleep-related stimuli during the day and night. The activity is called monitoring. In mindfulness (MN) attention plays a central part, and by practicing MN the ability to direct attention can be improved. The aim of this study was to explore the effect of MN and behavioral therapy (BT) when treating people with primary insomnia who tend to monitor sleep-related cues. The effect on sleep and monitoring was examined, as well as the secondary effect on worry and rumination. A single-subject design with a constructive strategy was used. Two different treatments were implemented and half of the participants were given BT and the other half BT+MN. Together the results showed that sleep, monitoring and worry improved, but independent of MN. A suggestion for future research is to extend the current design to further explore the effect of MN within the treatment of insomnia.

Abstract  Individual psychological factors have been recognized to play an important role in the development of stress-related symptomatology. Despite extensive comorbidity between stress-related ill health and mood disorders, the advances in research on emotion regulation and transdiagnostics, have not been recognized in stress research to any considerable degree. In the current study, using a single subject design with multiple baselines across individuals (n=6), a transdiagnostic treatment intervention targeting maladaptive emotional regulation strategies was implemented on patients suffering from stress-related symptomatology. Results show that symptoms of exhaustion decreased in five of six participants on post-measures, with considerable convergence between measures of depression, anxiety and stress. Further investigation of treatment effects, alongside the processes linking emotion regulation and stress-related symptomatology are needed. / Sammanfattning  Individuella psykologiska faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Trots en omfattande samsjuklighet mellan å ena sidan stressrelaterad ohälsa, å andra sidan depression och ångest, har framsteg inom emotionsforskning och transdiagnostik inte uppmärksammats i någon stor utsträckning inom stressforskningen. I den aktuella studien användes en single subject design med multipla baslinjer mellan individer (n=6), för att implementera en emotionsinriktad transdiagnostisk behandling på patienter som lider av stressrelaterade symtom. Resultaten visar att fem av sex deltagare visade minskade tecken på utmattning efter genomgången behandling, med avsevärd konvergens mellan mått på depression, ångest och stress. För att kunna påvisa behandlingseffekter, samt förklara de processer som förbinder emotionsreglering och stressrelaterade symtom, behövs ytterligare forskning på området.

Compassion Focused Therapy är en integrativ transdiagnostisk behandlingsform som syftar till att öka self-compassion och minska skam och självkritik hos individer med psykisk ohälsa. Skam och självkritik har i hög grad identifierats hos personer med ätstörningar, som också ofta anses svårbehandlade. Denna studie syftade till att undersöka huruvida CFT kan vara ett behandlingsalternativ vid ätstörningar. En single-subject design med upprepade mätningar användes (n=5). Studien visade på tvetydiga resultat men indikerar att en del individer kan vara hjälpta av denna behandling. Fortsatt forskning är således motiverad / Compassion Focused Therapy (CFT) is an integrative transdiagnostic treatment aiming at increasing self-compassion, and reducing levels of shame and self-criticism in individuals with psychiatric illness. High levels of shame and self-criticism have been identified in people suffering from eating disorders, disorders who are usually considered difficult to treat. The aim of the present study was to investigate if CFT could be considered a treatment option for eating disorders. A single-subject design with repeated measures was used (n=5). The results were ambiguous, though indicating that CFT could be helpful for some individuals with eating disorders. Further research is warranted.

Kognitiv beteendeterapi för primär insomni är inte lika effektivt som KBT för annan problematik. Behandlingen har mest fokuserat på förändring av sömn och bortsett från andra faktorer som kan bidraga till problematiken. Denna studie syftade till att utvärdera effekten av att addera en intervention mot en ytterligare faktor, nämligen oro, till behandling. Studien hade en single subject-design med två betingelser, med och utan oroshantering, för- och eftermätning och sju deltagare. Resultaten tyder på att metoden konstruktiv oro tillförde bättre utfall på sömn, oro och daglig funktion. Slutsatsen är att fokus på fler faktorer än sömn, som oro och dagtidsfunktion, kan effektivisera KBT för primär insomni. / Cognitive behavioral therapy for primary insomnia is not as effective as CBT for other problems. The treatment has primary focused on change of sleep and neglected other factors which can contribute to the problem. The purpose of this study was to investigate the effect of adding an intervention aimed at an additional factor, namely worry, to treatment. The study had a single subject design with two conditions, with and without constructive worry, pre- and posttest and seven participants. The results indicated that the intervention constructive worry added better outcomes on sleep, worry and daytime function.  The conclusion that can be drawn is that a focus on more factors than sleep, such as worry and daytime function, can render CBT for primary insomnia more effective.