No description available.

Syftet med undersökningen var att se hur några utvalda lärare ser på hur elevernas motorik påverkar koncentrationen, kunskapsinlärningen och agerande i sociala sammanhang. Jag ville också ta reda på om elevernas självförtroende och självbild påverkas av hur god motorik de har. Studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare från två olika kommuner. Samtliga lärare ser motoriken som både ett problem och en lösning till elevernas koncentration och hur de lär sig olika kunskaper. Några av lärarna har erfarenheter av att ha elever med dålig motorik och som på så sätt inte har kunnat koncentrera sig under en hel uppgift. Lärarna påpekar att det kan vara svårt att se problemet med de här eleverna och det gäller att undersöka och se hela eleverna. Lärarna kom också fram till att det är viktigt för elevernas självförtroende att lärarna pushar och vill hjälpa eleverna att utvecklas. Det är för elevernas skull lärare bör lägga ner tid att utveckla deras motoriska förmåga annars kan eleverna riskera att få ett hinder senare i livet.

<p>I flera stora jämförande undersökningar av elever i olika länder har det framkommit att svenska elever har lågt självförtroende i ämnet matematik och detta gäller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om självskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmåga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger på att jämföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta något samband mellan självskattning och lösningsfrekvens samt kön. Jag har i min analys bl.a. kommit fram till följande resultat som gäller för undersökningsgruppen. Elever med hög lösningsfrekvens på testet skattar sin lösningsförmåga högre än elever med låg lösningsfrekvens, denna skillnad är dock liten. Killar skattar sin lösningsförmåga högre än tjejer oavsett om de kommer att lösa uppgiften eller inte. Denna skillnad i självskattning mellan könen växer ju mer lösningsfrekvensen ökar. Det fanns ingen signifikant skillnad i lösningsfrekvens mellan könen.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.</p><p>I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.</p><p>Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling.</p>

<p>The purpose of this study is to describe how unemployed persons in a work-program experience their participation in the project and how they feel about the possibilities to find a new job. It is a qualitative study with a social psychological perspective and the research is based on nine interviews. The theories used cover both social psychological and cognitive perspectives such as those of Charles Cooley, Johan Asplund and Thomas Scheff.</p>

<p>Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning</p><p>är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa</p><p>en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och</p><p>självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska</p><p>basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.</p><p>Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.</p><p>Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.</p><p>Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka</p><p>påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även</p><p>att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I</p><p>diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på</p><p>framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school.</p><p>The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times.</p><p>Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language.</p><p><strong>Keywords: </strong>working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool. <strong></strong></p>

<p>Sammanfattning</p><p>I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter.</p><p>Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren.</p><p>Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.</p>

Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet. I avsnittet Teori &amp; Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3. Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling.

I flera stora jämförande undersökningar av elever i olika länder har det framkommit att svenska elever har lågt självförtroende i ämnet matematik och detta gäller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om självskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmåga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger på att jämföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta något samband mellan självskattning och lösningsfrekvens samt kön. Jag har i min analys bl.a. kommit fram till följande resultat som gäller för undersökningsgruppen. Elever med hög lösningsfrekvens på testet skattar sin lösningsförmåga högre än elever med låg lösningsfrekvens, denna skillnad är dock liten. Killar skattar sin lösningsförmåga högre än tjejer oavsett om de kommer att lösa uppgiften eller inte. Denna skillnad i självskattning mellan könen växer ju mer lösningsfrekvensen ökar. Det fanns ingen signifikant skillnad i lösningsfrekvens mellan könen.