SAMMANFATTNING Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor är en stor utmaning inom folkhälsan, både i Sverige och runt om i världen. Studier visar att de ledande riskfaktorerna för sjukdom och död har en tydlig koppling till levnadsvanor och beteenden. Hos mer än hälften av alla inneliggande patienter föreligger två eller flera riskfaktorer vilket talar för ett behov av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser inom slutenvården. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utbilda och informera patienter om kopplingen mellan livsstil och hälsa, då kunskap och medvetenhet hos individen förväntas främja hälsosamma val. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom slutenvården. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att en helhetssyn på patienten och tillräckligt med tid är ofrånkomliga förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att i patientmötet vara lyhörd och att genom information skapa förståelse hos patienten för kopplingen mellan livsstil och hälsa. Slutsats Resultatet i studien visar att hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete finns implementerat i slutenvården men inte i den utsträckning som ansågs vara tillräcklig. Bättre förutsättningar att främja hälsa och förebygga sjukdom förväntas bidra med färre återinläggningar och förbättrad hälsa för den enskilde individen.

Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genomintervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som benämndes; Att finnavägar till förändring och Att utgå från tillgängliga resurser. Konklusion:Livsstilsförändringar är ett svårt område att arbeta med, livsstilen är något som är starktförankrat hos alla. Det krävs att patienten har förmåga till egenvård samt är beroende avdistriktssköterskans kompetens för att resultatet skall bli lyckat. Detta arbete underlättasinte av att resurserna blivit färre inom primärvården. Vårdvalet tros vara den störstaorsaken till att arbete med diagnosrelaterade sjukdomar prioriteras. / Background: The medical and economic cost of cardiovascular disease is now very extensive. Most of these diseases as well as other chronic, non-communicable diseases such as cancer, lung disease and diabetes, is associated with modifiable lifestyle -related risk factors. By making healthy choices when it comes to food, smoking, alcohol and exercise lifestyle diseases can be prevented or delayed. Lifestyle issues are one of the main tasks of the district nurse but after the health care election, few district nurses really get to work on this. Aim: The aim of this study is to describe the work of the district nurse with disease prevention methods in primary care. Method: The study is based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Through interviews, data were collected from six district nurses and analyzed using content analysis. Results: The results revealed two main themes called: Finding ways to change and Using available resources. Conclusions:Lifestyle modification is a difficult area to work with, the lifestyle is something that is deeply rooted in all of us.It requires that the patient is capable of self-care and dependent on district nursing skills for the result to be successful. This work is not being helped by the fact that resources are cut down in primary care. The health care election is believed to be the largest cause that diagnosis related work is prioritized.

Sammanfattning Bakgrund                                                                                                                                                                                                                               Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för sjukvården att främja ökad fysisk aktivitetsnivå hos patienter. Trots att behandlingsmetoden har vetenskapligt stöd är den fortfarande underutnyttjad. En implementeringsmodell har tagits fram i syfte att underlätta implementeringen.                                                                                                                                                                              Syfte                                                                                                                                                                                                                                                             Syftet med denna studie var att beskriva processen för genomförandet av en implementeringsintervention. Metod                                                                                                                                                                                                                                     Moores modell för processutvärdering användes för att beskriva genomförandet av en implementeringsintervention riktad till sjukvårdspersonal och arbetsledning vid tre hälso-/vårdcentraler i två olika landsting i mellersta Sverige. Datainsamling har skett genom kvalitativ deltagande observation samt genom statistik från journalsystemen. Materialet analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat                                                                                                                                                                                                           Trots varierande kontext kunde interventionen genomföras på alla enheterna och de planerade implementeringsinsatserna levererades i stort sett som planerats. Arbetsplatsernas beredskap till förändring påverkades positivt, liksom utfallet gällande antalet skriftliga ordinationer. Viktiga förändringsmekanismer identifierades: externt stöd att genomföra utvecklingsarbetet, engagerad tydlig arbetsledning, utbildning till alla medarbetare samt fysioterapeut med ledande roll. Slutsats                                                                                                                                                                                                                                  Studien visar att interventionsmodellen är genomförbar i primärvårdsmiljö och de valda implementeringsstrategierna bedöms verksamma för att underlätta implementeringen av FaR. Genomförandet har gett viktiga lärdomar om förändringsmekanismerna och hur interventionen ytterligare kan utvecklas, vilka kan vara värdefulla vid planering av en randomiserad kontrollerad interventionsstudie.

Bakgrund: Att utföra fysisk aktivitet under graviditeten kan hjälpa kvinnan att bibehålla en god hälsa samt förebygga mot graviditetskomplikationer. Att drabbas av graviditetskomplikationer kan medföra allvarliga sjukdomar för kvinnan och fostret. Hypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, problematik med bäckenbotten är endast några exempel på graviditetskomplikationer som kan påverka hälsan. Genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att inte drabbas av graviditetskomplikationer, rekommenderas att fysisk aktivitet utförs minst 150 minuter i veckan med en medelmåttig intensitetsnivå. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet under graviditeten. Metod: För att genomföra studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervjuguide. Vid framtagandet av deltagare användes bekvämlighetsurval där fem deltagare som var fysiskt aktiva under graviditeten godkände en medverkan. Resultat: Utifrån deltagarnas upplevelse hävdas fysisk aktivitet under graviditeten påverka både kvinnans och fostrets hälsa positivt. Fysisk aktivitet påvisade främja den mentala och fysiska hälsan positivt genom att minska smärta och mentala påfrestningar. Slutsats: Utifrån resultatet ansågs fysisk aktivitet under graviditeten vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd för att bibehålla en god hälsa, för både under och efter graviditeten.