<p>Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser på kuratorsfunktionen på sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda på vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka föreställningar och förväntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion på ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, föreställningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, där en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrån hennes nyligen publicerade studie samt genom två fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor. Studiens resultat analyserades med ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån generell systemteori och rollteori. Studiens resultat visade att sjuksköterskorna anser att samarbetet med kuratorer överlag fungerar bra och deras gemensamma uppfattning var att kuratorsfunktionen är viktig och nödvändig på sjukhuset eftersom det finns ett stort behov av psykosocialt arbete. Emellertid menade sjuksköterskorna att de önskade fler kuratorer anställda för att motsvara det stora behovet hos patienterna. En intressant aspekt som kom fram var att enligt sjuksköterskorna är samlokalisering en viktig faktor för en god samverkan med sjukhuskuratorer, vad kuratorerna kände inför det framkom inte.</p>

Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser på kuratorsfunktionen på sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda på vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka föreställningar och förväntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion på ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, föreställningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, där en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrån hennes nyligen publicerade studie samt genom två fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor. Studiens resultat analyserades med ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån generell systemteori och rollteori. Studiens resultat visade att sjuksköterskorna anser att samarbetet med kuratorer överlag fungerar bra och deras gemensamma uppfattning var att kuratorsfunktionen är viktig och nödvändig på sjukhuset eftersom det finns ett stort behov av psykosocialt arbete. Emellertid menade sjuksköterskorna att de önskade fler kuratorer anställda för att motsvara det stora behovet hos patienterna. En intressant aspekt som kom fram var att enligt sjuksköterskorna är samlokalisering en viktig faktor för en god samverkan med sjukhuskuratorer, vad kuratorerna kände inför det framkom inte.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

The purpose of our thesis is to shed light on how the work to meet the psychosocial needs of the elderly is organized in the palliative care in elderly care, and what role and significance the professional social work can have in such an activity. The purpose is concretized in the following question statements; What is the role and responsibility of the caregiver for their caregivers and elderly patients. What strategies does a health care curator use compared to care staff in general palliative care to meet the psychosocial needs of the elderly and what significance can the presence of a health care curator in general palliative care have for the psychosocial support in elderly care.  Our findings was that based on the results, there is a difference in whether the elderly receive palliative care through the specialized palliative care or through the general palliative care. The reason for this could be that the health care curator is not mandatory in the general palliative care and our findings suggest that this could be a contributing factor.  Our conclusions are that regardless of whether the elderly have lived a long life, palliative care must have high quality to meet the ethical standards. According to assistant nurses, what has emerged during the results is above all that more resources are needed for the caregivers to feel sufficient at work and at least have the opportunity to meet psychosocial needs. The interviewees have also pointed out a lack of competence at psychosocial support in the existing medical workforce. Therefore we interpret, based on the results, that it is a health and medical care curator who is needed in the palliative care to be able to ensure a dignified death.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt. I denna studie intervjuades fyra sjukhuskuratorer om deras tankar och känslor kring arbetets effekter. Resultatet analyserades med hjälp av Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete och Goffmans begrepp om främre och bakre region. Resultatet visar att det patientnära arbetet hade effekter. Sjukhuskuratorerna tog med sig tankar och känslor från det patientnära arbetet i den främre till den bakre regionen. Sjukhuskuratorerna hanterade det som uppkommit i det patientnära arbetet vid samtal med kollegor och handledning och när de fick stunder för sig själva. Samtliga sjukhuskuratorer ansåg att det patientnära arbetet har gjort dem mindre sociala, samt att det skapat ett behov av ensamhet och självreflektion. / Hospital social workers have patients suffering from a range of symptoms, amongst these are depression, distress or other disorders caused by psychosocial factors, such as stress, a life crisis or alcohol. In this study the question was asked what effects the patient-care can have for the hospital social worker. The purpose of this research study was to examine from the perspective of emotion theory, how hospital social workers felt they were affected by the patient-care. Our research questions were what effects the hospital social workers see that the patient-care have for themselves, and how the hospital social workers deal with what emerges from the patient-care. Earlier research has shown that other occupational groups, such as nurses and therapists in general, are affected by harbouring what arises in the patient-care. Four interviews with hospital social workers conducted about their thoughts and feelings on the effects of the job. The result has been analyzed with Hochschild’s notion of emotional labour and Goffman’s concepts front stage and back stage. The results show that the job does affect the worker. The hospital workers harbour thoughts and feelings that emerge in the patient-care on the front stage, until they are able to deal with it in different regions on the back stage through colleges, guidance and by themselves. All of our interviewed hospital social workers deemed that they had become less social due to the nature of the patient care. In addition they also thought that it had created a need of seclusion and self-reflection.

The covid-19-pandemic spread across the entire world during 2020 and the hospital counselors’ workplace has during this time been in the centre of pandemic management. The aim of this study has been to investigate how hospital counselors in Sweden experience and manage their health and work during the covid-19-pandemic between January and October 2020. Eight hospital counselors have been studied using semi-structured interviews which were thematically sorted and analyzed based on Antonovsky's theory Sense of Coherence. The results showed that the counselors have experienced a different work situation with new routines such as supporting patients over the phone or while wearing personal protective equipment. The counselors have had to deal with increased patient mortality and more complicated cases that have challenged them emotionally and physically. As a consequence this has involved increased fatigue, muscle tension, worry and anxiety. At the same time, they have felt that they lacked the necessary staffing and work equipment to meet the increased demands. They have handled this by adding more importance to the collegial support and making sure to get a break from information about the pandemic in their spare time.

The aim of this qualitative study was to explore hospital-counselors view on collaboration in thedischarge-process from inpatient psychiatric care regarding individuals with comorbidity in form ofserious mental illness and substance abuse. Six hospital-counselors from different psychiatric in-patient wards in Stockholms county participated in the study. All participants had a degree in socialwork and five of them had earlier experience working in the municipality as social workers. Theresearch process was conducted using qualitative interviews, further applying a systemic view oncollaboration which consisted of three levels: structural-, organizational- and individual, which wasbased on the core concepts of integrated care and person-centered care. The results showed that thehospital-counselors acted as a “link” between the health care, municipality, and patient duringcollaboration. Collaboration itself was described as a process involving different actors andorganizations within the two main principal sectors. The complexity of the differences in economicinterests, view on support needs and responsibilities regarding treatment and further care seemed to becentral aspects influencing collaboration. Although the results largely confirm previous research, it hasbrought attention to specific claims on what facilitates collaboration and what undermines it.