Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland kvinnor. Över 8 000 kvinnor fick diagnos med bröstcancer i Sverige år 2019 och det behandlades främst med operation. Kvinnor med bröstcancer upplever olika reaktioner vid bröstcancerbehandling. Kvinnorna kan känna sig rädda och ensamma före operationen samt ledsna och trötta efter operationen, vilket innebär att kvinnorna går genom fysiskt och psykiskt lidande, alltså att de är i behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ design valdes som metod. Resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar och resultatet analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier: att bemötande har betydelse och att en god kommunikation skapar förtroende, samt att få information är viktigt.  Slutsats: Litteraturstudien visar vikten av bemötande, kommunikation och information som stöd från sjuksköterskan före och efter bröstcanceroperation. Sjuksköterskans kompetens att ge ett personcentrerat stöd före och efter operation kan bidra till att förbättra och återfå hälsa samt uppnå välbefinnande.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att den nyutexaminerade sjuksköterskan ofta har höga förväntningar inför sin nya yrkesroll och förhoppningar om att tillämpa god omvårdnad. Omvårdnadsdisciplinen ställer höga krav och innebär mycket ansvar inte minst för patientsäkerheten.  Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever övergången till den första tiden i yrket som svår och utmanande och att behovet av stöd och goda förebilder är viktigt för att stärka självtilliten. Som nyutexaminerad sjuksköterska är det viktigt att känna sig trygg i sin nya yrkesroll i den kliniska verksamheten, både för sin egen del, för medarbetarna och patienternas skull. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av sin första tid i klinisk praktik. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som identifierat tolv artiklar genom databasen PubMed via Medline. Dessa artiklar analyserades och tematiserades till föreliggande litteraturstudie. Huvudresultat: Resultatet har sammanställts under tre huvudrubriker; att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar, viktigt med vägledning, handledning och introduktion samt utvecklas i yrkesrollen. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever den första tiden i sitt yrke som stressande, att de inte har tillräckligt med kunskap och är osäkra på vad som förväntas av dem. Vikten av att ha goda förebilder på arbetsplatsen samt att få en god introduktion med en handledare tydliggörs i resultatet för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter visade att kliniskt praktiserande och att handledas av goda förebilder är av stor vikt för att underlätta övergången till den första tiden i klinisk praktik.  Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av stöd och förståelse från kollegor är viktigt för att känna tillit, kunna utveckla kunskap och kompetens i sin yrkesroll. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver kunna hantera ett brett spektrum av kunskaper och behöver iaktta, observeras och handledas av goda förebilder för att forma sin identitet i den nya yrkesrollen. Upplevelsen av en god introduktion är av vikt för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan första tid i klinisk praktik.

Bakgrund: Kurativ vård innebär att bota medan palliativ vård betyder att lindra utan att bota. Vilken av dessa vårdformer sjuksköterskan än ger skall vården syfta till att se hela personen i sin miljö med tillhörande relationer med närstående. Vid en livshotande sjukdom för patienten är palliativ vård ett tillvägagångssätt för att förbättra livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor erfarit vårdandet när det övergår från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie baserad på systematisk litteratursökning, där 12 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2014–2019 inkluderades för en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Kunskap och Utmaningar med tillhörande underkategorier. Underkategorierna till kunskap synliggör handledningen och utbildningens betydelse för att kunna utvecklas som sjuksköterska och skapa erfarenhet. Underkategorierna till utmaningarna visar att det finns en tidsbrist för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upplevde en emotionell påverkan och att mötena med familjerna var en svårighet. Samverkan med teamet ansågs vara en aspekt för att utföra en god vård. Slutsats: Fynden som framkom var att behovet av kunskap ansågs som en betydelsefull aspekt. Samarbetet inom teamet, tiden för att vårdas och utbildas samt en större mångfald av kulturer påverkar övergången och sjukvårdens krav.

Bakgrund En majoritet av alla barn är rädda för stickrelaterade interventioner, interventioner som är nödvändiga för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och ohälsotillstånd. Då de stickrelaterade interventionerna inte kan undvikas behöver sjuksköterskan strategier för att skapa tillit och överbrygga rädslor. Sjuksköterskans uppgift är att se till att den stickrelaterade interventionen kan genomföras utan att barnet utsätts för onödiga skrämmande, traumatiska och smärtsamma upplevelser. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan skapa tillit och minska rädsla när barn genomgår stickrelaterade interventioner i vården. Metod En allmän litteraturöversikt där 19 artiklar inkluderades från sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och manuell sökning. Innehållsanalys användes för att analysera inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat Artiklar som berörde olika typer av distraktion och förberedelser inkluderades till resultatet. Distraktionsmoment gav varierat resultat och pedagogiska förberedande interventioner bidrog till att minska rädslor hos barnen. Kommunikation och information visade sig vara en nödvändig komponent för att skapa tillit och därigenom hjälpa barnet att överkomma sina rädslor. Slutsats Barn, precis som vuxna individer har individuella önskemål, preferenser och förutsättningar. Sjuksköterskan kan vinna barnets tillit och därigenom minska hens rädslor genom att ge ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Flertalet barn uppskattar distraktion men inte alla. Sjuksköterskan behöver förvissa sig om hur det aktuella barnet vill bli bemött och eventuellt distraheras före, under och efter den stickrelaterade interventionen.

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, har behov av en samordnad och säker vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll i samarbetet med andra professioner, patienten och närstående där förmågan till empati beskrivs som något fundamentalt i omvårdnaden. Arbetsmiljön är viktig för hur en individ uppfattar sin situation och arbetsrelaterad stress kan ge negativa konsekvenser i hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv av arbetsrelaterad stress samt huruvida denna stress kan påverka dem själva och deras empatiska förmåga. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av en semistrukturerad metod. Nio sjuksköterskor från tre olika ASIH-verksamheter i Stockholm medverkade. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur intervjuerna framkom två kategorier samt fyra underkategorier. Kategorierna blev Arbetsrelaterad stress och Förmågan till empati i mötet med patienten. Resultatet visade att hög grad av arbetsrelaterad stress kan medföra att den empatiska förmågan blir försämrad, men att sjuksköterskorna i denna studie sällan upplevde att ASIH innebar hög grad av arbetsrelaterad stress. Slutsats Samtliga sjuksköterskors i studiens nuvarande arbetsplats upplevs välfungerande, både ur ett lednings- och organisatoriskt perspektiv men också ur perspektivet att samarbetet fungerar väl med kollegor och chefer. Sjuksköterskorna med tidigare arbetslivserfarenheter upplever trygghet i sin yrkesroll, och samtliga upplever att de får stöttning genom regelbunden reflektion samt att kraven sällan överstiger resurserna. Arbetsmiljön är således en viktig faktor i hur dessa sjuksköterskor upplever sitt psykosociala helhetsperspektiv, vilket gör att de sällan upplever höga nivåer arbetsrelaterad stress och således lyckas behålla sin förmåga till empati.

Bakgrund Det är lagstadgat att sjuksköterskan ska dokumentera sitt dagliga arbete. Forskare inom omvårdnadsvetenskap rekommenderar att sjuksköterskans arbete följer omvårdnadsprocessen steg. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är informatik. Vilket innebär att sjuksköterskan ska kunna hantera sin kunskap inom omvårdnad och sammankoppla omvårdnad och information. Standardiserade terminologier inom hälso- och sjukvården kan underlätta dokumentation och möjliggör sammanställning av information. Syfte Syftet var att beskriva fördelar och nackdelar med standardiserad terminologi i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation. Metod En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats skrevs. Kvalitativa samt kvantitativa studier inkluderades vilka beskrev sjuksköterskans dagliga arbete efter implementering av en standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Resultat Standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen var ett hjälpmedel i sjuksköterskans dagliga arbete. Vid tillämpning av standardiserad terminologi blev dokumentationen mer exakt och innehållsrik. När omvårdnadsprocessen tillämpades höjdes kvaliteten på omvårdnaden. Dock var inte datasystemen anpassade för standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Slutsats Då sjuksköterskan dokumenterar utifrån standardiserad terminologi tillämpas samtliga steg i omvårdnadsprocessen. När dokumentationen följer omvårdnadsprocessens alla steg höjs kvaliteten i omvårdnaden, dokumentationen blir mer korrekt, patientsäkerheten förbättras, en god och säker vård blir möjlig samt patientdatalagen följs.

Bakgrund   Musiken har alltid varit en del av människans historia. Musikens terapeutiska egenskaper har sedan lång tid tillbaka använts i lindrande syfte. Svårt sjuka patienter och patienter som vårdas palliativt lider av symtom som har en negativ inverkan på livskvalitén. Palliativ vård innebär att lindra symtom och öka livskvalité. Lindring av symtom sker ofta med hjälp av farmakologiska preparat. Komplementär behandling kan minska biverkningar och bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård.   Syfte Syftet var att identifiera hur sjuksköterskan, i sitt omvårdnadsarbete, kan utnyttja den kunskap som finns kring den inspelade musikens förmåga att lindra lidande.   Metod Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. För att svara på syftet gjordes systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL complete utifrån specificerade urvalskriterier. Totalt 16 artiklar analyserades och inkluderades i resultatet.   Resultat I resultatet identifierades flera subteman relaterade till syftet med denna litteraturöversikt. Dessa subteman delades in i två huvudteman; fysiskt lidande och psykiskt lidande. Uppspelning av inspelad musik kan lindra lidande i form av bland annat smärta, ångest, stress, sömnsvårigheter samt förbättra sinnesstämningen.   Slutsats Resultatet visade att uppspelning av inspelad musik kan förbättra livskvalitén hos människor. Då lidande återfinns i hög grad hos svårt sjuka patienter som vårdas palliativt bör resultatet kunna appliceras på denna patientgrupp. Vidare framkom att musik som patienten väljer själv är fördelaktigt för en mer personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan kan med fördel spela upp inspelad musik som en omvårdnadshandling för att lindra olika former av fysiskt och psykiskt lidande hos svårt sjuka patienter som vårdas palliativt.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Bakgrund I världen lever idag cirka 38 miljoner människor med HIV. Framgångsrika antiviralaläkemedel som hämmar sjukdomsutvecklingen gör att mortaliteten minskar och personer med HIV kan leva ett långt och hälsosamt liv. Trots en effektiv behandling som lindrar sjukdomsbördan, möts HIV-positiva patienter av en ifrågasättande attityd och en fördomsfull behandling såväl av allmänheten som av sjukvården. Detta grundar sig i okunskap och missuppfattningar om sjukdomen, som leder till negativ påverkan på livskvalitet hos personer med HIV. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med HIV. Metod En litteraturöversikt med 17 inkluderande vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativaoch kvantitativa ansats för att besvara syftet. Data samlades in genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. Analysen av data har skett utifrån en integreradanalysmetod.  Resultat Resultatet framkom med tre kategorier som identifierades. Första kategorin är“sjuksköterskans förhållningsätt”, andra kategorin är “sjuksköterskans kunskap och utbildning”. Sista kategorin är “sjuksköterskans utmaningar”.  Slutsats För att främja HIV-positiva patienters upplevelse av gott bemötande och en god vård krävs att sjuksköterskor är medveten om sina personliga värderingar och innehar ett professionellt förhållningssätt. Organisation behöver uppmärksamma sjuksköterskornas behov avseende resurser, arbetsbelastning och kunskapsbrist. Resurser och utbildningar behöver utökas samtidigt som arbetsbelastning måste minskad för att öka sjuksköterskornas förmåga att vårda vilket har betydelse för en god vård för HIV-positiva patienter.