• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 159
  • Tagged with
  • 159
  • 105
  • 101
  • 42
  • 32
  • 30
  • 26
  • 22
  • 19
  • 16
  • 16
  • 15
  • 15
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Sjuksköterskors upplevelse av att vårda människor med depression : En beskrivande litteraturstudie

Billingsley, Jennifer January 2016 (has links)
Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.   Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.   Design: En beskrivande litteraturstudie.   Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.   Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare. / Background: Depression is a mental illness that relapses and is different from person to person in how long it lasts and how serious the depression is considered. For each new relapse a person has the risk of future relapses increased which can become more serious and more difficult to recover from. Considering that depression is a common disorder that is becoming more common, there is no place in health care where a nurse will not meet these people.   Aim: To describe how nurses experience caring for people who have depression. The aim is also to describe the study groups of the selected articles.   Design: A descriptive study of literature.   Findings: Nurses felt confident in recognizing symptoms of depression, but many depressions remained undiagnosed and untreated. Frustration towards the disease and its treatment were experienced since there was no time or the right knowledge to be able to handle depressed patients. The desire to learn more and be empathetic to the needs of patients was present which supported the need for a good relationship between the nurse and the patient. There was a dominance of women in the 10 selected articles. Everything from newly hired nurses to nurses who've worked for several years participated although most of them were middle-aged.   Conclusion: Nurses are experiencing frustration and powerlessness when they care for people with depression, which leads to the feeling of stigmatization and poor relationships between nurse and patient. The desire to become better at recognizing depression and be a support for people with the disease exists, but the lack of time, knowledge and communication makes nurses feel insecure in their role as caregivers.
42

Hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård - en litteraturstudie

Fransson, Annie, Egal, Anab January 2017 (has links)
Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård. Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom. Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för patienterna.
43

Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer vid livets slut : En litteraturstudie / Nurses experiences of caring for people at the end of life : A literature study

Jonsson, Christina January 2016 (has links)
Background:  The world’s population is ageing rapidly. Each year an estimated 40 million people are in need of palliative care where Nurses play a central role. Aim: To describe Nurses experiences of caring for dying people at the end of life Method: A literature study based on nine qualitative articles. Results: The results of this literature study reveals that nurses experienced the work of caring for dying people at the end of life both as  meaningful and challenging.  Nurses experienced organizational constraints and used coping strategies in order to manage their work.  Conclusion:  End of life care is about ensuring a good death for dying people. The work involves both positive and negative experiences for nurses. The literature study gave an important insight into the challenges nurses face in Palliative care.   Keywords: experience, nurses, palliative care / Bakgrund: Befolkningen i världen blir allt äldre. Årligen är ca 40 miljoner människor i världen i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan anses ha en nyckelroll inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer vid livets slut. Metod: En litteraturstudie  genomfördes baserad på 9 kvalitativa studier. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar på att sjuksköterskorna upplevde arbetet med att vårda döende personer som både meningsfullt och utmanande. Sjuksköterskorna upplevde organisatoriska begränsningar och använde sig av coping strategier för att klara sitt arbete. Slutsats: Vård vid livets slut handlar om att säkerställa en god död för den döende personen. Arbetet innebär både possitiva och negativa erfarenheter för sjuksköterskan. Litteraturstudien gav en viktig insyn i de utmaningar sjuksköterskan möter inom palliativ vård.   Nyckelord: experience, nurses, palliative care
44

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV PALLIATIVOMVÅRDNAD : - En litteraturöversikt

Forslund, Isabelle, Edström, Linnea January 2019 (has links)
Bakgrund: Den palliativa vården är en helhetsvård som sjuksköterskan är högst involveradi. Sjuksköterskans roll innebär att vårda och vara närvarande, vilket kan generera storakänslomässiga utmaningar.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter sombefinner sig i ett palliativt skede.Metod: Denna studie var utformad som en litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklarhämtade från Cinahl och PubMed. Artiklarna lästes och huvudresultaten struktureradesunder rubriker som baserades på likheter.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor både har stärkande och utmanandeupplevelser av att vårda palliativa patienter. De upplevelser som var stärkande och gavkraft var känslan av meningsfullhet, skapande av nära relation till patient och närstående,att få bekräftelse och uppskattning. De som innebar utmaningar Att inte få vara delaktig ibeslut gällande patientens vård, att möta frustration och ilska, att vara närvarande och mötaexistentiella frågor och bristande resurser.Slutsats: Arbetet inom den palliativa vården genererar utveckling och en känsla avmeningsfullhet, men det innebär även stora utmaningar. Att som sjuksköterska arbeta medpalliativ vård är en utmaning som med de rätta förutsättningarna kan bidra till positivaerfarenheter. Känsla av sammanhang, KASAM, kan ge en förståelse för hur sjuksköterskansgrad av hälsa kan bibehållas. / <p>Godkännande datum: 2019-03-26</p>
45

Omvårdnadsstrategier kan Lindra Postoperativ Smärta: Sjuksköterskans erfarenheter : - En litteraturöversikt

Lindblom-Yttergård, Ulrika, Lindström, Isabell January 2019 (has links)
Postoperativ smärta är ett vanligt fenomen efter en operation och sjuksköterskan strävar genom sitt omvårdnadsarbete att minska postoperativ smärta och onödigt lidande hos patienterna. Det är viktigt att sjuksköterskan väljer rätt omvårdnadsstrategier till den individuella patienten för att stödja denne till adaption av situationen, vilket kan förstås genom Calista Roys adaptionsmodell. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsstrategier för att lindra smärta hos postoperativa patienter på sjukhus. En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav två var av mixad design och elva av kvalitativ design. I resultatet belystes sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsstrategier som de använde sig av i vården av postoperativ smärta. Vikten av en god kommunikation med patienten, att involvera patienten i sin egen vård, att distrahera patienten från smärtupplevelsen och att tillåta familjens närvaro. Vidare belystes att sjuksköterskor hade kunskapen av att positionera patienten, att stödja en tidig mobilisering, avslappning och beröring, möjliggöra patientens vila och sömn samt att avlasta och stimulering av nociceptorer. Slutsatsen var att då omvårdnadstrategier visats lindra postoperativ smärta ska de individuellt anpassas och användas i vården lika fast och självklart som läkemedelsanvändningen. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>
46

Sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter : En litteraturstudie

Gustafsson Sunnaas, Izabella, Johansson, Therese January 2019 (has links)
Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem som berör många individer. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid och risken att drabbas av psykisk ohälsa är 50% under en livstid. Sjuksköterskan bär ett ansvar för patienten och dess omvårdnad och bör i sin profession se till patientens unika värld. Att förmedla hopp och stödja patienten på dess väg gentemot sammanhang och hälsa i livet är en central del av arbetet. Syftet med studien är att studera sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter. Litteraturstudien baseras på sju artiklar och analys sker med hjälp av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Granskningen karaktäriserade sjuksköterskans upplevelser. Resultatet belyser olika faktorer som sjuksköterskan bör inneha. Bristande kunskap, erfarenhetens innebörd samt ogynnsamma känslor i mötet med den suicidnära patienten var viktiga fynd. Att se till sjuksköterskors arbetsförhållanden och möta deras behov av stöd och utbildning är viktigt för att ett hälsofrämjande arbete skall gynnas. Det ställer således krav på att organisationen stödjer sjuksköterskan när arbetet upplevs påfrestande och där negativa känslor tar över och även påverkar sjuksköterskan privat. Dessa omständigheter påverkar indirekt arbetet för en bättre folkhälsa och således den hållbara utvecklingen.
47

Sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa : En litteraturstudie

Kronbäck, Amanda, Cecilia, Fransson January 2019 (has links)
Bakgrund: Enligt World Health Organisation [WHO] (2006) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd där människans välbefinnande kopplas till sexualitet. Tillståndet innefattar människans fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter som kan påverka människans livskvalité. Sexuell hälsa kan påverkas av ohälsotillstånd eller behandling av sjukdom. Trots detta initieras inte sexuell hälsa ofta av sjuksköterskan i vård eller samtal. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillhandahålla ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter inkluderas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 9 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; verksamheten påverkar, omständigheter kring patienten påverkar, kunskap påverkar, att ta ansvar och ett känsligt ämne. Slutsats: Från studien framkom det att sjuksköterskorna hade olika erfarenheter när det kom till att diskutera ämnet. Studien visade ett begränsat forskningsområde kring sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa, därför är det viktigt att fortsätta utveckla kunskapen inom området. Att belysa ämnet mer inom vården gör att fler sjuksköterskor får kunskap om att det är viktigt att samtala om sexuell hälsa, vilket ingår i den holistiska vården och är en del av arbetsrollen.
48

Sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor- Mäns våld mot kvinnor

Hassan, Rashida, Hedblom Lindborg, Emma January 2019 (has links)
No description available.
49

Smärtbedömning vid demenssjukdom - ingen gissningslek : En! itteraturöversikt om den komplexa vårdsituationen utifrån sjuksköterskans perspektiv

Eriksson,, Natalie, Sundell, Julia January 2019 (has links)
Bakgrund: Demens är en progressiv och försvagande sjukdom som kännetecknas av svåra Kognitiva brister, språkförlust och oförmåga att utföra dagliga aktiviteter. 130000C150000 Personer lever med en demensdiagnos i Sverige. Smärta är förknippat med bland annat Begränsad rörlighet, minskad social aktivitet, depression samt sömnstörningar och orsakar Stort lidande. Smärta är vanligt förekommande bland äldre och misstas vara normalt i takt Med att man åldras. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur Sjuksköterskor upplever smärtbedömning vid demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikten Består av 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed Och Cinahl samt manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt två olika granskningsmallar. Resultat: Resultatet belyste samarbetet mellan anhöriga och vårdpersonal vid smärtbedömning. Brister identifierades i smärtbedömningen; tid och utbildning. Att skapa en relation och kontinuitet med den demenssjuke personen var viktigt för att identifiera beteendeförändringar. Diskussion: En god kommunikation mellan samtliga vårdgivare till personen med demenssjukdom bidrar till effektiv behandling. Sjuksköterskor besitter för lite kunskap för att bedöma smärta hos personer med Demenssjukdom och uttrycker ett behov av ytterligare utbildning och bättre smärtbedömningsintrument. Samtliga delar kopplades till Orlandos omvårdnadsteori. Slutsats: Mer utbildning för sjuksköterskor krävs för att öka medvetenheten och Kännedomen om hur smärta framstår vid demenssjukdom för att bidra till ökad livskvalitet för denna patientgrupp. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>
50

Barn och ungdomar med övervikt och fetma : En litteratursturdie ur ett sjuksköterske-, familje- och barn- och ungdomsperspektiv

Brändström, Linnéa, Westman, Sofie January 2009 (has links)
<p><em>Bakgrund:</em> Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. <em>Syftet</em> med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. <em>Metod:</em> Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. <em>Resultat:</em> Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten.<em> Diskussion: </em>Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. <em>Slutsats: </em>Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).</p>

Page generated in 0.0595 seconds