Bakgrund   Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen.   Syfte Att beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel.   Metod Som metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år. En intervjuguide vars användbarhet testades i en pilotintervju utformades och användes som hjälpmedel i alla intervjuer. Alla intervjuer gjordes över telefon, spelades in och transkriberades ordagrant. För analys av intervjuernas innehåll gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.    Resultat Resultatet visade att föräldrar vars barn föds med ett hjärtfel behöver stöd i flera olika former. Föräldrarna upplevde att den största delen av detta stöd kom från sjuksköterskorna som arbetade med dem och deras barn. Det föräldrarna upplevde som mest värdefullt var att få god information om sjukdomen och den medicinska behandlingen, att få vara delaktiga i vården av sina barn, att sjuksköterskorna var tillgängliga för stöttning och praktisk hjälp, att de blev sedda och tagna på allvar samt att det fanns möjlighet till emotionell stöttning såsom att sitta ned och prata med någon. Vissa brister kunde identifieras kring alla dessa områden men i stort upplevdes sjuksköterskornas stöd som tillräckligt.   Slutsats Sjuksköterskan har en viktig stöttande roll för föräldrar som har barn med medfödda hjärtfel. Stödet upplevs i stort som tillräckligt trots att vissa brister framkommit. För att vidare utveckla och förbättra stödet till dessa föräldrar kan sjuksköterskans erfarenhet av att stötta föräldrarna behöva studeras. Även forskning kring hur män upplever stödet kan vara relevant då detta inte blev en del av resultatet i denna studie.

Bakgrund: Varje år sker mer än 61 miljoner vårdmöten i Sverige. Bemötande i vården består främst av kommunikation via samtal och dialog. Mötet är grunden för sjukvårdens verksamhet. Smärta är en vanlig orsak till mötet med vården. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka faktorer som vårdpersonal och patienter uppfattar som viktiga när det gäller uppfattning och skattning av smärta i olika vårdsituationer. Metod: En litteratursökning gjordes där tolv kvantitativa och två kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och vetenskaplig kvalitet bedömts. Resultat: Patienters beskrivning av smärta påverkas främst av om de tillfrågats om sin smärta och hur de tillfrågats. Brister i bemötandet är enligt patienterna främst informationen i vården. Det var viktigt för patienterna att bli sedda utifrån flera dimensioner samt att sjuksköterskan trodde på och förstod det patienten upplevde. Diskussion: Det är viktigt med ett gott bemötande då vårdens kvalité är beroende av detta. Det finns dock hinder när det gäller patienters möjlighet att delge sin version. Ett av dem är att sjuksköterskans och patientens uppfattning ibland skiljer sig kraftigt, vilket kan förhindra en bra interaktion och behandling. Konklusion: Patienter med smärta bör bemötas individuellt med ett holistiskt förhållningssätt. Information och kommunikation är viktiga delar i bemötandet.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 300 barn i cancer. Att som barn drabbas av cancer innebär att en hel familj drabbas. Sjuksköterskans roll i vårdandet av ett barn samt dess familj är mycket viktig och betydelsefull.

Bakgrund Autism är en livslång komplex funktionsnedsättning i nervsystemet som påverkar hur personen kommunicerar och beter sig mot andra människor. Kommunikationen hos barn med autism ser väldigt olika ut, det barnen har gemensamt är deras bristande förmåga att uttrycka sig samt deras bristande språkförståelse. En god kommunikation är nödvändig för att uppnå en bra kvalité i omvårdnaden. Eftersom alla barnen har olika svårigheter är det ytterst viktigt att sjuksköterskan identifierar det sätt som gör att det enskilda barnet förstår bäst. Syfte Studiens syfte var att beskriva thailändska sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicerar med barn med autism Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes för att besvara studiens syfte. Sex legitimerade sjuksköterskor intervjuades på Phuket International Hospital. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Under intervjuerna framkom kommunikationsutmaningar hos barn med autism samt thailändska sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera med barn med autism. Anpassningen till det individuella barnet belystes som viktigt och att skapa trygghet och tid bar grundläggande för att barnen skulle utveckla en bra kommunikation. Föräldrarnas roll belystes under studien där de kunde vara ett stöd för barnen med även ett hinder. Slutsats Studien har resulterat i viktigt kunskap gällande hur sjuksköterskan kommunicerar med barn med autism. En djupare kunskap om hur autism yttrar sig har framkommit där studien visat att autism kan påverka barnen på flera olika sätt. En ökad förståelse gällande hur sjuksköterskan bör anpassa sig till barnet för att få en utvecklande kommunikation har framkommit.

Bakgrund: Trycksår drabbar 13,1% patienter i Europa varje år. Trycksår ses oftast som en vårdskada som orsakar smärta och obehag för patienten. Därför är det viktigt att jobba med trycksårsprevention. Patienten kan bli delaktig i preventionen genom att utföra egenvårdsåtgärder. För att kunna utföra egenvård behöver patienten besitta kunskap om ämnet, vilket sjuksköterskan har som uppgift att förmedla genom patientundervisning. Sjuksköterskan möter flera svårigheter vid levererandet av patientundervisningen bland annat tidsbrist samt brist på kunskap. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskans patientundervisning påverkar patienters egenvård vid trycksårsprevention. Metod: Studien genomfördes enligt Polit & Becks (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt Polit & Becks (2017) granskningsmallar. Induktiv ansats användes och resultatet bestod av 11 artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs i fyra teman; Undervisningshjälpmedels påverkan på patienters egenvård, påverkan på patientens egenvård baserat på patienters upplevelser av patientundervisningen, sjuksköterskans kompetens och förutsättningar samt sjuksköterskans anpassning av patientundervisningen. Slutsats: Patienter som fick utbildning om trycksårsprevention muntligt av en sjuksköterska vid upprepade tillfällen uppvisade bäst förmåga att utföra egenvård. Den muntliga undervisningen kan kompletteras med hjälpmedel som broschyrer, appar, filmer och planscher. Patientens individuella förutsättningar behöver tas i beaktande vid planering och genomförande av patientundervisning, vilket kräver god kompetens hos sjuksköterskan.

Smärta relaterat till cancer är ett mycket vanligt problem som påverkar både patienten och sjuksköterskan. För att effektivt kunna hjälpa patienter att lindra deras cancersmärta så behöver sjuksköterskan ha goda kunskaper och erfarenheter av att hantera denna typ av smärta. I förevarande litteraturöversikt har kunskaper och attityder kring hanteringen av cancersmärta hos sjuksköterskor undersökts. Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med cancersmärta. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav 4 var kvalitativa och 8 var kvantitativa. Resultatet visade att kunskapsbrister fanns inom smärthantering, bedömning av smärta med smärtbedömningskalor samt inom läkemedelshantering. Det fanns även känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskorna som fick dem att känna känslor av maktlöshet och frustration. Vidare diskuteras kunskapsproblem inom hanteringen av cancersmärta som funnits under flera år samt vad som behövs implementeras i vården för att den ska bli bättre.

Bakgrund: Kommunikation inom vården handlar främst om överföring av information, vilket kan ske både verbalt och icke-verbalt. Inom slutenvården är kommunikationen nödvändig för att tillgodose personliga behov, försäkra patientens hälsa samt för att samarbeta mellan professioner. Verbal kommunikation är det språkliga som överförs och icke-verbal kommunikation framträder bland annat genom kroppsspråk såsom minspel, gester och kroppshållning. Beröring används som en form av icke- verbal kommunikation. Beröring är beroende av relationen mellan sjuksköterska och patient. Beröring är ett elementärt behov som kan förmedla kärlek, vänskap, närvaro och samhörighet. I vården används två typer av beröring, dels nödvändig samt dels icke-nödvändig. Patienters upplevelse av beröring i slutenvården är individuell och kan både upplevas som positiv eller negativ. Vikten av att forska vidare kring patienters upplevelse av beröring framkommer i tidigare forskning, för att kunna genomföra beröring som inte upplevs obehaglig för patienten. Sjuksköterskan kan ha en avsikt med beröringen men den kan upplevas annorlunda av patienten, detta gör att det är nödvändigt med mer forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av fysisk beröring från sjuksköterskan vid omvårdnadssituationer i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på nio utvalda artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Kommunikation, Integritet och Emotionellt. Kommunikation delades in i tre subkategorier, icke-verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring, verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring samt upplevelsen av beröring som påverkades av relationen. Integritet fick subkategorin Patienters upplevelser av intimberöring. Emotionellt delades in i fyra subkategorier, att känna beröring som obehaglig, att känna beröring som förmedlar trygghet och värme, att känna beröring som gav en känsla av att bli sedd samt att känna brist på beröring. Slutsats: Beröring i slutenvården upplevs olika från person till person. Kommunikationen kunde påverka hur beröringen upplevdes av patienten. Även hur beröringen utfördes av sjuksköterskan spelade roll för upplevelsen. Beröring var något som skapade relation och förtroende. Beröring kunde förmedla trygghet, empati, närvaro såväl som icke-närvaro i situationen. Patientens delaktighet visade sig vara viktig för upplevelsen av beröring.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Att drabbas av bröstcancer kan resultera i oro och ångest, symtom som kan påverka psykiska, fysiska och sociala funktioner negativt. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetens där partnerskap, patientberättelse och dokumentation är i fokus. Sjuksköterskan ska tillgodose behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet hos patienter, trots detta upplever många av kvinnorna brister från sjukvården. Syfte Syftet var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenhet av sjuksköterskans stöd och information. Metod Den valda metoden för denna studie var litteraturöversikt. Litteraturen söktes i databaserna CINAHL complete, PsycINFO och PubMed. Datainsamlingen resulterade i 15 artiklar som inkluderades i litteraturöversikten, efter att noga kvalitetsgranskas och därefter analyserats. Dataanalysen gjordes med en integrerad analysmetod då likheter och skillnader identifierades och utformade huvudteman och subteman. Efter att materialet analyserats sammanställdes det till ett resultat. Resultat Resultatet visade att kvinnornas förväntningar på sjuksköterskan var att hon var lyhörd, tillgänglig och förstod den individuella skillnaden mellan kvinnorna. God kommunikation med patienten samt relevant och önskad information kunde minska oro och ångest. Stödet från sjuksköterskan ansågs vara viktigt för kvinnorna, eftersom det visades i flera studier kunde resultera i ökad delaktighet och tillfredsställelse i vården. Slutsats Det framkom att kvinnorna hade ett stort behov av information från sjukvården. Brister i kommunikation och information resulterade i att kvinnans delaktighet i vården försämras. Tillfredsställelse av vården var en viktig faktor för kvinnorna. Sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad kunde öka tillfredsställelsen hos kvinnorna med bröstcancer, och hade därmed en positiv påverkan på deras livskvalitet.

Bakgrund: Stress påverkar en individ fysiskt och psykiskt, det hanteras och aktiveras genom olika situationer beroende på individens egenskaper. Individer kan skilja sig rent biologiskt i relation till hur man hanterar stress, en del individer är mer stresskänsliga än andra. Utmattningssyndrom och utmattningsdepression är en effekt av stressens psykiska påverkan, det är diagnoser som är starkt förknippat med arbetslivet. Fysiologiska tillstånd som beskrivs stressrelaterade är framför allt de kardiovaskulära sjukdomarna på grund av det ökade blodtrycket. När en människa erfar stress påverkas den mentala förmågan negativt, sjuksköterskan kan få det svårare att fokusera och under sådana förhållanden äventyras individens kapacitet att uppfatta risker. Teoretisk referensram: Arousalteorin användes i denna litteraturstudie för att förklara kognitiva och biologiska aspekter för stress. Syfte: Syftet är att studera sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: Examensarbetets design är en litteraturstudie med utgångspunkt i kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fynden var att sjuksköterskans hälsa påverkas negativt, att arbetsmiljön har betydelse för erfarenheter av stress och att mänskliga relationer inom arbetsmiljön kan vara en källa till stress.

Bakgrund Majoriteten av de som tar sitt liv har varit i kontakt med sjukvården under sitt sista levnadsår. Sjuksköterskan vet inte hur hon ska vårda och närma sig en suicidnära patient eftersom hon brister i kunskap om suicid vilket påverkar mötet mellan sjuksköterskan och<img src="file:///page2image5904" /> suicidnära patienter. <img src="file:///page2image6992" /><img src="file:///page2image4776" /> <img src="file:///page2image3568" /> Syfte Syftet med studien var att utforska hur sjuksköterskans möte med suicidnära patienter kan förbättras. Metod En litteraturöversikt över mötet med suicidnära patienter som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats så länge som syftetbesvarades. Minst ett av nyckelsökorden patient, suicide och nurse har använts i artikelsökningen. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes vid inhämtning av artiklar. En innehållsanalys av den inhämtade datan har gjorts och sammanställts i vårt resultat. Resultat Två huvudteman som svarade till syftet framkom; relationen mellan sjuksköterska och patient samt professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan brister i kunskap om suicidnära patienter vilket resulterade i osäkerhet och negativ attityd i mötet med suicidnära patienter. Ökad kunskap och ökat engagemang till suicidnära patienter visade sig förbättra attityden och minska osäkerheten i mötet med suicidnära patienter. Slutsats Relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskans förhållningssätt kan förbättras om kunskapen om mötet med suicidnära patienter ökar. För att förbättra mötet med suicidnära patienter behöver sjuksköterskan visa förståelse och omtanke, visa att hon inte dömer patienten och försöka lindra patientens lidande. Sjuksköterskan ska stödja och uppmuntra patienten till livet, inge hopp, visa empati samt vara en bra lyssnare. För att förbättra mötet samt hjälpa suicidnära patienter behövs ökad kunskap samt engagemang.