Sepsis är ett tillstånd med hög mortalitet. Tidig identifiering och administrering av antibiotika i samband med adekvat omvårdnad är väsentligt angående bemötandet av patienter med sepsis. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam samt visar god kompetens när det gäller omvårdnad vid sepsis. Noggrann och frekvent bedömning är också en viktig del hos sjuksköterskan, framför allt när det gäller att minska risken för komplikationer och försämring av tillståndet. Syftet var att belysa sjuksköterskans kompetens att identifiera riskfaktorer för sepsis samt att utföra omvårdnadshandlingar vid kliniska tecken på sepsis. Arbetet är en litteraturöversikt som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hittades med hjälp av sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Dessa granskades sedan utefter en vetenskaplig kvalitetsbedömning och beskrivs närmre i arbetets matris. En tematisk analys gjordes för att urskilja artiklar som ansågs vara väsentliga för syftet. Ett huvudtema identifierades: sjuksköterskans kompetens. Utefter detta utvecklades tre subteman: utbildning och utveckling, sjuksköterskans egen upplevelse av kompetens samt riskfaktorer. Brist i kompetens gällande tidig identifiering av sepsis kunde urskiljas. Införande av riktlinjer och visade på förbättring gällande mortalitet vid sepsis samt kompetens hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor är inte medvetna om de tecken som är karaktäristiska för sepsis samt att SIRS-symtom är associerade med sepsis. Idag är kompetensen hos sjuksköterskor inte tillräcklig för att uppnå en god kvalitet gällande vård av patienter med sepsis. Utbildning samt tydligare rutiner om vad som gäller vid sepsis behöver utvecklas.

En av tio patienter drabbas årligen av en vårdskada varav majoriteten hade kunnat undvikas. Orsaken till vårdskadors uppkomst kan betraktas ur både ett individ- och systemperspektiv. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att tillämpa ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete. Ett riskmoment inom patientsäkerhetsområdet är sjuksköterskans läkemedelshantering eftersom uppgiften består av många delmoment i vilka det kan bli fel. Patientsäkerheten främjas genom implementering av åtgärder som minskar inverkan från den mänskliga faktorn och systemrelaterade faktorer.

Bakgrund: Att medverka vid ett hjärtstopp och påbörja hjärt-och lungräddning innebär en känsloladdad situation. Forskning visar att sjuksköterskans attityder och upplevelser i den akuta situationen också kan orsaka stressiga reaktioner. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans möjlighet att snabbt kunna påbörja en hjärt- och lungräddning, vilket också kan öka patientens chans att överleva. Därför är det av betydelse att kunna belysa sjuksköterskans positiva och negativa upplevelser.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning på sjukhus.  Metod: Denna litteraturöversikt har skapats med en kvalitativ ansats som bygger på tio vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier; (1) Faktorer som har betydelse inför hjärt- och lungräddning, (Att vara förberedd genom  kontinuerlig träning och god kompetens och Begränsad kunskap och utbildningens betydelse), (2) Faktorer som har betydelse under själva hjärt- och lungräddningen ( betydelse av familjens närvaro - för och nackdelar, Teamarbetets betydelse - samverkan i team, Inre upplevelse och känslomässig påverkan) och (3) Att kunna hantera och gå vidare efter hjärt- och lungräddning (Debriefing - kommunikationens betydelse, Patientens integritet och etiska dilemma).  Slutsats: Under ett återupplivningsförsök kunde sjuksköterskan känna många olika känslomässiga upplevelser beroende på erfarenhet och yttre faktorer. Dessa slutsatser innebär i sin tur viktiga utmaningar för olika professioner i vården, såsom att stärka utbildning, samverkan i team och säkerställa att debriefing alltid genomförs. Som sjuksköterska är det också viktigt att bevara och respektera patientens integritet och att ta hänsyn till patientens autonomi och att individens unika livsvärld ska ligga till grund i vårdandet

Introduktion: Demenssjukdom används som ett paraplybegrepp som innefattar Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och demenssjukdom av annan typ. Förekomst av ångest vid diagnostiserad demenssjukdom är vanligt, då demenssjukdom är en dödlig progressiv sjukdom som innebär en nedgång i kognitiva funktioner och skapar begränsningar av möjligheter i livet. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsinterventioner vid ångest hos personer med demenssjukdom. Metod: Polit och Beck (2021) nio steg användes. Databassökningarna utfördes i CINAHL och PsycInfo, samtliga artiklar är Peer reviewed. Litteraturstudiens resultat är baserad på åtta kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens teman är “Musik i rörelse och aktivt deltagande”, “Multimedia, digitala hjälpmedel och fotoböcker ”, “Taktil massage och beröring”, “ Interventioner i omgivningen och nycklar i vardagen”. Samtliga omvårdnadinterventioner i litteraturstudien visar på minskad ångest hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Sjuksköterskan är betydelsefull i personcentrerad vård, kollaborativ vård, tillvaratagande av resurser och vårdanpassning. Dessa faktorer är avgörande för hur interventioner implementeras och utfallet. Resultatet visar att interventioner kan användas som nycklar för sjuksköterskan och utgör en kunskap som är en god grund för förbättrad vård för att minska ångest hos personer med demenssjukdom. Interventionerna kan därför appliceras i en vårdplan som individanpassas.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en viktig åtgärd sjuksköterskan kan använda sig av för att minska risken att en vårdrelaterad infektion ska uppstå. Sjuksköterskan utgör en central del i omvårdnaden och ska arbeta utifrån ett patientsäkert arbetssätt. Sjuksköterskan ska upprätthålla en vård av god kvalitet och säker vård kring sina patienter. Dock upplever sjuksköterskan hinder i sitt arbete vilket resulterar i att utförandet av basala hygienrutiner påverkas negativt. Syfte: Belysa orsaker till sjuksköterskans brister inom basala hygienrutiner vilket kan medföra vårdrelaterad infektion. Metod: Litteraturstudien följer Roséns (2023) granskningsprocess. Databassökningarna är gjorda i CINALH och PubMed och kvalitetsgranskning gjordes utifrån Forsbergs och Wengströms (2015) granskningsmall. Totalt kvarstod tio relevanta artiklar efter kvalitetsgranskningen.Resultat: Resultatet grundar sig i en kvalitativ artikel, sju kvantitativa artiklar och två mixad metod artiklar och redovisas i fyra teman. Det framkom att basala hygienrutiner ibland är ett hinder för sjuksköterskorna. Bidragande orsaker var bland annat brist på material, hög arbetsbelastning, språkskillnader och kunskapsbrist hos sjuksköterskan.Slutsats: Litteraturstudiens slutsats är att brister i basala hygienrutiner hos sjuksköterskan grundar sig i flera olika faktorer. Dessa faktorer är Otillgänglighet, arbetsförhållanden, personliga faktorer och kunskapsbrist.

Abstrakt  Bakgrund: Akutmottagningen är en del av hälso- och sjukvårdens system där vårdmötet ofta blir kort och snabbt, detta gör att sjuksköterskans och patientens förståelse för varandra blir viktiga. Eftersom många av patienterna befinner sig i en sårbar situation är det viktigt att vara tydlig och informera patienten för att de ska få en känsla av ett vårdande möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av det vårdande mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats som baseras på tio vetenskapliga artiklar  Resultat: Tre huvudteman identifierades med två tillhörande subteman av patientens upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning som visades i studiens resultat. Första temat var Vikten av att få vägledning med subteman “informationens betydelse” och “förväntningarna på vårdandet”. Andra temat var Den påverkande omgivningen med subteman: “Vårdmiljöns påverkan på patienten” och “I väntan på att få vård”. Tredje och sista temat var Behovet av att känna sig omhändertagande med subteman: “Respektfullt bemötande" och "Förtroendefullt möte”. Slutsats: Tydlig information var en viktig aspekt för att skapa ett vårdande möte med sjuksköterskan. För att patienten skulle uppleva ett bra vårdande möte fanns olika faktorer som låg till grund för detta. Kunskap om de brister patienterna upplevde kring det vårdande mötet, ger en möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sitt arbete för att uppnå en god vård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat och anses vara ett folkhälsoproblem vilket kan vara en utmaning för hälso- och sjukvården på grund av den ökade samsjukligheten hos denna patientgrupp. Personer med psykisk ohälsa upplever ofta allmänhetens attityder som negativa. Detta upplever de även hos personalen inom den somatiska vården där deras fysiska behov inte tas på allvar och de känner sig oftast ignorerade. Sjuksköterskan förväntas kunna vårda patienter med psykisk ohälsa trots otillräcklig utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnaden till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Som analysmetod valdes Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalysen där kondensering, kodning och kategorisering av de bärande meningsenheterna gjordes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tre underkategorier. Huvudkategorierna är: upplevelser kopplade till patientkontakten, upplevelser kopplade till organisationen, upplevelser av brist på kompetens. Underkategorier är: avvikande beteende, tidsbrist, miljön och brist på stöd. Slutsats: Resultatet visar tydligt förekomsten av negativa attityder på rund av bristfällig kunskap och utbildning hos sjuksköterskor gentemot patienter med psykisk ohälsa. Rädsla och oro är starkt framträdande faktorer som påverkar omvårdnaden och interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse av problematiken och därmed leda till förbättrade utbildningar och jämlik vård.

Bakgrund: Att en god hälsa uppnås är ett av målen med hälso- och sjukvården. För att sjuksköterskan ska nå detta mål är hen i behov av sina kunskaper och egenskaper. Den personcentrerade vården ligger till grund för sjuksköterskans profession varpå den respektfulla kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är essentiell. Likaså är det verbala samt icke verbala språket avgörande för kommunikationen. Stress och tidsbrist kan leda till att sjuksköterskor upplever den givna informationen som otillräcklig. Därför är det betydelsefullt att undersöka sjuksköterskans kommunikation utifrån ett patientperspektiv.   Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation i vårdmötet. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt av redan befintligt material, varpå tolv vetenskapliga artiklar framtagits genom sökningar i två databaser. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs metod av författarna, som därefter framställde det nya resultatet i huvud-och subteman. Resultat: Resultatet för denna litteraturöversikt presenteras i två huvudteman: (1) Sjuksköterskans egenskaper i kommunikationen och (2) Betydelsefulla aspekter i kommunikationen. Dessa genererar i två subteman; (1) Stödja och involvera samt Engagemang och respektfullhet, (2) Språket samt Lyhördhet. Diskussion: Kommunikationen är en betydelsefull del i vården och blir således ett komplext område för sjuksköterskan att främja. De centrala fynden som diskuteras är sjuksköterskans egenskaper, kunskaper, språket samt patientens delaktighet. Resultatet diskuterades även utifrån Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen samt utifrån konsensusbegreppet hälsa. / Background: One of the goals in the health care is that good health is achieved. For the nurse to achieve this goal he or she is in great need of his or her skills and qualities. The person-centered care is the basis of the nurse profession whereupon the respectful communication between the nurse and patient is essential. Similarly the verbal and non-verbal language is important for the communication. Stress and lack of time can lead to nurses experiencing the given information as inadequate. Thus, it is important to examine the nurses’ communication from a patient perspective. Aim: To explore patients’ experiences of nurses’ communication within the healthcare meeting. Method: This study is a literature review of existing material, whereupon twelve articles were developed by searches in two databases. The selected articles were analyzed by the authors according to Friberg's method, whom then presented the new results in main and subthemes. Results: In this literature review the results are presented in two main themes; (1) The nurse characteristics in the communication and (2) Significant aspects in the communication. These generated in two subthemes each; (1) Support and involve and also Commitment and respectfulness (2) Language and Responsiveness. Discussion: Communication is significant in the healthcare and thus becomes a complex area for the nurses to encourage in the all patients care. The main findings discussed in this study is the nurse’s characteristics, knowledge, language and the patient participation. The results of this study were also discussed based on Jean Watson’s theory of human caring, as well on the basis of the consensus concept health.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad inriktar sig på att öka livskvalitet hos patienter och deras anhöriga när en sjukdom inte längre går att bota. Syftet med palliativ omvårdnad är att lindra smärta oavsett om den är fysisk, psykisk eller andlig. I den palliativa omvårdnaden i hemmet har sjuksköterskan en viktig uppgift i att möta patienten för att det ska bli en god omvårdnad. Därför kan det vara av intresse att få en fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse, upplevelsen av att vara i patientens hem, stödets betydelse och upplevelser kring döendet. Slutsats: Relationen var en viktig del i omvårdnaden eftersom den bidrar till att sjuksköterskorna inte känner sig ensamma. Relationen kan bidra till att sjuksköterskorna tänker på sina patienter på fritiden då de blir påverkade av deras patienters lidande. Som det framkom i resultatet så upplevde vissa sjuksköterskor att det fanns en bristande kunskap inom palliativ omvårdnad vilket kan förbättras med olika former av stöd då en tillräcklig kunskap och stöd kan ses som en trygghet. Även fast sjuksköterskorna arbetade med döendet dagligen så var synen på döendet olika då sjuksköterskornas medvetenhet om döden hade en betydande del. En begränsad tid i arbetet kan vara ett hinder då sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid för varje patient vilket gjorde att arbetet kunde upplevas som stressande. En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskor skulle kunna bidra till att den palliativa omvårdnaden i hemmet blir bättre.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb diagnostisering och behandling. En begynnande sepsis har ofta diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp och kan därmed vara svår att identifiera. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för att observera försämring hos patienten och på så sätt identifiera en sannolik sepsis i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer. Data samlades in med hjälp av tekniken Stimulated Recall Interview (SRI). Data spelades in, transkriberades och analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier beträffande sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral; Svårigheter vid identifikation, vikten av att arbeta preventivt, bedömningsstrategier underlättar identifikation och förenat med en känsla av obehag. Sjuksköterskorna beskrev att sepsis hade ett obehagligt sjukdomsförlopp och för att tillståndet skulle identifieras i ett tidigt stadium önskade sjuksköterskorna ett beslutstöd vid identifiering. Slutsats: Sepsis är ett sjukdomstillstånd som behöver en högre prioritet och fler satsningar gällande utbildning behöver göras i syfte att öka kunskapen över identifikation av tecken på sepsis och därmed skapa en säkrare vård och en bättre omvårdnad för patienterna.