Introduktion: Konfusion är ett vanligt tillstånd som ofta drabbar äldre vid akut sjukdom och orsakar lidande. Då den äldre patientgruppen ökar i samhället blir det mer vanligt att som sjuksköterska möta denna patientgrupp. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera konfusion och ge god omvårdnad. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera konfusion hos äldre patienter. Metod: Denna litteraturstudie har gjorts enligt Polit och Becks niostegsmodell (2012). Arbetet har utgått från 10 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har inhämtats från två databaser, Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet visar fyra kategorier Dokumentation, Kunskap, Bedömningsinstrument och Organisation vilket alla är faktorer som påverkar sjuksköterskans identifiering av konfusion Slutsats: Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos äldre patienter. Litteraturstudien visar att faktorer som kan påverka identifieringen kan vara brist i kunskap, användandet av bedömningsinstrument, dokumentationen eller att det inte finns tillräckligt med resurser. Identifieringen kan också påverkas av sjuksköterskornas uppfattning om det naturliga i ett åldrande.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskans omvårdnadsstöd till patienter med prostatacancer. En beskrivande empirisk studie valdes, innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågor. Datainsamlingen genomfördes med en enkät på en klinik på ett sjukhus i ett mellansvensk län. Svarsfrekvensen resulterade i 92,3 % vilket betyder att 24 enkäter besvarades. Huvudresultatet visade att de frågor sjuksköterskan mest tog upp berör hantering av bestående symtom i de nedre urinvägarna samt biverkningar. De ämnen som sjuksköterskan berörde minst var frågor gällande sexualitet och information om olika behandlingsalternativ. De flesta sjuksköterskor utgick från att någon annan gav information om olika behandlingsalternativ, oftast en läkare. Medan andra angav att den informationen inte ingick i sjuksköterskans kompetens. Frågor gällande sexualitet gjorde många sjuksköterskor obekväma. Därför väntade flera på att patienten skulle ta upp frågan. Det sjuksköterskorna ansåg sig vara bra på i sitt eget bemötande var att se hela patienten och inte bara diagnosen. Studien uppmärksammar att det finns områden där sjuksköterskan ger otillräckligt med stöd till patienter med prostatacancer och det är därför angeläget att vetskapen om detta problem lyfts fram. / The aim of this study was to examine and describe nurse’s support to patients with prostate cancer. A descriptive empirical study was chosen, containing both quantitative and qualitative questions. The data was collected through a questionnaire on a clinic on a hospital in a mid-Swedish county. A response rate of 92,3 % shows that 24 questionnaires were answered. The result showed that the questions nurses were most keen to raise were questions concerning managing consisting symptoms of the lower urinary tract and side effects. Subjects nurses least talked about were questions concerning sexuality and information about different treatments. Most nurses assumed that someone else raised these questions, mostly a doctor, while other satiated that the information was not included in the nurses’ qualifications. The questions about sexuality made many nurses uncomfortable and they waited for the patients to raise the question. What the nurse considered herself to be good at in her encounter with patients was that she saw the whole patient and not only the diagnosis.The study shows that there are areas where the nurses give patients with prostate cancer inadequate support and therefore it’s urgently that knowledge of this problem get highlighted.

Introduktion: Mötet med patienten är centralt i sjuksköterskans profession. Professionens utveckling ställer nya krav på sjuksköterskan och enbart hälften av sjuksköterskans tid spenderas i direktkontakt med patienten. Syfte: Att identifiera faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation med utgångspunkt i sjuksköterskans roll. Metod: Polit och Becks (2012) niostegsmodell utgjorde grunden till denna litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar svarade mot syftet. I analysen av dessa framkom övergripande teman vilka kom att utgöra grunden för resultatet. Resultat: Fem övergripande teman identifierades: närvaro, miljö, kommunikation, kunskap och förhållningsätt. Sjuksköterskan har ett ansvar för vårdrelationen där dennes personlighet, natur och vilja spelar in. Slutsats: Etablerandet av en vårdrelation präglas av komplexitet. Det krävs en vilja från sjuksköterskan att etablera en vårdrelation vilket sker genom att möta och se hela patienten. Vårdrelationen är av vikt för patienten då ett samband mellan vårdrelation, patienttillfredsställelse och patientsäkerhet existerar.

Bakgrund Cancer är en sjukdom som slår hårt för den drabbade både fysiskt och psykiskt som gör att den drabbade blir i behov av stöd och omsorg från vården. Sjuksköterskan måste i sin yrkesprofession kunna möta dessa behov på ett individanpassat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att ge patienter med cancer stöd samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. 11 kvalitativa artiklar användes som identifierades på databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Relationen mellan sjuksköterska och patient var en viktig komponent i hur stödet kunde ges både på ett behovsanpassat och individuellt sätt. Sjuksköterskans roll som informatör och kunskapskälla var en viktig del i stödet till patienter med cancer. Sjuksköterskans känslor påverkade relationen. Resultatet visade även att sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter i vissa aspekter skilde sig åt. Vad gäller undersökningsgrupperna presenterades bland annat att alla eller några deltagare var specialistutbildade inom onkologi i tre av studierna. I de studier deltagarnas yrkesverksamma år presenterades fanns en stor variation. Deltagarnas ålder varierade mellan 21-61 år i de studier ålder presenterades. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient var grunden till att på ett individuellt sätt förstå och möta patientens behov av stöd. Information om behandlingar och biverkningar var en viktig del av stödet så att patienten lättare skulle kunna hantera sjukdomen. Sjuksköterskan behövde ha tid, mod och förmåga att sätta sig in i patientens situation för att möta stöd behovet och få patientens förtroende.

Introduktion: Den vanligaste proceduren för att ge ett svårt sjukdomsbesked är att läkaren sätter sig ner med patienten och anhöriga för att berätta om diagnosen, prognosen och behandlingen. Sjuksköterskan brukar vara närvarande under samtalet för att höra vad som sägs och för att kunna stödja både patienten och läkaren under samtalet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans roll i samband med svåra sjukdomsbesked till patienter och anhöriga. Metod: Vald metod är en litteraturstudie. Arbetet har följt Polit och Beck (2016) nio steg. Till litteratursökningen användes databaserna PubMed och CINAHL. Sex artiklar återstod efter granskningen. Resultat: Efter bearbetning av artiklarna visar resultatet av litteraturstudien att det svåra sjukdomsbeskedet utgör en gräns. Faktorer som påverkar sjuksköterskans roll kan delas in i två olika huvudkategorier med hänsyn till när i tiden de inträffar, tiden före sjukdomsbeskedet och tiden efter sjukdomsbeskedet. De två huvudkategorierna kan vidare delas in i två underkategorier, patientrelaterade faktorer och sjuksköterskerelaterade faktorer. Slutsats: Sjuksköterskan är delaktig i patientens svåra sjukdomsbesked både för och efter att patienten har fått beskedet. Det är många gånger en balansgång mellan patientens autonomi och mående. Vilket kräver att sjuksköterskan kan överbrygga kommunikationshinder och kulturella skillnader genom sin kommunikationskompetens.

Bakgrund: Människor i Sverige lever idag längre än någonsin tidigare bland annat på grund av bättre läkemedel och sjukvård, detta ökar kraven på munvård så att god munhälsa kan upprätthållas genom hela livet. Munhålans hälsotillstånd har länge negligerats till exempel för att den ansetts tillhöra tandvårdens specialitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienternas munhälsa och tillhörande omvårdnad. Metod: Som metod valdes litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg.  12 vetenskapliga artiklar passerade tre urval för fortsatt granskning. Det innehåll i artiklarna som motsvarade studiens syfte identifierades, markerades, samt kategoriserades med hjälp av färgkodning. Resultat: Ur insamlad data kunde ett mönster urskiljas som tydde på att sjuksköterskor har olika attityder gentemot omvårdnaden av munnen och den orala hälsan. Dessa attityder presenteras i två huvudkategorier; positiva attityder och negativa attityder, och nio underkategorier. Resultatet tyder på att sjuksköterskor är medvetna om den inverkan munnens hälsotillstånd har på patienternas upplevelse av sin övergripande hälsa men ändå prioriteras omvårdnad av munnen lägre än andra omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Sjuksköterskor anser att munvård är viktigt, men har samtidigt negativa attityder till utförandet av munvården. Det framkom att ökad kunskap och fortbildning inom munvård har en positiv effekt på sjuksköterskans attityder till munvård.

Det personcentrerade förhållningssättet tar sin utgångspunkt i att vården ska vara individanpassad och patienten ska göras delaktig i sin vård. För att åstadkomma detta är kommunikation en viktig aspekt. Sjuksköterskor har ett ansvar utifrån kärnkompetenserna att vårda utifrån patientens villkor. Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa sjuksköterskors upplevelser av ett personcentrerat förhållningssätt inom slutenvård. Metoden som använts är en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ forskning där 10 artiklar har inkluderats. Resultatet samanställdes i två olika huvudteman, Individuella förutsättningar för att bedriva personcentrerad vård och Organisationens betydelse för förutsättningarna att bedriva personcentrerad vård. Tre subteman presenteras under varje huvudtema. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde utmaningar med att vårda personcentrerat då tidsbrist, bristande teamsamverkan och olika prioriteringar var hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde dock att genom att vårda med ett personcentrerat förhållningssätt ökade vårdkvalitén och patienternas delaktighet. I diskussionen ställs vikten av att göra patienten synlig i vårdandet mot de utmaningarna sjuksköterskors ställs inför i en hektisk arbetsmiljö.

Psykisk ohälsa är ett begrepp som generellt beskriver alla typer av psykiska besvär. Forskning visar att psykisk ohälsa hos äldre ökar. Hos äldre är depression den vanligaste psykiska åkomman. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt område. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet av informanter i studien är tre distriktssköterskor och fem sjuksköterskor från fyra västsvenska kommuner. Några tjänstgör inom den kommunala hemsjukvården, andra på vårdcentraler. Som analysmetod har en innehållsanalys med induktiv ansats använts. Analysen medförde att tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Resultatet visar att sjuksköterskorna i studien använder sig av samtal och olika skattningsinstrument för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. Samtalet har även en stor betydelse i omvårdnadsarbetet vid psykisk ohälsa. Bakomliggande faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet identifierades som till exempel förlust av närstående, ensamhet och naturligt åldrande. Sjuksköterskornas yrkesroll anses vara komplex och omfattas både av att stötta i omvårdnadsarbetet, till att få stöd av kollegor och chefer i sin yrkesutövning. Att vara en ambassadör och samordnare lyfts särskilt fram som en viktig del av sjuksköterskans roll. Olika stödfaktorer identifierades bland annat att arbete i team med olika yrkeskategorier och närstående. Studien visar att stigmatisering vid psykisk ohälsa är stor och att ämnet är tabubelagt. Det finns en rädsla för psykisk ohälsa både hos patienten och personalen och denna rädsla kan delvis förklaras på basen av kunskapsbrist. Patientens psykiska ohälsa kan utlösa starka känslor hos sjuksköterskorna så som stress och otillräcklighet. Tidsbrist och krav på att alltid vara tillgänglig är några faktorer som nämndes som utlöser dessa känslor. Slutsatsen är att studien ger en uppfattning och inblick i sjuksköterskornas arbetssituation, som kan ge en ökad förståelse för de svårigheter som finns i arbetet med psykisk ohälsa.

<p>Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visade att följsamhet vid behandling var viktigt för sjukdomens utrotande och för att förhindra uppkomsten av resistens. Sjuksköterskan hade en viktig roll i att upptäcka nya sjukdomsfall, smittspårning, provtagning, medicinsk behandling, övervakning och samordning. Sjuksköterskan ansvarade även för information, undervisning och stöd till patienter, närstående samt till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Problemet med tbc måste uppmärksammas och strategier och beredskap bör utvecklas för att kunna möta en eventuell epidemi även i västvärlden.</p>

No description available.