Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visade att följsamhet vid behandling var viktigt för sjukdomens utrotande och för att förhindra uppkomsten av resistens. Sjuksköterskan hade en viktig roll i att upptäcka nya sjukdomsfall, smittspårning, provtagning, medicinsk behandling, övervakning och samordning. Sjuksköterskan ansvarade även för information, undervisning och stöd till patienter, närstående samt till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Problemet med tbc måste uppmärksammas och strategier och beredskap bör utvecklas för att kunna möta en eventuell epidemi även i västvärlden.

No description available.

Bakgrund: Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som dödar nära två miljoner människor varje år och utgör ett stort lidande för de människor som är drabbade. Sjukdomen är en av de vanligaste i världen och fortsätter att växa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden till patienter med TB och deras närstående. Syftet varockså att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvårdnaden av patienter med TB och deras närstående. Sjuksköterskans roll är att ge stöd och informera om behandling, läkemedel och smittspridning på ett sätt så att patienten kan ta till sig den informationen. Deltagarna i de ingående artiklarna hade valts ut genom slumpmässigt och strategisk urval. De utvalda deltagarna var sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och annan vårdpersonal. Deltagarna rekryterades från privata och offentliga sjukhus, vårdcentraler, hushåll och MDR-program, vilket är ett samhällsbaserat för behandling av multiresistent TB. Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av TB patienter och deras närstående. Om sjuksköterskan brister i kunskap, information och stöd till patieneten, kan det påverka patientens beslut till att fullfölja behandlingen. Patienter behöver mer information och stöd gällande sjukdom , behandling och dess biverkningar, så de kan grunda sitt beslut på relevant kunskap. Om sjuksköterskan kan motivera fler TB patienter till att genomgå behandling, kan det leda till minskad smittspridning.

Bakgrund: Behovet av organ är större än antalet utförda transplantationer i Sverige.  Att som anhörig få beskedet om ett plötsligt dödsfall kan vara en utlösande faktor till att hamna i kris. Sjuksköterskor ställs då inför det etiska dilemmat att eventuellt behöva lyfta frågan om organdonation till de anhöriga, men framförallt att bemöta dem på ett värdigt och respektfullt sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga vid dödsfall där organdonation är möjlig. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med hjälp av sammanställd forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet grundas på total sju vetenskapliga artiklar var av fyra kvalitativa respektive tre kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom olika aspekter på sjuksköterskors erfarenheter om bemötandet av anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; ”Organdonationsprocessen kan orsaka lidande”, ”Att kommunicera om organdonation”, ”Sjuksköterskans förhållningssätt” och ”Kunskap om organdonation”. Slutsats: Litteraturstudien resulterade i en djupare insikt i hur sjuksköterskors empati, erfarenheter och kunskaper påverkar hans eller hennes sätt att bemöta anhöriga. Att som sjuksköterska behöva bemöta och framförallt våga möta anhöriga i denna krissituation kan generera lidande.

Patienter som drabbats av stroke kan få bestående funktionsnedsättningar som exempelvis ätsvårigheter och halvsidig förlamning. Det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose de behov som patienterna har vid olika typer av ätsvårigheter. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Vetenskapliga artiklar söktes fram i de två databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier. Sammanlagt 11 artiklar motsvarade denna studies syfte samt uppnådde kvalitetskraven. Dessa 11 studier låg därmed till grund för litteraturstudiens resultat. Det huvudsakliga resultatet i denna studie har mynnat ut i fem huvudkategorier varav en innehåller underkategorier. De fem huvudkategorierna av omvårdnadsåtgärder hos patienter med ätsvårigheter var: Bedömning av ätsvårigheter, anpassningar vid måltidssituationen, sväljningsträning och sväljningsstrategier, oral hygien samt dokumentation - individuell vårdplan. Underkategorier till anpassningar vid måltidssituationen var: Omgivningsanpassning, kost- och vätskeanpassning, rätt sittställning vid måltid samt måltidsanpassning. Slutsatsen var att det finns flera olika omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa i omvårdnaden av patienter med stroke och ätsvårigheter. Samtliga nämnda omvårdnadsåtgärder i denna studie har visat sig underlätta för patienterna i måltidssituationen.

No description available.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och det lev´der ofta till förlamningssymtom. Det är fler kvinnor än män som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hälsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av självständighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros. Metoden för arbetet var Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL, 12 artiklar valdes ut och granskades. De artiklarna genomlästes flera gånger och likheter och skillnader togs fram. Resultatet delades in i ett tema; grad av fysisk och psykisk kapacitet och tre kategorier; förmåga att hantera sin nya livssituation, att vara tillsammans med andra och vård och omgorg. Resultatet visade att personer med multipel skleros värdesätter sociala relationer, stöd från sjukvården och att kunna vara självständiga. Trötthet var ett stort hinder för att kunna göra det de vill som till exempel arbeta och umgås med andra. Slutsats; att livskvaliteten påverkas både positivt och negativt av olika faktorer.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design. Artiklarna sorterades och analyserades med inspiration från Friberg och ett övergripande tema med fem tillhörande subteman skapades. Resultat: Ungefär hälften av kvinnorna fick information i samband med hysterektomi om eventuell påverkan på sexualitet. Postoperativ upplevelse var högst individuell, dock var merparten tillfredställda med ingreppet och sexuell funktion förbättrades. Att i tillägg ta bort ovarier kunde dock påverka negativt. Psykologiska och sociala faktorer var viktiga komponenter till övergripande tillfredställelse. Diskussion: Bristfällig information tycks förstärka känslan av att ämnet sexualitet är relativt tabubelagt, därför borde sjuksköterskan sträva efter förändring. Då merparten verkade bli tillfredställda med hysterektomi är det ett ingrepp som bör föreslås som behandling till de kvinnor som lider av problem som påverkar sexuell hälsa. Slutsats: För alla behöver det inte vara en förlust att operera bort livmodern, tvärtom kan det upplevas befriande att slippa de kanske mångåriga problem som föranlett ingreppet.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Introduktion/Bakgrund: Substansmissbruk och -beroende är vanligt förekommande på ett internationellt plan och är ett växande problem världen över. Denna patientgrupp kräver ofta avancerad vård då användande av droger kan medföra stora konsekvenser och skador såväl fysiskt som psykiskt. En sjuksköterska arbetar utifrån styrdokument och riktlinjer, vilka ska ligga som grund och hjälpa sjuksköterskan att handla etiskt, evidensbaserat och kontinuerligt utveckla ny kunskap. Syfte: Syftet är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett substansmissbruk eller -beroende inom den somatiska vården.Metod: Studien är en litteraturöversikt där systematiska sökningar genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklar som valts ut är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den totala siffran artiklar som kom att användas i resultatet var tio stycken. Resultat: Tre kategorier identifierades när resultatet analyserades och färgkodades; Kunskapsbrist i vårdandet av substansmissbrukare, Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vårdandet av substansmissbrukare samt Sjuksköterskans etiska ansvar; en tudelad känsla. Genomgående för alla kategorier i resultatet var att sjuksköterskor höll en negativ inställning/attityd till att vårda substansmissbrukare. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter såväl professionellt som privat i vårdandet av patientgruppen vilket bidrog till en tuff arbetssituation. Slutsats: Resultatet visade på en generell kunskap hos sjuksköterskorna, dock inte tillräcklig för att de skulle känna sig bekväma i vårdandet av substansmissbrukande och -beroende patienter.Vidare utbildning krävs för att bidra till en säker vård utan stereotypiska uppfattningar om patientgruppen.