Bakgrund: Palliativ vård är avgörande för att förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede. Tidigare forskning påpekade behovet av tydlig kommunikation, respekt för patientautonomi och andligt stöd. Anhöriga efterfrågar ökad stöd medan patienter efterfrågar mer delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Tre teman framkom: sjuksköterskors attityder av vård i livets slutskede, kommunikation och samarbete med patienters anhöriga samt behov av kontinuerlig utbildning och resurs. I temat sjuksköterskors attityder präglades både empati och frustation. I temat kommunikation framkommer att kommunikation är viktigt för att sjuksköterskor skulle ha förmågan att lyssna aktivt och empatiskt för att främja ömsesidig förståelse och underlätta samarbetet med patienters anhöriga. I temat utbildning och resurser framkommer att sjuksköterskan är i behov av uppdaterad kunskap för att ge en god vård till patienter i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer och uppdaterade kunskaper i att kunna hantera både praktiska och emotionella utmaningar i vård av patienter i livets slutskede samt kunskap i kommunikations med patienter och deras anhörig. / Background: Palliative care is crucial for enhancing the quality of life for patients in the end-of-life stage. Previous research highlighted the need for clear communication, respect for patient autonomy, and spiritual support. Family members demand increased support while patients request more involvement. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review with nine qualitative articles and two quantitative articles was analyzed. Results: Three themes emerged: nurses' attitudes towards end-of-life care, communication and collaboration with patients' families, and the need for continuous education and resources. In the theme nurses' attitudes, both empathy and frustration were marked. In the theme of communication, it seems that it is important for nurses to listen actively and empathetically to promote mutual understanding and facilitate collaboration with patients' families. In the theme of education and resources, it appears that the nurse is in need of updated knowledge to provide good care to patients at the end of life. Conclusions: Nurses need more and updated knowledge in being able to handle both practical and emotional challenges in caring for patients at the end of life, as well as knowledge in communication with patients and their relatives.

Background: Violence in a close relationship refers to various acts that can be repeated and systematic, it occurs through physical, mental, financial, sexual violence and abuse. the suffering. Communication is the basis for all meetings, this means listening, understanding and getting closer and being able to receive the affected woman's report of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who are exposed to violence in close relationships.  Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who have been subjected to violence in a close relationship.  Method: Literature review performed through 10 selected qualitative scientific studies. The studies were analyzed according to Friberg's method. Scientific articles were retrieved from two database Cinahl Complete and Pubmed.  Conclusion: The results of this literature review have been themed on the basis of four themes; (1) exposure to violence eats away at the nurse's strengths, (2) finding the balance between personal values and the nurse's professional role, (3) feeling understanding and hesitation in meeting women who have been subjected to violence & (4) lack of support and room for maneuver in the organization  Results: nurses described that it was difficult to meet abused women. Nurses described that it was not obvious how they would act in that situation. This was because the nurses did not understand the situation correctly, they had prejudices, fears or defense mechanisms. A conflict between themselves and their role, organizational constraints or uncontrolled stress made it difficult to work.

Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ta hänsyn till patientens fysiska, psykologiska behov och att lindra lidandet Tidigare forskning förklarar att det är viktigt att se till att patienters behov blir tillfredsställda genom att ge trygghet, symtomlindring och säker vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter som vårdas palliativt. Metod: En allmän Litteraturöversikt Resultat: Det identifierades tre teman i analysen, Brist på kunskap hos sjuksköterskor, Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård och Sjuksköterskor relation till patienter. Det framgick det att sjuksköterskor som hade brist på kunskap och kompetens upplevde otrygghet i sitt vårdande medans sjuksköterskor som hade goda kompetenser inom vårdandet upplevde trygghet i sitt vårdande och kunde leverera en god vård. Sjuksköterskor upplevde också att det är viktigt att de skapar en god relation till patienter för att kunna ge en hög kvalité av vård. Slutsats: Sjuksköterskor som hade brist på kunskap ska bli fortbildade för att kunna ge en säker och tryggvård till patienter med svåra sjukdomar och även bli tryggare i sin roll. Sjuksköterskor ska lägga mer tid på att skapa en god relation till patienter för att kunna tillfredsställa deras behov. / Background: Palliative care means taking into account the patient's physical and psychological needs and alleviating suffering Previous research explains that it is important to ensure that patients' needs are met by providing security, symptom relief and safe care. Purpose: The purpose is to describe the nurse's experience of caring for patients who receive palliative care. Method: A general literature review Results: Three themes were identified in the analysis, Lack of knowledge among nurses, Nurses' competence in palliative care and Nurses' relationship to patients. The results showed that nurses who had a lack of knowledge and competence experienced insecurity in their care, while nurses who had good competence in care experienced security in their care and were able to deliver good care. Nurses also felt that it is important that they create a good relationship with patients in order to provide a high quality of care. Conclusion: Nurses who had a lack of knowledge must be further trained to be able to provide safe and secure care to patients with severe illnesses and also become more confident in their role. Nurses must spend more time creating a good relationship with patients in order to satisfy their needs.

Background The word cancer is a term used to describe about 200 different diseases. Cancer patients often receive palliative care, where the purpose is to relive suffering and promote quality of life. Previous research shows that nurses often have a negative approach towards cancer, especially because the lack of knowledge and insecurity in how to communicate with these patients. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with cancer receiving palliative care in a hospital ward. Method The method used in this study was a literature review based on qualitative studies. Fourteen articles were analysed according to Friberg's (2006) qualitative content analyse in five steps for literature-based studies. Results The result showed that nurses have mixed feelings about meeting patients with cancer in a palliative phase. They had feelings of inadequacy and they felt a great responsibility, many nurses experienced feelings of gratitude towards working with palliative patients with cancer. Nurses also expressed that communication and a trusting relationship with the patients were important. The nurses often felt that they didn't have enough time to give the care that the patients deserved because of a high workload. Conclusion Patients with cancer in a palliative phase are a complex area. Nurses may experience providing care to patients in palliative care as emotionally stressful. To be able to provide high quality care trusting relationships were essential between nurses and patients. Patients with cancer are in need of support from the nurse, but the nurses experienced that time is not enough.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är i Sverige en folksjukdom där cirka 200 000 personer beräknas lida av symtom och lika många till lever utan några symtom. Under de nästkommande 25 åren beräknas inläggningar att öka med 50% då prevalensen av hjärtsvikt ökar på grund av befolkningstillväxten, åldrande och den ökade förekomsten av samsjuklighet. Sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar inom primärvården verkar vara effektiva för att tillhandahålla högkvalitativ personcentrerad vård och därmed minska behovet av sjukhusvård. Personcentrering är en process att ta tillvara patientens resurser med hänsyn till individens förutsättningar och hinder. Ett partnerskap som bygger på ömsesidig respekt, är jämbördig och inbjuder till delaktighet och att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personer med hjärtsvikt i primärvården.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats där nio sjuksköterskor deltog som arbetade på hjärtsviktsmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys användes och det teoretiskt ramverk utgick från ett personcentrerat förhållningssätt. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier holistisk människosyn, individuellt bemötande, partnerskap och delegering av läkemedel. Slutsats: I resultatet framkom att alla sjuksköterskor ansåg sig lyssna till personens berättelseoch att de utgick delvis från en helhetssyn, men det fanns brister i att tillgodo se de existentiella behoven. De tyckte sig erbjuda individanpassad vård och behandling efter personens förutsättningar och behov och de upplevde att det var en viktig del i arbetet att motivera till delaktighet i egenvård samt kunskap och förståelse om sjukdomen. Sjuksköterskorna önskade bli bättre på att inkludera anhöriga. Få sjuksköterskor hade delegering av läkemedel och några få tyckte att det hade betydelse för omhändertagandet. / ABSTRACTBackground: In Sweden, heart failure is a common disease, where approximately 200,000 people are estimated to suffer from symptoms and the same number live without any symptoms. Over the next 25 years, admissions are projected to increase by 50% as the prevalence of heart failure increases due to population growth, aging and the increased prevalence of comorbidities. Nurse-led heart failure clinics in primary care appear to be effective in providing high-quality person-centred care and thereby reducing the need for hospitalisation. Person-centredness is a process of making use of the patient's resources, taking into account the individual's conditions and obstacles. A partnership that is based on mutual respect, is equal and invites participation and that the care recipient receives the information needed to be able to make the right decision.Aim: To shed light on nurses' experiences of how they work based on a person-centred approach with people with heart failure in primary care.Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach in which nine nurses who worked in heart failure wards participated. A qualitative content analysis was used and the theoretical framework was based on a person-centred approach.Results: The content analysis resulted in four main categories: holistic view of people, individual treatment, partnership, delegation of medicines.Conclusion: The results showed that all nurses considered themselves to listen to the person's story and that they partly started from a holistic view, but there were shortcomings in satisfying the existential needs. They seemed to offer individually tailored care and treatment according to the person's conditions and needs, and they felt that it was an important part of the work to motivate participation in self-care as well as knowledge and understanding of the disease. The nurses wanted to be better at including relatives. Few nurses had delegation of medicines and a few thought it was important for care.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en samling av kroniska sjukdomar, som påverkar kroppensförmåga att hantera blodsockernivån. I Sverige uppskattas att cirka 470 000 människor liderav sjukdomen. Det mest effektiva sättet att förebygga diabetes sena komplikationer är attpatienten själv bedriver en god egenvård. Sjuksköterskans roll i diabetesbehandling är av storbetydelse, då de stödjer och handleder patienter att bedriva god egenvård. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av patienters följsamhet tillegenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativlitteraturstudie baserat på tio artiklar som har hämtats från databaserna CINAHL ochPubMed. SBU:s granskningsmall har använts för kvalitetsgranskning. Analysen gjordesutifrån metoden som är för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifråntre kategorier: Sociokulturella aspekters betydelse, Förutsättningar inom vården ochSjuksköterskans kunskap. Ur dessa skapades även tio underkategorier: Religiöst tankesätt,Kulturellt tankesätt, Stöd från anhöriga, Egenvård och delaktighet, Samverkan i team medandra vårdprofessioner, Resurser och stöd, Personcentrerad vård, Erfarenhet, Utbildning,Sjuksköterskornas metod att förmedla kunskap Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att etteffektivt samspel mellan sjuksköterskor och övriga professioner, ökade deras motivation ochsjälvförtroende i diabetesbehandlingen för både patienter och sjuksköterskor. Vidare framgårdet att hänsyn till patienters sociokulturella aspekter och bruk av ett personcentrerattillvägagångssätt är avgörande faktorer i patientens följsamhet till sjuksköterskors rådgivning / Background: Diabetes Mellitus is a collection of chronic diseases which affect the body’sability to regulate the blood sugar level. In Sweden alone, there are approximately 470 000diagnosed patients. The most effective method to counteract and treat the disease is for thepatient in question to establish proper self-care practices. The nurse plays a central role in thediabetes treatment since the nurse supports and guides the patient to conduct a good self-careroutine. Aim: This literature review aims to investigate nurses’ experience of patientcompliance to self-care advice regarding diabetes type 2. Method: The study has beenconducted as a literature review of ten articles, where a qualitative approach has been used tocompile a result. The articles have been collected from the databases CINAHL and PubMed.Further, the quality of the studies has been examined with the help of SBU’s review templatefor qualitative studies. The analysis was conducted by the method presented in qualitativecontent analysis. Result: The result was presented from three categories: The importance ofsociocultural aspects, Conditions in the care and the nurses’ knowledge. From thesecategories a total of ten subcategories were used: Religious mindset, Cultural mindset,Support from relatives, Self-care and participation, Cooperation in teams with othercare-professions, Resources and support, Personcentred care, Experience, Education and thenurses’ method to convey information. Conclusion: Nurses experienced that an effectiveteamwork with the other involved professions increased their motivation and self-confidenceand made the diabetes treatment easier for both patients and nurses. Further, it was clear thatconsideration to the patients’ sociocultural aspects and using a patient-centered approach arecrucial factors that affect patients’ adherence to the nurses’ advice.