SAMMANFATTNING Bakgrund Transsexualism bedöms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen ställs av en psykiatriker och därefter remitteras individen vidare för att genomgå en könsutredning. För ett juridiskt könsbyte måste en ansökning göras till Rättsliga rådet vilket är en del av Socialstyrelsen. Mellan år 1992 och år 2009 har det totalt inkommit 540 ansökningar om ändrad könsidentitet till Rättsliga rådet. De senaste åren har antalet ansökningar ökat successivt. Tidigare forskning har visat att kunskapsnivån om transsexualism hos hälso- och sjukvårdspersonal är låg samt att bemötandet är bristande. Vidare framkommer att stigmatisering och diskriminering förekommer inom hälso- och sjukvård gentemot transsexuella personer. Syfte Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer som idag lever i motsatt kön till det de tilldelades vid födseln intervjuades med semistrukturerad metod. En intervjuguide användes vid samtliga intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen av all data. Resultat I studien framkom att transsexuella personer bemöts otillfredsställande inom svensk hälso- och sjukvård. Även kunskapen om transsexualism är bristfällig. Ökad kunskap är önskvärt. Vidare framkom att det föreligger skillnader i kunskap och bemötande mellan olika vårdinstanser. Att benämnas med felaktigt pronomen samt utsättas för irrelevanta frågor i vårdsammanhang upplevs som kränkande. Slutsats Studien visade att förbättringar gällande bemötande av transsexuella personer inom svensk hälso- och sjukvård är nödvändigt. Kunskap inom transsexualism visade sig ha ett visst samband med bemötandet.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad. Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV – positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV – positiva patienters inställningar till vården påverkas. World Health Organization poängterar att alla patienter har rätt till en god vård och att diskriminering av patienter inom vården är förbjudet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har genomförts för att skapa en helhetssyn i hur patienter med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. I studien användes totalt 17 artiklar för att besvara studiens syfte. Dessa artiklar granskades enligt Sophiahemmets granskningsmall för vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet visade att patienter med HIV både har negativa och positiva erfarenheter och inställningar till hälso- och sjukvården. Beroende på hälso- och sjukvårdspersonalens inställningar till mötet med HIV- positiva patienter upplevs antingen positiva eller negativa attityder. Resultatet pekade även på att rädsla var en återkommande faktor i samband med hälso- och sjukvård. Slutsats Då humant immunbristvirus (HIV) är en smittsam infektionssjukdom som grundar sig på fördomar som kan påverka patientens möte med hälso- och sjukvårdspersonal. Det är av den anledningen viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal reflekterar över sitt möte med denna patientgrupp så att patienter med HIV kan uppleva ett gott möte med hälso- och sjukvården vilket även kommer att resultera i en bättre personcentrerad vård.

Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet. Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet. Resultatet visar på vikten av en väl organiserad och genomförd simuleringsövning, vilken skapar en ökad förberedelse hos individen men ävenförståelse för vikten av ett fungerande team. Det mynnade även ut i förändringar på avelningen och har kunnat påvisas att informanter haft nytta av utbildningen i verkliga händelser. Konklusion: Studien visar att simuleringsövningar är lämpliga för att synliggöra brister på olika nivåer, tillexempel materiella, individuella eller organisatoriska. Genom övning kan både individen och även organisationen utarbeta olika strategier för att hantera samt åtgärda brister. Simuleringsövning är ett användbart verktyg för att öka patientsäkerheten och därmed en ökad vårdkvalitet.

Bakgrund: MRSA-smittade patienter blir allt vanligare inom den svenska hälso- och sjukvården och dessutom saknas viss kunskap och förståelse för omvårdnaden och den specifika isoleringsvård som patienter smittade med MRSA behöver. Patienter som är i behov av isoleringsvård upplever ofta sin vårdtid som negativ eftersom de är en utsatt grupp inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff’s analys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterad i fyra kategorier som bildar resultatet; ”Känslor förknippade med isolering” som beskrev de olika känslorna som patienterna upplevde under sin isolering; ”Stigmatisering från sjukvårdspersonal” beskrev patienternas upplevelser av att bli undvikta och åsidosatta;” Okunskap kring MRSA-smitta” bidrog till att patienterna upplevde sin vårdtid som dålig; Samt kategorin ”Behov av stöd och information” där det beskrevs hur detta kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienterna. Slutsats: Då MRSA är ett problem som ökar i den svenska hälso- och sjukvården och då allt fler patienter är i behov av isoleringsvård så krävs det en ökad kunskap och förståelse från sjukvårdspersonalen. En ökad kunskap kring infektionssjukdomar, isolering och vad detta innebär för patienterna skulle underlätta för sjukvårdspersonalen att utföra en god och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Användning av mobiltelefoner har blivit vanligt inom sjukvården. Studier är utförda för att undersöka mobiltelefonernas för- och nackdelar. Ett område är hygien relaterat till användning av mobiltelefoner inom sjukvården. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning, och med vilka mikroorganismer, mobiltelefoner som användes av sjukvårdspersonal var kontaminerade. Samt att redogöra för forskarnas datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie, med sjutton kvantitativa artiklar. Sökningar gjordes i Pubmed och Cinahl. Sökorden var; mobile phone, cell phone, healthcare infection, bacteria, microorganisms, pathogens. Resultaten samanställdes, och presenterades i kategorier som relaterade till syftet. Resultat: Resultatet visade att flertalet undersökta mobiltelefoner var kontaminerade med olika typer av mikroorganismer. Koagulasnegativa stafylokocker var vanligast, och övriga bakterier förekom i olika grad. Åtta studier redovisade förekomst av resistenta bakterier. Två studier visade förekomst av virus, och en studie redovisade Candida kontaminering av mobiltelefoner. Metodgranskningen visade att provtagningarna hade gått till på olika vis i de inkluderade studierna, olika provtagningsmaterial hade använts, och att forskarna beskrev metoderna olika. Slutsatser: En stor andel av mobiltelefonerna var kontaminerade med olika typer av mikroorganismer. Mobiltelefoner skulle kunna vara en potentiell risk vid smittspridning inom sjukvården. Desinfektion av mobiltelefoner, och noggrann handhygien i samband med telefonanvändning, borde kunna ses som lämpliga åtgärder. Ytterligare forskning skulle behövas inom området. Nyckelord: mobiltelefoner, sjukvårdspersonal, kontaminering, mikroorganismer, bakterier. / Background: The use of mobile phones has become widespread in the health care system. Studies have been conducted to examine mobile phones pros and cons within the health care system. One of the examined areas is hygiene related to the use of mobile phones. Objective: To describe the extent to which cell phones used by healthcare professionals have been shown to be contaminated, and to describe the types of micro-organisms. To give a description of the scientists ' data collection method. Method: Descriptive literature review, with 17 quantitative articles. Searches were made in Pubmed and Cinahl. The search words were; mobile phone, cell phone, healthcare infection, bacteria, microorganisms, pathogens. The result was presented in categories that are related to the purpose. Results: The results showed that the majority of included mobile phones were contaminated with various types of micro-organisms. Coagulase-negative staphylococci was most common, and other bacteria existed in varying degrees. Eight studies reported the presence of resistant bacteria. Two studies showed the presence of the virus, and one study reported Candida contamination of cell phones. The methodology review showed that the samples had gone to in various ways in the included studies, various sampling materials had been used, and that the researchers described the methods different. Conclusions: A large percentage of mobile phones were contaminated with various types of micro-organisms. Mobile phones could be a potential risk of infection in healthcare settings. Disinfection of mobile phones, and thorough hand hygiene associated with phone use, should be seen as the appropriate action. Further research would be needed in the area. Keywords: mobile phones, healthcare professionals, contamination, micro-organisms, bacteria.

Hemlösa personer har sämre hälsa och ett större vårdbehov än befolkningen i allmänhet. Vårdpersonal kan uppleva vård av hemlösa personer som utmanandeoch frustrerande och tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar om hemlösa personer och deras livsstil. Syftet var att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie med 14 kvalitativa studier viaPubMed och CINAHL. Dataanalyserades medinnehållsanalys och fyrakategorier identifierandes: Sociala roller,Möten utan medkänsla,Likvärdiga mötenoch Positiva upplevelser. De hemlösa personerna upplevde att vårdpersonal bemötte dem på ett bristfälligt sätt. Bemötandet upplevdes vara oempatiskt, respektlöst och diskriminerande. Det fanns även enstaka exempel på bemötande där personalen upplevdes vara omtänksam, förstående och behandlade dem som individer. Ett bristfälligt bemötande skapade misstro mot vårdpersonal hos de hemlösa personerna och ledde till en ovilja att söka vård i framtiden. Resultatet visade att erfarenheter av bristfälligt bemötande kan utgöra en barriär för att söka vård för hemlösa personer. Vidare visade resultatet på ett behov av att öka den etiska medvetenheten och kompetensen inom vården samt vikten av att det finns tillräckligt med resurser inom vården för att personalen skall ha ork och tid att etablera positiva vårdmöten.

Bakgrund: Hjärtstopp av plötslig orsak är en av de vanligast förekommande dödsorsakerna i Sverige som kräver HLR. Studier visar att det finns en önskan från anhöriga om att få närvara under HLR samt att det kan underlätta sorgeprocessen. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukvårdspersonals attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande. Metod: Granskning, analys och sammanställning har gjorts utifrån åtta studier med kvantitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna var Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal hade en mer negativ syn på anhörigas närvaro under HLR, vilket kunde leda till stress, koncentrationssvårigheter och oro för anhörigas upplevelser. Utifrån studiernas resultat framkom följande kategorier: Erfarenhetens betydelse, riktlinjer och beslut, arbetsprestation och inverkan på anhörig och patient. Konklusion: Den övervägande negativa attityden till anhörigas närvaro under HLR berodde mycket på tidigare negativa erfarenheter. Många deltagare kände oro för anhörigas mående under HLR. Familjecentrerad vård är en förutsättning för att få anhöriga att känna delaktighet. Fler studier behövs för att det ska vara möjligt att införa riktlinjer och ge personalen den utbildning som krävs inom ämnet. / Background: Abrupt cardiac arrest is one of the most common causes of death in Sweden that requires CPR. Studies show that there is a desire from relatives to attend during CPR and that it could facilitate the grieving process. Aim: The aim of this study was to survey the medical staff's attitudes to performing CPR with a relative present. Methods: Review, analysis and compilation have been made on the basis of eight studies of a quantitative method. The databases used in the search process of the articles were Pubmed and Cinahl. Result: The results showed that the healthcare professionals had a more negative view towards the presence of relatives' during CPR, which could lead to stress, difficulty to concentrate and a concern for relatives' experiences. Based on the results, following categories emerged: The meaning of experience, guidelines and decisions, work-performance and impact on relatives and patients. Conclusion: The predominantly negative attitude to the presence of relatives' during CPR depends on previous negative experiences. Many participants felt anxious about the relatives' feelings during CPR. Family-centered care is a prerequisite for making relatives feel involved. More studies are needed to make it possible to introduce guidelines and provide staff with the training required in the subject.

No description available.

Världen över begår cirka 800,000 personer suicid per år, vilket motsvarar ett suicid var fyrtionde sekund. Den vanligaste underliggande orsaken vid suicid är depression. Stödjande nätverk samt omsorg om sina närstående kan vara exempel på skyddande faktorer. Hälso- och sjukvårdspersonal ansågs ha en roll i omvårdnaden av patienter med suicidrisk. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: rädsla för felbedömningar, kunskap och kompetens samt vårdrelation. Vidare framkom subkategorierna: förmåga att tolka suicidalt beteende, magkänsla, farhågor, hälso- och sjukvårdspersonalens tvivel på sin kompetens, utbildning, förutsättningar och utmaningar, hopp och hopplöshet samt autonomi. Relationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal kunde väcka känslor som sorg, ångest och ilska samtidigt som relationen beskrevs som avgörande i omvårdnaden. Att använda sig av magkänsla som hälso- och sjukvårdspersonal kunde förekomma i samband med bedömningen av patienter med suicidrisk. Vidare framkom svårigheter att stödja patientens autonomi. Hopplöshet hos patienter med suicidrisk var också framträdande i studiens resultat. Huvudsakliga fynd i denna studie indikerade att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde en rädsla för att göra felbedömningar som kunde leda till att patienten suiciderar. Specifik utbildning relaterat till att vårda patienter med suicidrisk efterfrågades.

Bakgrund: Transpersoner är sedan länge en utsatt grupp i samhället vilket speglar sig även inom vården. Tidigare forskning visar att transpersoner i Sverige, jämfört med den övriga befolkningen, har sämre skattad hälsa. De upplever dessutom, utöver långa väntetider för könsbekräftande vård, okunnigt och respektlöst bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Trots att vårdpersonal har ett ansvar att ge vård med respekt för allas lika värde upplever alltså transpersoner brister i vården. Syfte: Denna studie har därför som syfte att belysa hur transpersoner önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Metoden som valts är en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Resultat: Transpersoner vill bli bemötta som vilken patient som helst, men att personal samtidigt ser till de individuella behov som finns. Respekt, ödmjukhet och öppenhet är ledord för bemötandet. Dessutom önskar transpersoner bli bemötta med kompetens och att personal i mötet är noga med sitt språkbruk. Slutsatser: Bilden av hur transpersoner önskar bli bemötta är samstämmig och ett sådant bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal skulle stärka transpersoners hälsa och främja en hållbar utveckling.