Sammanfattning: Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane. Elva kvalitativa artiklar granskades och analyserades. I resultaten framkom att kvinnorna både hade positiva och negativa upplevelser relaterat till sin vård och att upplevelserna skiljde sig från kvinna till kvinna. Teman skapades genom gemensamma nämnare i de elva granskade artiklarna. Temana fokuserade på upplevelser om hur kvinnorna upplevt stödet och informationen från sjukvården, och hur kvinnorna upplevt stödet från sjuksköterskan. Resultatet visade att stöd och information är betydelsefullt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplevt mötet med sjukvården. Därmed kan sjuksköterskan bemöta och utföra en så professionell omvårdnad som möjligt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Vi rekommenderar att vidare forskning sker om upplevelser relaterat till möten med sjukvården, då det inte finns mycket forskat kring bemötande.

Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.

No description available.

<p>Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.</p>

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information. Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar. Ett personcentrerat förhållningssätt bör därför tillämpas i det kliniska vårdarbetet.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Musikterapi, Dans och uppvisning samt Bilder och berättelser. Resultatet visar att dessa metoder främjar kommunikationen med personer med demens och leder till en ökad kommunikationsförmåga, utryck av känslor och tankar, väcker minnen och ger hälso- sjukvårdspersonal möjligheten att tillgodose en personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Bilder, sång, musik, berättelser, uppvisning och dans kan vara metoder som kan underlätta kommunikationen och samtidigt förhöja välmående hos personer med demens. Nyckelord: Demens, hälso- och sjukvårdspersonal, kommunikation, kvalitativ, litteraturstudie, sjuksköterska

Bakgrund och syfte: Näring är en förutsättning för god hälsa. Undernäring är ett bristtillstånd som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Vid undernäring ökar risken för infektioner, trycksår och andra komplikationer. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men är även en viktig del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens omvårdnad avseende nutrition. Metod: Litteratursökning genomfördes i referensdatabasen PubMed samt i andra databaser. Tretton artiklar inkluderades, nio kvantitativa, en kvalitativ och tre med mixed design. Analys och databearbetning baserades på metod beskriven av Annersten och Willman (2005) då materialet sorterades utifrån frågeställningarna och sammanställdes. Resultat: Delade meningar förelåg huruvida utbildning och kunskap inom nutrition var tillräcklig för att ge en god omvårdnad. Attityden gentemot nutrition visade sig vara bättre än det praktiska utförandet. Behovet av bättre ansvarsfördelning och riktlinjer framkom tydligt. Diskussion: Som omvårdnadsansvarig kan det tyckas att sjuksköterskan bör lägga mer fokus på patientens nutritionstillstånd då detta är en förutsättning för välbefinnande och för att behandling och rehabilitering ska ge ett tillfredställande resultat. Det förefaller dock som att nutrition fått en undanskymd roll i hälso- och sjukvården. Trots till synes god attityd hos vårdpersonalen förefaller det finnas brister i omvårdnaden gällande nutrition i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Samhällets   äldre befolkning ökar. Många behåller sina egna tänder långt upp i åren och då   äldre drabbas av funktionsnedsättningar och sjukdomar riskerar munvården att   bli eftersatt. Detta kan få stora konsekvenser för såväl munhälsan som den   allmänna hälsan då oral hälsa är sammankopplad med systemisk hälsa. Orala   problem kan till exempel leda till smärta, nutritionsproblem och infektioner.   Munhälsa är också kopplat till välbefinnande och har stor betydelse för   människors självbild och sociala självförtroende. Att utföra munvård är en   basal omvårdnadsuppgift som sjuksköterskan har huvudansvaret för. Syfte: Att   beskriva hälso-och sjukvårdspersonals uppfattningar och attityder kring munvård för äldre. Metod: En litteraturöversikt   som grundas på nio vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna genomlästes   flera gånger och fynd som svarade på syftet identifierades och märktes ut.   Artiklarnas resultatdelar översattes därefter till svenska och genom   färgkodningsanalys skapades sex kategorier där resultatet presenteras. Resultat: Av resultatet framkom   att hälso-och sjukvårdspersonal ofta är medvetna om vikten av munvård men att   omvårdnadsuppgiften i praktiken nedprioriteras eller inte hinns med. Uppfattningar   och attityder som framkom av studien presenteras i resultatets följande sex   kategorier: Uppfattningar   om prioritering av munvård, Uppfattningar av respekt för integritet,   Uppfattningar av kunskap om munvård, Otydligt ansvar bland hälso-och   sjukvårdspersonal, Uppfattningar och attityder kring munhälsans betydelse för   patienten och Attityder till   munvård. Diskussion: Resultatet diskuterades   med koppling till Jean Watsons teori om den transpersonella omvårdnadsrelationen.   Att respekt för patientens integritet kan utgöra ett hinder i utförandet av   munvård framkom av resultatet. Det är därför viktigt för sjuksköterskan såväl   som övrig hälso-och sjukvårdspersonal att känna till metoder som kan   inspirera till en förbättrad vårdrelation mellan personal och patient. Med   hjälp av Watsons teori kan hälso-och sjukvårdspersonal bemöta   patienter i den intima och utsatta situationen som munvård kan innebära på   ett personligare och mer givande sätt. På så vis kan båda parter gynnas då   vårdrelationen utvecklas och stärks.

Bakgrund Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare.  Syfte Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter.  Metod För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar; 12 från databassökningarna och en artikel efter att manuella sökningar utförts. Artiklarna som inkluderades är originalartiklar och peer reviewed.  Resultat Överlag hade hälso- och sjukvårdspersonal positiva attityder mot de suicidnära patienterna. De kände sympati för patienter och en hög vilja att vårda patientgruppen. Faktorer som kan påverkade attityderna var kön, ålder, utbildningsnivå, yrkeskategori och arbetsmiljö.  Slutsats Trots generellt positiva attityder efterfrågar hälso- och sjukvårdspersonal i flera studier mer kunskap för att förbättra attityder och förhållningssätt till patienter som försökt begå suicid. Sannolikt är att utbildning är nyckeln till bättre attityder hos personalen, med mer respektfullt bemötande och acceptans för denna patientgrupp. Vidare forskning behövs dock kring vilken utbildningsform som ger bäst resultat samt vad utbildningen skall innehålla.

HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts. Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.