Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska alla patienter oavsett smitta behandlas lika. Det är sedan tidigare känt att patienter med MRSA har påverkat sjukvårdspersonalens yrkesutövning då okunskap och rädsla har präglat deras tankar och uppfattning och därmed deras handlingar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med meticillinresistenta staphylococcus aureus på sjukhus. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav en är kvalitativ, sex är kvantitativa samt en som både är kvalitativ och kvantitativ. De vetenskapliga artiklarna granskades och sammanställdes. Resultat: Det framkom tre kategorier av sjukvårdspersonals erfarenheter. Rädsla och osäkerhet och dess konsekvenser för omvårdnaden, där sjukvårdspersonalen erfor rädsla och osäkerhet i mötet med patienter med MRSA. Känslorna påverkade omvårdnaden negativt. I den andra kategorin Tillämpningar av hygienrutiner i omvårdnaden vid MRSA framkom att korrekt handhygien erfaras tillämpas dock upplevdes en osäkerhet kring när extra smittskyddsåtgärder skulle erhållas. Under den tredje kategorin Behov av utbildning och förbättringar i arbetsmiljön framkom att sjukvårdspersonal påpekade vikten av mer utbildning, kunskap och förbättrad kommunikation i omvårdnaden vid patienter med MRSA. Diskussion: Rädslan hos sjukvårdspersonalen var stor och visade på att sjukvårdspersonalen var oroliga att föra MRSA-smittan vidare hem till sin familj. Likaså okunskapen om vilka hygienrutiner som var aktuella samt när dessa skulle tillämpas. Det fanns också ett stort behov av förbättringar kring hur yrkesutövningen skulle kunna förbättras kring omvårdnaden av patienter med MRSA för att öka vårdkvaliteten.

Det finns ett heteronormativt synsätt i samhället vilket påverkar transpersoner som faller utanför denna norm, både i samhället och inom vården. Transpersoner utsätts för stigmatisering och självmordsstatistiken för dessa personer är hög. Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 16 kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det finns en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal om transpersoner och transfrågor. Transpersoner möts av heteronormativa antaganden och stereotyper samt utsätts för diskriminering och stigmatisering inom vården. Slutsats: Det krävs mer kunskap om transpersoner och de problem som dessa personer stöter på inom vården för att de ska kunna få en likvärdig vård och inte utsättas för diskriminering eller bemötande som upplevs kränkande. Det behövs även mer utbildning inom ämnet för hälso- och sjukvårdspersonal samt redan i utbildningen för sjuksköterskor.

Barn är en utsatt grupp där ålder och mognad påverkar möjligheten att förstå och hantera svåra situationer. Varje dag förlorar cirka 8 barn en förälder i Sverige, vilket ställer stora krav på vårdpersonalens kunskap om barnets behov av stöd. Syftet med denna integrerade litteraturstudie var att sammanställa kunskap för att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till barn vars förälder förväntas dö eller har avlidit i slutenvården. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar som handlade om vilka interventioner som kan stödja barn vars förälder är döende eller har avlidit samt vilket behov av ny kunskap om hur stöd ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 22 artiklar, 15 kvalitativa och 7 kvantitativa. Resultatet visar att barnet behöver tid för att bygga upp en relation till vårdpersonal. Barnet har många känslor som kan behöva komma till uttryck i samband med en förälders bortgång. Därmed är det är viktigt att tillgodose barnets välbefinnande på kort och lång sikt, vilket underlättas genom ett bra bemötande och delaktighet i vården. Resultatet visar även att vårdpersonalens kunskaper om att bemöta och samtala med barn i sorg är begränsad. Bristande stöd och obearbetade känslor i samband med förälderns bortgång kan orsaka påföljder i barnets liv framledes. Denna litteraturstudie belyser barnets behov av stöd i samband med vård föräldern samt den bristande kunskap vårdpersonal har vad gäller vilket stöd som kan ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit.

No description available.

Syftet med den här studien är att belysa sjukvårdspersonals erfarenheter av personer med substansbrukssyndrom, och vidare sjukvårdspersonals bemötande av och attityder till personer med substansbrukssyndrom. Alkohol- och drogrelaterade sjukdomar är vanliga inom sjukvården och tidigare forskning visar både på att personer med substansbrukssyndrom känner sig dåligt bemötta av vården och att sjukvårdspersonal spelar en stor roll när det kommer till personer med substansbrukssyndroms vilja att förändras. Studien vilar på socialkonstruktivismen som forskningstradition och till den empiriska datainsamingen användes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Fem sjuksköterskor på olika avdelningar har intervjuats. Sjukvårdspersonalens attityder har diskuterats kring studiens teoretiska utgångspunkt Brickmans modell. Studien visar på att sjukvårdspersonalens attityder till personer med substansbrukssyndrom påverkas mycket av yttre faktorer som tids- och personalbrist, men också av bristen på utbildning och okunskap kring ämnet, vilket i sin tur påverkar deras bemötande och förmåga att kunna motivera personer med substansbrukssyndrom. Sjukvårdspersonalens attityder påverkas vidare av vår kulturs attityder och de attityder som råder specifikt inom sjukvården. En slutsats i studien är att det krävs mer utbildad personal inom substansbrukssyndrom, både för att de ska kunna uppmärksamma det och för att de ska kunna bemöta det.

Hiv är en av de mest stigmatiserade sjukdomarna i världen. Det är en kronisk sjukdom med livslång behandling. Hiv har sedan dess uppkomst präglats av stigmatisering, diskriminering och fördomar. Ett problem som kvarstår än idag. Rädsla och okunskap kring sjukdomen förekommer hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidrar till ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att belysa hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på Axelssons metod (2012, ss. 203-220). Arbetet består av  tio  vårdvetenskapliga  artiklar  av  både  kvalitativ  och  kvantitativ  metod.   Det insamlade materialet resulterade i två huvudteman; upplevelsen av stigmatisering och diskriminering samt positiva upplevelser. Dessa två huvudteman beskriver sammanlagt sex subteman. Patienter upplever att sjuksköterskor har en bristande kunskap kring hiv. Detta överensstämmer med sjuksköterskors egna upplevelser om sin okunskap i mötet med hiv-positiva patienter. Hos hälso- och sjukvårdspersonal existerar en rädsla att få infektionen. Denna rädsla resulterar i en sämre vårdupplevelse för patienten och upplevelsen av stigmatisering och diskriminering förstärks. För att vården ska bli bättre är det av betydelse med en kunskapsutveckling hos personalen och att kunskapen regelbundet repeteras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få insikt om den problematik som finns kring hiv, relaterat till patienters upplevelse av att behandlas annorlunda och utsättas för stigmatisering.

Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och kränker kvinnans mänskliga rättigheter. I tidigare studier har kvinnor utsatta för våld i nära relation beskrivit svårigheter i att söka vård vilket kan ge allvarliga hälsokonsekvenser. Hälso- och sjukvården har därmed ett viktigt ansvar i att identifiera dessa kvinnor för att kunna erbjuda dem en god vård. Syfte: Att beskriva hinder för sjukvårdspersonal att identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar granskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Åtta hinder identifierades och sammanställdes i två huvudområden som innefattar: organisatoriska och personliga hinder. Resultat visade att brist på kunskap, brist på kliniska riktlinjer och bristande språkförståelse var associerat med en lägre screeningfrekvens. Konklusion: De rapporterade hindren för att screena kan leda till att kvinnor utsatta för våld i nära relation inte identifieras vilket utgör ett hot för deras hälsa. Hälso- och sjukvården skulle genom utbildning och förebyggande åtgärder kunna motverka att dessa hinder uppstår och därmed främja kvinnors hälsa. Nyckelord: Våld i nära relation, sjukvårdspersonal, hinder, identifiering, sjuksköterskor.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har. Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär ett ingrepp av fyra olika former där kvinnans kön sys ihop och delar av det såsom klitoris och de inre samt yttre blygdläpparna skärs bort. Lagen förbjuder denna ritual som sker utifrån tradition, med eller utan flickornas samtycke. Sverige är ett mångkulturellt land där sjuksköterskan ofta möter dessa utsatta kvinnor, det är då av avgörande faktor att ha kunskap samt förståelse inom denna sed för att förbättra kvinnans erfarenhet av bemötandet i vården men även upplysa det berörda ämnet.Syfte: Belysa könsstympade kvinnors upplevelse av bemötande i vården.Metod: Denna litteraturöversikt baseras på nio kvalitativa studier. De kvalitativa artiklarna granskades och analyserades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.Resultat: Innehåller könsstympade kvinnors erfarenheter av bemötande i olika sjukvårdssammanhang. I resultatet beskrivs de känslor, positiva som negativa, kvinnorna upplevde efter ha blivit exponerade i vården. Fortsättningsvis förklaras den kulturella dimensionen som råder mellan patient och vårdpersonal efter ha anlänt till ett främmande land.Slutsats: Denna grupp av kvinnor bör belysas genom forskning samt undervisning till vårdpersonal för att minska undergivenhet och utanförskap bland kvinnor som genomgått könsstympning. Sjukvård bör formas runt varje individ och på så sätt skapa välbefinnande och trygghet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakrund: Personer som lider av långvarig smärta är återkommande inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället cirka 80 miljarder kronor per år. Att behandla långvarig smärta kan vara svårt eftersom smärta ofta innefattar psykologiska faktorer så som känslor, tankar och/eller beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är en viktig del i omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med elva inkluderade originalartiklar. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Granskningen utgick från en granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen utfördes i fem steg utifrån en modell av Friberg (2012b). Resultat: Patienter med långvarig smärta ansåg att det var viktigt att betraktas som en unika personer med individuella behov. Att bli behandlad med respekt och få sin smärtupplevelse bekräftad var viktigt i bemötandet. När hälso- och sjukvårdspersonalen visade intresse och gav adekvat information ökade patientens delaktighet. I resultatet presenteras negativa men även positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Diskussion: Studiens kvalitet bedömdes utifrån Shenton (2004) trovärdighetsbegrepp. De tre centrala fynden kommunikation, tilltro och kunskap diskuterades i relation till etik, bemötande samt samhällsperspektiv.