HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner. Litteraturstudien har visat att kunskap förändrar sjukvårdspersonalens attityder, minskar rädsla och viljan att vårda blodsmittade patienter förbättras. Resultaten har visat att undervisning kring blodsmitta och basala hygienrutiner ökar kunskap och leder till en trygghet för sjukvårdspersonalen att ge omvårdnad på bästa möjliga sätt. / HIV, Hepatitis B and C exist around the world. Globally there are approximately 40 million people infected with HIV, 350 million are living with chronic Hepatitis B and 170 million are infected with Hepatitis C. The purpose of this literature review is to investigate if knowledge affects health care workers’ attitudes towards patients with chronic blood-borne infection. This review is based on 10 scientific articles of quantitative and qualitative design. The result of the selected articles lead to four themes: knowledge and attitude, knowledge and fear, knowledge and the willingness to care and knowledge and standard precautions. This literature review proves that knowledge does change health care workers’ attitudes, reduces fear and improves the willingness to care. The results show that education on blood-borne infections and standard precautions increases the knowledge and creates a safety for health care workers to provide the best possible nursing care.

Fetma är en sjukdom som ökar i Europa och världen. Sjukdomen utgör en riskfaktor för att utveckla andra hälsoproblem och ökar mortaliteten för patienten. Vårdpersonal kommer vid flera tillfällen möta denna patientgrupp i olika hälso- och sjukvårdsmiljöer och ska verka för att ge en god vård av hög kvalitet. Vårdpersonal har stor möjlighet att påverka om patienten kommer söka hjälp från hälso- och sjukvården vid framtida hälsoproblem. Det är därför av yttersta vikt för sjuksköterskan att vara omsorgsfull vid möten och göra ett gott intryck på denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som lever med fetma upplever stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen har 12 vetenskapliga artiklar inkluderats. Resultat: Efter analysen framkom fem kategorier; att inte bli lyssnad på, att känna sig avvisad och avvikande, att bemötas med förakt, att uppleva avsaknad av stöd, att känna sig sårbar. Slutsats: Resultatet visar att personer som lever med fetma utsätts för många situationer vid möten med hälso- och sjukvårdspersonal där de känner sig utsatta för förakt och avvisande bemötanden som resulterar i en ökad sårbarhet och sämre livskvalitet. Kunskap om sjukdomen och vad stigmatisering gör med patienter är viktigt för sjuksköterskans arbete för att kunna ge en personcentrerad vård där patientens hälsa förbättras och inte försämras.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att det växer endometriell vävnad på olika platser i buken såsom äggstockar, äggledare. Sjukdomen bidrar till många skador gällande det sociala, yrkesmässiga och psykologiska i kvinnornas liv. Ungefär 50% av kvinnor med endometrios rapporterar att de tillbringar flera dagar per år i sängen på grunda av symptomen. Det finns många differentialdiagnoser för bäckensmärta vilket gör det svårt för sjukvårdspersonal att bemöta dessa kvinnor med kunskap vid diagnostisering. Flera kvinnor vågar inte söka vård eftersom de är rädda för att deras symtom ska missuppfattas eller misstolkas av hälso- och sjukvårdspersonalen. Kunskapen kring sjukdomen och bemötandet i allmänhet inom vården är bristande. Sjuksköterskan har en central roll när det kommer till bemötande eftersom de oftast träffar dessa kvinnor både vid screening och utvärderingar av symtomen.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med endometrios erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie där nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Resultatet tyder på att kvinnor med endometrios erfarenhet av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonalen påverkades av okunskap, att de inte känner sig förstådda och behandlade med ett nonchalant bemötande. Flera kvinnorna kände sig utsatta och exponerade på grund av bemötande av hälso-och sjukvårdspersonal vid gynekologiska undersökningar. Resultatet visar även kvinnornas positiva erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal, där sjukvårdspersonalen har lyssnat, visat empati, förståelse och trott på dem vilket gjort att de känt sig bekräftade när de blev bemötta på detta sätt. Slutsats: Kvinnor med endometrios erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal påvisar att det finns bristande kunskap från hälso- och sjukvårdspersonalen.  Denna okunskap påverkar bemötandet av kvinnor med endometrios vilket leder till de inte har förtroende för vården. Det behövs ytterligare forskning kring bemötandet av kvinnor med endometrios. Det är undermåligt att hälso- och sjukvården generaliserar kvinnornas symtom och att de inte lyssnar på den vårdsökande.

Bakgrund: Sverige är ett av många länder som karaktäriseras av ett multikulturellt samhälle och en anledning till detta är en stor ökning i migration. Som ett resultat av en ökad migration har det setts en ökad variation på vilka typer av språk som hälso- och sjukvården möter i det dagliga arbetet. Detta har också resulterat i en ökad efterfrågan efter tolkar för att kommunikationen med hälso- och sjukvården ska fungera.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk i mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen är genomförd i databaserna CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Analysen av resultatet presenteras i fyra överkategorier 1) tolkens kunskapsbrister skapar förvirring och frustration 2) brist i tolkens professionella bemötande skapar obekväma möten 3) tolkens förmåga att få patienten att känna tillit 4) tolken underlättar och försvårar kommunikationen.  Slutsats: Att använda en tolk i möten med hälso- och sjukvård hade både negativa och positiva utfall för patienten. Patientens upplevelse av att använda tolk varierade beroende på vem tolken var och hur denne utförde sitt uppdrag. Upplevelsen var relaterad till tolkens förmåga att få patienten att känna sig sedd och hörd samt trygg och bekväm med att uttrycka sig.

Bakgrund: Många människor lever i dag med ett substansbrukssyndrom, det är ett utbrett problem både i Sverige och Europa. De tidigare diagnoserna beroende och missbruk ingår nu båda i nya diagnosen substansbrukssyndrom. Att leva med denna sjukdom kan på många sätt påverka livet negativt. Dessa ofta komplexa sjukdomstillstånd ställer krav på både sjuksköterskan samt övrig hälso-och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Studien påvisade att upplevelserna av mötet med hälso-och sjukvårdspersonalen var övergripande negativa men det förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Det finns många förbättringsområden när det kommer till hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande samt omvårdnad av patienter med substansbrukssyndrom.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett utbrett samhällsproblem världen över, i majoriteten av fallen är det kvinnor som är offer. Offret har ofta en nära relation och starka band till förövaren. Det kan vara svårt att lämna en våldspräglad relation och i samhället finns en viss stigmatisering kring våld i nära relation. Våldet kan vara bland annat fysiskt, psykiskt eller sexuellt och offren söker ofta hjälp inom sjukvården för sina skador. Vårdgivare ska ha rutiner för hur fallen av våld i nära relation ska hanteras och sjuksköterskan har ett ansvar att bland annat screena efter offer och identifiera de utsatta. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjukvårdspersonal vid våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. Resultat: Kvinnor hade upplevelser av att våldsutsattheten inte alltid uppmärksammas där det handlade om betydelsen av att bli sedd i sin situation och att det fanns kunskapsbrister om våld hos sjukvårdspersonal. Kvinnor beskrev upplevelser av vad sjukvårdspersonal kan bidra med i mötet, där att möta behovet av information, att tillgodose behovet av stöd och bemötandets betydelse uppmärksammades. Slutsats: Sjukvårdspersonal bör ställa frågor och undersöka utsatthet för våld i nära relation i större utsträckning. Bemötandet och stödet från sjukvårdspersonal har en inverkan på utsatta kvinnors inställning till att berätta om våldet. Det krävs mer kunskap och utbildning inom ämnet hos sjukvårdspersonal för att förändra de ogynnsamma upplevelserna som kvinnor kan uppleva i mötet.

Abstrakt*   Introduktion: Fysisk inaktivitet är ett globalt växande problem som kan öka risken för hälsorelaterade sjukdomar vilket i sin tur kan medföra höga sjukvårdskostnader för samhället. För att främja en aktiv- och hälsosam livsstil som förebygger hälsorelaterade sjukdomar har fysisk aktivitet på recept visats vara en användbar behandlingsmetod för att främja hälsan. För att stärka en patients motivation till att bli fysiskt aktiv har sjukvårdspersonalens uppmuntran till fysisk aktivitet lyfts fram som en särskild viktig aspekt. Denna tvärsnittsstudie ska undersöka om det finns ett samband mellan självuppskattad nivå av fysisk aktivitet och grad av motivation bland studenter inom medicinska fakulteten vid Umeå Universitet. Metod: Enkäterna IPAQ-SF och BREQ-2 besvarades av 31 medicinska universitetsstudenter (arbetsterapeutprogrammet n=3, fysioterapeutprogrammet n=2, biomedicinsk analytikerprogrammet n=1, sjuksköterskeprogrammet n=5, läkarprogrammet n=20). Datamaterialet hanterades i Microsoft Excel. Deskriptiv statistik och Pearson’s korrelationskoefficient implementerades som statistisk metod. Resultat: Resultatet var ej statistiskt signifikant (p <0.05) och visade ett positivt samband (r=0.267) mellan självskattad nivå av fysisk aktivitet och grad av motivation bland studenterna inom medicinska fakulteten. Konklusion: En låg positiv korrelation mellan självskattad nivå av fysisk aktivitet och grad av motivation upptäcktes. Sambandet var ej statistiskt signifikant och med reservation för tvärsnittsstudiens begränsningar kan inga generella slutsatser appliceras på en bredare population. Mer framtida forskning krävs för att undersöka relevansen- och den samhälleliga nyttan mellan variablerna.

Bakgrund: Ett barn dagligen drabbas av cancersjukdom i Sverige. Föräldrarna har en viktig del i vården som följer. Cancern leder till stora livsförändringar hos familjen och framkallar många olika känslor. Vården ska anpassas efter hela familjens behov och familjen ska göras delaktiga i vården. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelse att ha ett barn som lider av cancer, samt hur de upplever att sjuksköterskan kan underlätta deras nya livssituation. Metod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultat: Alla reagerade olika och det fanns många olika känslor som föräldrarna upplevde. Många föräldrar upplevde ett förändrat föräldraskap, då de kände sig osäkra på sin föräldraroll. Ett cancerbesked gjorde det svårt att planera framtiden och vardagen förändrades, då fokus låg på det sjuka barnets vård. Cancer gjorde att föräldrarna fick nya perspektiv och inte längre tog livet för givet. Information var något föräldrarna upplevde som viktigt. De ville ha all information och att den förmedlades på ett bra sätt och med känsla. Sjuksköterskan är ofta nära föräldrarna därmed utgör de ett stort stöd. Föräldrarna upplevde att sjuksköterskan hade ett stort ansvar att prata med och stötta dem i deras välmående under barnets sjukdom. Slutsats: Många känslor är inblandade när ens barn lider av cancer, det är svårt att förutse hur föräldrarna kommer reagera eftersom alla har unika upplevelser. Sjuksköterskan kan underlätta situationen genom god kommunikation och adekvat information. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar ett band till familjen, för att stötta dem genom en svår tid. / Background: In Sweden one child is daily diagnosed with cancer. Parents have an important role in the care. A cancer diagnose is life changing for everybody and induces a lot of different feelings. The health care should be adapted to the whole family ́s need and the family should be involved in the health care. Aim: The aim of this study was to examine parents experience to have a child diagnosed with cancer and how they believe the nurse can facilitate in their new life situation. Method: A review based on 11 scientific articles. Result: All parents responded different and expressed different feelings. Many parents experienced a changed parenthood. The cancer diagnose made it difficult to plan for the future. Their everyday life changed, since focus was on the ill child. The diagnose gave new perspectives and they no longer took life for granted. The parents believed that information was important. They wanted as much information as possible and that the nurse delivered it in a good way. The nurse is often the one the parents connects to, which makes them a big support. The parents believed that the nurse had a responsibility to talk to and support the parent’s witch contributed to their wellbeing.Conclusion: A lot of feelings are involved when the child is diagnosed with cancer, it is hard to predict how the parents will react because everybody are unique. The nurse can support parents in the situation through good communication and adequate information. It is important that the nurse have a close interaction with the family, in order to support them.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens inställning till alkohol samt deras intag av alkohol och hur personalen vid patientkontakt arbetar med alkoholbruk. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes, där hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar för Region Skåne deltog. Resultat: Studien fann ingen signifikant relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens egen alkoholkonsumtion och deras hälsofrämjande arbete med alkoholbruk i praktiken. En signifikant relation påvisades, som belyser att hälso- och sjukvårdspersonal som upplever att de har otillräckligt med kunskap om alkohol, i större utsträckning undviker att ta upp alkoholvanor med patienter i den kliniska vardagen. Cirka en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen angav att de upplever att alkohol är ett känsligt ämne att tala med patienter om. Lite mer än en tiondel av personalen angav att de enbart för att de finner att alkohol är ett känsligt ämne att prata med patienter om, undviker att föra alkoholvanor på tal. Lite mer än en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen tycker att det är viktigt att lyfta frågan om alkoholbruk med patienter i praktiken, medan en tredjedel finner det mer eller mindre oviktigt. Slutsats: Resultaten från studien visar att det i Region Skåne finns mycket arbete kvar att utöva för att förbättra personalens kompetens, vana och säkerhet i att arbeta hälsofrämjande med alkoholriskbruk. / Aims: The purpose of this study was to investigate whether there is any relationship between the attitude of healthcare professionals to alcohol and their intake of alcohol, but also how they work with alcohol when in contact with patients. Method: A quantitative questionnaire survey was conducted, in which healthcare professionals who work for Region Skåne participated. Results: The study found no significant relationship between alcohol consumption and health promotion with alcohol use in practice among the healthcare professionals. A significant relationship was shown, which highlights that healthcare professionals who feel that they have insufficient knowledge about alcohol, to a greater extent avoids taking up alcohol habits with patients in everyday clinical practice. About a third of health workers stated that they feel that alcohol is a sensitive subject to talk with patients about. A little more than a tenth of staff indicated that because they find alcohol to be a sensitive subject to talk to patients about also avoid bringing drinking habits up to speech. Little more than a third of health workers think it´s important to highlight the issue of alcohol use with patients in practice, owe third finds it more or less unimportant. Conclusion: The study shows that Region Skåne still has a lot to work with regarding improvement of staff skills, experience and security in working with hazardous use of alcohol.

Bakgrund: Patienter med substansbruksyndrom ökar i vården och därmed sjukvårdspersonalens kontakt med denna patientgrupp. Sjukvårdpersonal har ansvar för att ge vård till patienter på lika villkor samt ha ett gott bemötande.  Sjukvårdpersonalens attityder inverkar på patientens upplevelse av bemötande och vårdkvaliteten vilket i sin tur påverkar deras tillit till sjukvården.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av att vårda samt attityder till patienter med substansbruksyndrom på avdelningar där inte endast missbruksvård bedrivs. Metod: En litteraturstudie genomfördes och inkluderade 10 artiklar med kvalitativ ansats. Dessa har granskats, analyserats och sammanställts med hjälp en integrativ litteraturöversikt. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Resultat: Tre huvudkategorier och sju subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna innefattade: Synen på och erfarenheter av patienter med missbruksproblematik, Synen på att vårda patienter med missbruk, och Synen på uppkomst och ansvar över missbruk.  Slutsats: Vårdpersonals attityder till patienter med missbruk varierar, dock visar studien på att det förekommer negativa attityder till dessa patienter. Det resulterar i att vården ofta blir mer uppgiftsorienterad och mindre individorienterad. Litteraturstudien visar även att vårdpersonal med erfarenhet och utbildning inom missbruk generellt har en mer positiv attityd till patienter med missbruksproblematik. Det tyder på att det behövs mer utbildning av vårdpersonal för att negativa attityder gentemot patienter med missbruksproblematik ska undvikas. / Background:The number of patients with substance use disorder are increasing within the healthcare system, therefore is also the contact between this patient group and the healthcare personnel becoming more frequent. It is the healthcare personnel’s responsibility to give equal care to all patients, including a respectful treatment. The attitude of the healthcare personnel will influence the patient’s experiences of how they are approached and the quality of the care they receive, which in turn affects the patients trust in the healthcare system.  Aim:The Aim of this study was to explore healthcare personnel’s experience of caring for patients with substance use disorder and their attitudes towards this patient group, in non-specialist settings.  Method:A literature study was conducted including 10 articles with a qualitative approach. These articles have been reviewed, analysed and compiled with help of an integrative literature review. Database searches have been executed in Cinahl, PsychInfo and Pubmed. Result:Three major categories and seven subcategories were identified. The three major categories included: The view and experiences of patients with substance misuse, The view on care for patients with substance misuse, and The view on responsibility and origin of misuse. Conclusion:Attitude towards patients with substance use disorder varies among healthcare personnel, however this study indicates that the attitudes are predominantly negative. This results in a care that are often more task oriented, and less orientated toward the individual. Furthermore, the literature study also demonstrates that more educated and experienced healthcare personnel usually express a more positive attitude toward this group of patients. This indicates that there is a need to educate healthcare personnel to avoid negative attitudes towards patients with substance use disorder.