Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Studier visar att mobiltelefoner används i operationsrummen både för tjänsterelaterat och privat bruk och det beskrivs för- och nackdelar relaterat till mobiltelefonanvändning inom sjukvården. Syftet: Var att beskriva och kartlägga användning av tjänstetelefoner och personalens privata mobiltelefoner i operationsrummen. Metod: Kvantitativ ansats, designen är en beskrivande tvärsnittsstudie med 40 strukturerade observationer i operationsrummen samt en enkätundersökning, som besvarades av 33 personer. Deltagarna var  anestesisjuksköterskor, läkare, operationssjuksköterskor och undersköterskor. Data analyserades deskriptivt i SPSS. Resultat: Observationerna i operationsrummen visade att av 477 telefonanvändningar var 287 (60,2 %) privata mobiltelefoner och 190 (39,8 %) tjänstetelefoner. Följsamheten till basalhandhygien riktlinjer före och efter telefonanvändning, n=477, var 93 (19,4 %) respektive 103 (21,5 %). Av enkäten framgick att 9 (27,2%) av deltagarna dagligen upplevde att användning av privata mobiltelefoner störde teammedlemmar i operationsrummen. Åtta (24, 2%) av deltagarna upplevde dagligen, 7 (21,7%) varje vecka, att medarbetare blev mindre koncentrerade på grund av användning av privata mobiltelefoner. Konklusion: Ökad följsamhet till basal handhygien, utformning av riktlinjer angående användning av privata mobiltelefoner i operationsrummen samt en diskussion angående vad som är etiskt riktigt i förhållande till patienterna kan anses som väsentligt. Ytterligare studier behövs för fortsatt kartläggning av användning och hantering av mobiltelefoner i operationsrummen. / Background: Studies show that mobile phones are used in the operating rooms for both service-related and private use, and the advantages and disadvantages associated with the use of mobile phones in the healthcare sector are described. Purpose: To describe and map the use of service phones and staff's private mobile phones in the operating rooms. Method: Quantitative approach, the design is a descriptive crosssectional study with 40 structured observations in the operating rooms and a questionnaire survey, which was answered by 33 people. The participants were anesthetic nurses, anesthesiologists, operating room nurses and assistant nurses. Data was analyzed descriptively in SPSS. Result: The observations in the operating rooms showed that of 477 phone uses, 287 (60.2%) were private mobile phones and 190 (39.8%) service phones. The adherence to basal hygiene guidelines before and after telephone use, n = 477, was 93 (19.4%) and 103 (21.5%), respectively. The survey showed that 9 (27.2%) of the participants experienced daily that the use of private mobile phones disturbed team members in the operating rooms. Eight (24, 2%) of participants experienced daily, 7 (21.7%) weekly, employees became less concentrated due to the use of private cell phones. Conclusion: Increased compliance with basic hand hygiene, designing guidelines regarding the use of private mobile phones in the operating rooms and a discussion regarding what is ethically correct in relation to the patients can be considered essential. Further studies are needed for continued examination of the use and management of mobile phones in the operating rooms.

Background: Healthcare-associated infections (HAIs) are a major problem that affects patients treated in emergency care every year. If healthcare personnel follow the hygiene guidelines, HAIs can be reduced. In Sweden, Basic hygiene routines (basala hygienrutiner) are usually used as guidelines for hygiene in health care. Nationally, World Health Organization (WHO) guidelines are used in 5 steps to help healthcare professionals follow the hygiene guidelines. Working in emergency care means that healthcare personnel are faced with pressure and quick action in decisions in emergency situations. Unfortunately, adherence to hygiene routines is often given priority for a variety of reasons.  Aim: The aim of this literature study was to describe the compliance of healthcare professionals to hygiene routines in emergency care.  Method: A descriptive literature study with results based on 12 scientific articles. The literature search was performed in the MedLine database via PubMed.  Main result: The result showed that healthcare personnel in emergency care had low adherence to hygiene routines. The adherence to performing hygiene routines according to regulations after the medical staff had tended to a patient proved to be the step that was best followed. Adherence to hygiene routines before patient contact as well as prior to routine was found to be lower. The results differ between different occupational categories and depending on whether the health care professionals estimated themselves or were observed.  Conclusion: Adherence of healthcare personnel to hygiene routines in emergency care was low. When introducing interventions and training, the staff's compliance with hygiene routines increased. By highlighting the importance of good adherence to hygiene routines to avoid HAIs, patients' suffering and additional costs in healthcare can be reduced / Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem som varje år drabbar patienter som vårdas inom akutsjukvård. Om sjukvårdspersonal följer de riktlinjer som finns inom hygien kan VRI minskas. I Sverige används vanligtvis basala hygienrutiner som riktlinjer för hygien inom sjukvården. Nationellt används World Health Organisations (WHO) riktlinjer i 5 steg för att hjälpa sjukvårdspersonal att följa riktlinjerna för hygien. Att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjukvårdspersonal ställs inför press och snabb handling i beslut vid akuta situationer. Tyvärr prioriteras följsamheten till hygienrutiner ofta bort av olika anledningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databasen MedLine via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom akutsjukvård hade låg följsamhet till hygienrutiner. Följsamheten till att utföra hygienrutiner enligt föreskrifter efter att sjukvårdspersonalen hade varit hos en patient visade sig vara det steg som efterföljdes bäst. Följsamhet till hygienrutiner innan patientkontakt samt innan ren rutin visade sig vara lägre. Resultaten skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och beroende på om sjukvårdspersonalen skattat sig själva eller blivit observerade. Slutsats: Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård var låg. Vid införande av interventioner och utbildning ökade sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner. Genom att belysa vikten av en god följsamhet till hygienrutiner för att undvika VRI kan patienters lidande samt att sjukvårdens merkostnader minskas.

Nilsson, I & Sämfors, N. Sjukvårdspersonals upplevelser av att smärtskatta äldre patienter med demenssjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoängMalmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionenför vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Antalet människor som har en demenssjukdom i Sverige ökar. Demenssjukdomar orsakar kognitiva och kommunikativa nedsättningar som kan leda till svårigheter när sjukvårdspersonal ska smärtskatta dessa patienter, som kan finnas i många olika typer av vårdinrättningar. Dessa svårigheter kan leda till att dessa patienters smärta blir felaktigt bedömd och i förlängningen felaktigt behandlad, vilket i sin tur innebär onödigt lidande och minskad livskvalitet för dem. Syfte: Att beskriva och undersöka sjukvårdspersonals upplevelser av att smärtskatta äldre patienter med demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Valda studier kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Studierna som bedömdes vara av medelhög eller hög kvalitet analyserades utifrån Fribergs (2012) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den största utmaningen som sjukvårdspersonal upplevde när det kom till att smärtskatta patienter med demens var den bristande kommunikationen med patienten. Andra metoder såsom att observera kroppsspråk och beteendeförändringar användes utöver det verbala. Även observationer från anhöriga visade sig vara ett användbart komplement. Mer erfarna sjuksköterskor och ett väl fungerande samarbete inom arbetsgruppen upplevdes påverka smärtskattningen positivt. Mer tid med patienten, mer kunskap och standardiserade riktlinjer efterfrågades av sjuksköterskorna.Konklusion: Patienter med demenssjukdom utgör en utmaning för sjukvårdspersonal när det kommer till smärtskattning. I mötet med dessa patienter är det viktigt att det finns tillräckligt med tid för att utföra smärtskattningen på ett bra och säkert sätt. Bättre utbildning, tydliga riktlinjer och standardiserade mätmetoder bör implementeras på vårdinrättningarna för att förbättra möjligheterna för smärtskattning / Nilsson, I & Sämfors, N. The experiences of healthcare personnel when assessing pain in elderly patients with dementia. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: The number of people with dementia is increasing in Sweden. Dementia leads to cognitive and communicative impairments that can lead to difficulties for healthcare personnel when it comes to making pain assessments on these patients, who are present in many different types of healthcare facilities. These difficulties can lead to these patients being incorrectly assessed and therefore incorrectly treated, which in turn leads to unnecessary pain and diminished quality of life for them. Aim: To describe and examine healthcare personnels experiences of assessing pain in elderly people with dementia.Method: A literature review with a qualitative approach. The search for literature was made with the databases PubMed and CINAHL. The studies that were selected were reviewed for quality using SBU:s template for reviewing qualitative studies. The studies that were of medium or high quality were examined with Fribergs (2012) method for content analysis.Results: Nurses experienced that the biggest challenge when it comes to assessing pain in patients with dementia was the problems with communication with the patient. Other methods such as observing body language and changes in behaviour was used as an addition to verbal communication. Observations from relatives were also shown to be a useful complement. More experienced nurses and functioning cooperation within the team was perceived to affect the pain assessment positively. More time with the patients, more knowledge and standardised guidelines was requested by the nurses.Conclusion: Patients with dementia present a challenge for the nurses when it comes to pain assessment. When meeting these patients it’s important that there is enough time to perform the pain assessment in a proper and safe manner. Better education, clear guidelines and standardised methods of measurement should be implemented at the health care facilities to improve the possibilities of pain assessment.

Bakgrund: Varje år drabbas 100 000 svenska patienter av vårdskador. Bakom varje vårdskada står minst en vårdpersonal som gjort ett misstag eller en felbedömning. Världen över beskrivs liknande situationer där den som förorsakat en vårdskada också beskrivs som ett “offer”, ett så kallat “second victim”. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att ha förorsakat en vårdskada - ur ett individ- och systemperspektiv. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar bearbetades genom metasyntes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. En kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av SBUs kvalitetsgranskningsmall, sammanställdes i en matris och slutligen kodades i olika erfarenheter varpå olika kategorier växte fram genom metasyntes. Resultat: Fem kategorier identifierades: 1. Psykosomatiska tillstånd, 2. Känslor och reaktioner, 3. Påverkansfaktorer, 4. Behov och 5, Anpassning. Konklusion: Två huvudsakliga slutsatser formuleras. 1. Begreppet “second victim” beskriver väl de erfarenheter vilka vårdpersonal som förorsakat en vårdskada uttalar. 2. Det råder en diskrepans mellan huruvida arbetet för minskat antal vårdskador tillämpar ett systembaserat eller ett individbaserat perspektiv. Denna diskrepans är sannolikt inte gynnsam i arbetet för ökad patientsäkerhet. / Background: Every year, 100,000 Swedish patients are affected by medical errors. Every medical error is the result of at least one health care professional who made a mistake or misjudgment. Objective: The aim of this literature review study was to describe healthcare professionals’ experiences of causing a medical error- from an individual and system perspective. Method: The study has been conducted as a literature study in which 12 scientific articles were processed through meta-synthesis. Searches were done in databases Cinahl and PubMed. Quality control was performed with the help of SBUs quality control template. The studies were organized into a matrix and finally coded into different experiences whereupon different categories emerged through meta-synthesis. Results: Five categories were identified: 1. Psychosomatic conditions, 2. Feelings and reactions, 3. Influences 4. Needs and 5. Adaption. Conclusion: Two main conclusions were drawn. 1. The concept of “second victim” portrays the way in which healthcare professionals describe their experiences after causing a medical error, 2: There is a discrepancy regarding whether the patient safety work, within the healthcare system applies an individual- or system-based perspective. This discrepancy is probably not favorable in efforts to improve patient safety.

INTE BARA EN FÖRLUST AV ETT BARNEN LITTERATURSTUDIE OM KVINNAN OCH HENNES PARTNERS UPPLEVELSER VID MISSFALLFREDRIKA FLEURONLINA JÖNSSONFleuron, F & Jönsson, L. Inte bara en förlust av ett barn. En litteraturstudie om kvinnan och hennes partners upplevelser vid ett missfall. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Missfall är vanligt förkommande och sker oftast tidigt i graviditeten där kroppen själv väljer att avbryta graviditeten. Det betyder inte att det är något fel på kvinnans kropp utan beror oftast på en felaktig sammansättning av embryot vid celldelning. Det kan ses som ett naturligt skeende och betraktas som en vanlig komplikation till graviditeter av sjukvårdpersonal. Men för paret som upplever ett missfall kan det väcka många känslor så som lättnad, sorg, skam samt ses som en förlust. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnans och hennes partners upplevelser vid ett missfall. Metod: En litteraturstudie innehållande 15 studier med kvalitativ ansats inhämtades efter databassökningar i CINAHL, PubMed, PsycINFO och Svemed+. Innehålls-analysen utgick från Forsberg och Wengström och genererade tre övergripande teman: ”Upplevelser i samband med missfall”, ”Omvårdnadsbehov i mötet med vården” samt ”Att hitta mening och gå vidare”. Resultat: Att ha upplevt ett missfall resulterade i att föräldraskapet ifrågasattes och drömmar samt förhoppningar fick ett abrupt slut. Behovet av information var högt där en väntan på en diagnos var svårt för paret att förhålla sig till. Stöd söktes förutom hos sjukvårdspersonal även av vänner och familj, men utgjordes också av kuratorer, psykologer och terapeuter. Konklusion: Det fanns skillnader och likheter i hur kvinnan och hennes partner upplevde och bearbetade händelsen. Hur paret bemöttes av vården färgade upplevelsen och den efterföljande bearbetningsprocessen av missfallet. Minnet av missfallet kunde göra sig påmint på olika sätt genom livet, inte minst i nästkommande graviditet.Nyckelord: graviditet, missfall, omvårdnad, partner, sjukvårdspersonal, upplevelser. / NOT JUST A LOSS OF A CHILDA LITERATURE STUDY ABOUT THE WOMAN AND HER PARTNER´S EXPERIENCE DURING MISCARRIAGEFREDRIKA FLEURONLINA JÖNSSONFleuron, F & Jönsson, L. Not just a loss of a child. A literature study about the woman and her partner´s experience during miscarriage. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2018.Background: A miscarriage is an unpremeditated action by the body, of the expulsion of the embryo from the woman's womb during pregnancy. This spontaneous action does not necessarily mean that there is something wrong with the woman's body, but typically chromosomal abnormalities from an error in cell division play an underlying role. Miscarriages can be considered a common complication of pregnancy amongst healthcare professionals. Subsequently, couples who have a miscarriage experience many wide-ranging emotions such as relief, sadness, shame and loss. Purpose: The purpose of the literature study was to highlight the woman and her partner´s experience during miscarriage. Method: A literature study containing 15 qualitative articles was obtained following database searches in CINAHL, PubMed, PsycINFO and Svemed+. The content analysis was based upon Forsberg and Wengström and generated three overall themes: “Experiences in connection with miscarriage”, Nursing needs during miscarriage and care”, and “Finding meaning and progress”. Result: Having experienced a miscarriage resulted in the parenthood being questioned and prior ideological dreams potentially ending abruptly. The then impending need for information was hurriedly sort after, but the anxiously wait in the interim for a diagnosis was difficult for the couple to deal with. Support for the couple outside the immediate healthcare-professionals was sought primarily from friends and family, but also included social workers, psychologists and therapists. Conclusion: There was both evident differences and similarities in how the woman and her partner experienced and mentally processed the event. How the couple were treated by healthcare professionals coloured the experience and the subsequent processing of the miscarriage. The memory of the miscarriage remains lingering in different ways throughout the individuals lives, not least in the next attempt at pregnancy. Keywords: pregnancy, miscarriage, nursing, partner, healthcare-professionals, experience.

Bakgrund: Sexualitet är en stor del av många människors liv och definieras unikt av varje individ. Vid sjukdom och behandling kan den sexuella hälsan påverkas. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden av hela människan, vilket kan innefatta patientens sexualitet. Att samtala om sexualitet med patienten upplevs som en svårighet.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa vetenskapliga studier gällande vårdpersonal och patienters upplevelser att samtala om sexualitet. Metod: Litteraturstudien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar utförs i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. En reviderad mall från SBU används vid kvalitetsgranskning. Vidare utförs innehållsanalys utifrån Graneheim & Lundman.Resultat: Resultatet presenteras i 3 teman. Första temat är Vem ska ta upp ämnet? med kategorierna Personal och Patient. Det andra temat är Hinder för samtal med kategorierna Kunskapsbrist, Brist på övning, Fördomar och Medicinska termer. Det tredje temat är Att samtala om sexualitet med kategorierna Bemötande, Språkligt, Tillit, Hjälpmedel samt Tid.Konklusion: Hälso- och sjukvårdspersonal anger att de har ett ansvar att diskutera patientens sexualitet, men ämnet undviks ofta. Patienter önskar att personal tar upp och diskuterar sexualitet då den sexuella hälsan kan påverkas. Genom att vara lyhörd och våga ställa frågor till patienten underlättas samtalet, där en tillitsfull relation, ett rakt och tydligt språk samt ett icke-dömande förhållningssätt är att föredra. / Background: Sexuality is an essential part of human life and is defined uniquely by each individual. Sexual health can be affected when suffering from a disease or during treatment. Registered nurses are providing holistic care, which include sexuality. Having conversations with patients about sexuality is by many nurses experienced as complicated.Aim: The aim of this literature review is to compile experiences from registered nurses and patients when addressing issues regarding sexuality.Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative approach. Scientific articles are identified from CINAHL, PsycINFO and PubMed. The chosen articles are reviewed using SBU’s reviewing template and analyzed according to a content analysis by Graneheim & Lundman.Result: Three themes emerged. The first theme is Who initiate the conversation? with categories Health Care Professionals and Patient. The second theme is Barriers to conversation with categories Lack of knowledge, Lack of training, Prejudice and Medical terms. The third theme is How to talk about sexuality? with categories Nurses appearance, Linguistically, Trust, Communication aids and Time.Conclusion: Health care professionals feel responsible to discuss sexuality with patients, but the topic is often avoided. Patients prefer that health care professionals raise the topic sexuality when needed. A perceptive ability, a trusting relationship and non-judgmental approach is preferable.

Bakgrund: Följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdpersonal är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa följsamhet till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie för att sammanställa vetenskaplig litteratur med kvantitativ ansats. Litteraturstudien sammanställde resultaten från tio observationsstudier. PICO-modellen användes som verktyg för att utforma syftet och få fram de bärande begreppen. De bärande begreppen som framkom var hälso-och sjukvårdspersonal, observationsstudier, handhygientillfällen samt följsamhet till handhygienrutiner. En modifierad mall från SBU valdes att användas för kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna. Databassökningarna genomfördes via PubMed och CINAHL. Innehållsanalys användes för att analysera studiernas resultat.Resultat: Vid sammanställningen i denna litteraturstudie framkom det att läkare hade högst följsamhet (65%). Det framkom också att sjuksköterskorna hade en följsamhet på 58%. Sjuksköterskorna var den yrkesgrupp som hade flest handhygientillfällen (9298). Läkarna hade 3680 handhygientillfällen och övrig personal hade 3931 handhygientillfällen med en följsamhet på 54%.Diskussion: Resultatet visade på relativt låg följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdspersonal. Patienterna hamnar i en riskzon för vårdrelaterade infektioner som hade kunnat undvikas om personalen följde de handhygienrutiner som utformats.Konklusion: En slutsats som kunde dras efter sammanställandet av resultaten, var att det fanns uppenbara brister med följsamheten till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Adherence to hand hygiene routines is one of the most important factors for preventing health care related infections. Aim: The purpose of this literature study was to compile the adherence to hand hygiene routines among healthcare professionals. Method: The method that was used was a literature review with the aim to compile scientific literature with quantitative approach. The literature review compiled the results from ten observational studies. The PICO model was used as a tool for designing the purpose and developing the key concepts. The key concepts that emerged were health care professionals, observational studies, hand hygiene opportunities and adherence to hand hygiene routines.A modified template from SBU was chosen for the quality review of the scientific studies. The database searches were performed through PubMed and CINAHL. Content analysis was used to analyze the result of the scientific studies. Result: In the compilation of this literature review it emerged that physicians had highest adherence to hand hygiene routines (65%). It also emerged that nurses had an adherence of 58%. The nurses were the group that had the most hand hygiene opportunities (9298). The physicians had 3680 hand hygiene opportunities and the other personnel had 3931 hand hygiene opportunities with an adherence of 54%. Discussion: The result showed a relatively low adherence to hand hygiene routines from the health care professionals. Patients could end up in a risk zone of health care related infections that could have been avoided if the staff followed the directions formed for hand hygiene routines.Conclusion: A conclusion that could be drawn after the compilation of the results was that there were obvious deficiencies in the adherence to hand hygiene routines in health care professionals.

Bakgrund: Akutmottagningen innebär för många patienter den första kontakten i vårdkedjan. Underbemanning, stigande patientantal och färre vårdplatser innebär ofta längre väntetider och ökad press på vårdpersonalen. Hur patienten blir bemött av vårdpersonalen på akutmottagningen kan påverka den framtida tilliten för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever besök på akutmottagningar. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med beskrivande design och systematisk ansats. Tolv originalartiklar, varav fyra kvantitativa och åtta kvalitativa, inkluderades i granskningen. Resultat: Sex teman identifierades: bemötande, kommunikation, information, makt, miljö och väntetider. Vårdpersonalens bemötande kan påverka patientupplevelsen både negativt och positivt. Patienter värdesätter god kommunikationsförmåga hos vårdpersonalen. Patienter anser att dem skulle dra nytta av att tillhandahållas mer information. Majoriteten av patienterna vill vara involverade i beslutsfattandet om sin vård men enbart en mindre del känner sig bekväma med att vara oense eller att ta initiativ till en diskussion. Hur patienterna upplevde akutmottagningens miljö påverkades av både lokalens utformning och de andra människorna som befann sig där. Att få en beräknad väntetid skulle få patienterna att bättre acceptera väntetiden. Slutsats: Resultatet visar att flertalet faktorer, både mänskliga handlingar och materiella ting, påverkar patientupplevelsen. Sjuksköterskan, vars bemötande och handlingar kan komma att prägla patientens syn på hela hälso- och sjukvården, måste vara medveten om sin maktposition över patienten och sträva efter att se patienten som en jämlike. / Background: For many patients, the emergency department means the first contact in the care chain. Understaffing, rising patient numbers and fewer care places often mean longer waiting times and increased pressure on care staff. How the patient is treated by the staff in the emergency department can affect future trust in the health care system. Aim: The aim of this literature study is to investigate how patients experience visits to emergency rooms. Method: To answer the purpose, a literature study was performed with a descriptive design and a systematic approach. Twelve original articles, four of which were quantitative and eight qualitative, were included in the review. Results: Six themes were identified: professional-patient relations, communication, information, power, environment and waiting times. The professional-patient relations can affect the patient experience both negatively and positively. Patients value good communication skills among healthcare professionals. Patients believe that they would benefit from being provided more information. Most patients want to be involved in decision-making about their care, but only a small proportion feel comfortable with disagreeing or initiating a discussion. How the patients experienced the emergency room's environment was affected by both the design of the room and the other people who were there. Getting an estimated waiting time would make patients more accepting of the waiting time. Conclusion: The results show that most factors, both human actions and material things, affect the patient experience. The nurse, whose treatment and actions may shape the patient's view of the entire health care system, must be aware of her position of power over the patient and strive to see the patient as an equal partner.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.