Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie. De tio artiklar som har granskats har varit både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet påvisar att närstående har ett behov av mer information och stöd av sjukvårdspersonal. De uttrycker att dessa behov inte har blivit tillgodosedda. Det visar också att bristen på tillgänglighet från sjukvårdspersonalens sida innebär att närstående själva får söka information på annat håll. Sjuksköterskan är den yrkeskategori som har ansvaret för att omvårdnad, stöd och information ges på bästa sätt. Resultatet redovisas utifrån huvudkategorierna; information från sjukvårdspersonal samt stöd från sjukvårdspersonal med följande underkategorier; medicinsk information, information inför hemgång, tillgänglighet samt undervisning. Slutsatser: Att upprätta en klar strategi som all sjukvårdspersonal kunde följa så det inte hade uppkommit brister hade kanske varit något att sträva efter. / Background: Stroke strikes about 30 000 persons/year in Sweden and is the third largest cause of death. When a person get struck by a stroke it doesn’t only affect the patient, it affects the relative as well, they are been put in a hole new role. That’s why it is very important that the staffs are sensitive for the relative’s needs of information and support so that the relatives can put themselves in their new role as carers. The purpose of this literature review was to investigate relative’s needs for information and support when a family member gets struck by a stroke from the relatives point of view. Method: The study has been done as a literature review. The ten scientific articles that have been examined have been both qualitative and quantitative. The results showed that relatives have a need for more information and support from the hospital staff than they get. They expressed that these needs not have been met. It also showed that the lack of accessibility from the hospital staff signify that the relatives must find their information from other sources by themselves. The nurses are the professionals whom have the responsibility that the nursing care, the support and information is given in the best way. The results are shown from the following head categories; information from hospital staff and support from hospital staff with following sub categories; medical information, information before going home, accessibility and teaching. Conclusion: To establish a clear strategy for all hospital staff to follow so that no lack will appear would be something to struggle after.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk. De demografiska faktorerna: utbildning, yrkeskategori och erfarenhet, har en statistiskt säkerställd påverkan på attityden och de påverkar den i positiv eller i negativ riktning. / The purpose was to examine the attitudes of nursing staff towards drugabusing patients. A literature review was made where relevant literature was collected, analysed and arranged to get a result out of the data. The material which was used in this proces was eleven scientific articles. These articles were reviewed for their scientific level, according to criterions from evidence based nursing. There is a general negative attitude among nursing staff towards drugabusing patients. The demografic elements: education, working category and experience, has an influence on the attitude, in either a positive or a negative direction.

Bakgrund: Kvinnor i klimakteriet upplever en frustration över att de blir hänvisade till olika instanser som inte upplevs adekvata. De upplever även att de inte får den information och kunskap de vill få av hälso- och sjukvårdspersonal när de söker för klimakteriebesvär. Kvinnor önskar få information om vilka symtom de kan få och vad de kan göra på egen hand för att lindra besvär. Syfte: Att undersöka vilken vård som ges till kvinnor i klimakteriet av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design och induktivt förhållningssätt. Data från 47 deltagare analyserades med deskriptiv och analytisk statistik genom statistikprogrammet SPSS. Resultat: En variation av rutiner inom primärvården sågs, några vårdcentraler hade en rutin för kvinnor som sökte vård för klimakterierelaterade besvär. Genomgående blev dock kvinnorna hänvisade till olika professioner och instanser vilket visade på bristande rutiner. Det fanns inte något förebyggande arbete för kvinnor i klimakteriet. Hälso- ochsjukvårdspersonal hade viss kunskap men önskade mer. Vid jämförelse mellan professionerna framkom det att läkarna och barnmorskorna hade mer kunskap och utbildning jämfört med sjuksköterskorna.  Slutsats: Resultatet baserades på för tunna data för att göra en definitiv slutsats. Det fannsbristande rutiner hur kvinnorna som sökte vård togs om hand. Det fanns inget förebyggande arbete. Några signifikanta skillnader om kunskapsnivåer och hantering av rutiner mellan professionerna sågs.

Bakgrund: När människor hamnar i flera traumatiska händelser kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD som är en psykisk diagnos och kan förekomma på grund av trauma av svåra och livshotande tillstånd, exempelvis våld, sexuella övergrepp, krig och/ eller andra aktuella lidanden. För att kunna uppnå goda behandlingsresultat och ett hälsofrämjande tillstånd spelar en god omvårdnad en betydelse för patienters vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i möten med hälso- och sjukvården vid posttraumatiskt stressyndrom.  Metod: En allmän litteraturöversikt. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. CINAHL- Complete och PubMed var de akademiska databaser som valdes till studien. Artiklarna analyserades med Fribergs analys (2017). Resultat: Efter analysen av de artiklar som besvarade syftet sammanställdes resultatet till tre huvudkategorier: Patienters upplevda brister, Tillräcklig information och Betydelsen av bemötande. Resultatet var baserat på åtta artiklar med kvalitativa metoder från följande länder: Australien, Kanada, Sydafrika och USA.  Slutsats: Sjuksköterskor har ett moraliskt yrke och all vård börjar i möte med patienter. Ett effektivt möte avgör vårdens värde. Ett gott bemötande leder till trygghet hos patienter. En professionell kommunikation i möten med patienter bidrar till en personutveckling och ger möjligheter att patienter förstår sina tillstånd. En god kunskap och förståelse av PTSD kommer att hjälpa sjuksköterskor att bidra till en effektiv vård.

Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Vården är en viktig institution i samhället, och betydelsen av en robust vård blev än mer påtaglig i samband med Covid-19 pandemin. För att vården ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen mår bra och vill stanna kvar inom organisationen, även när arbetsbördan plötsligt ökar. Ett sätt att förebygga stressrelaterad ohälsa och öka trivseln är att ge vårdpersonal verktyg för att själva arbeta med sin psykiska hälsa. 62 regionanställda som påbörjat men inte avslutat ett självhjälpsprogram fick en enkät skickad till sig. 73 regionanställda som påbörjat programmet, varav några också fullföljt det hade möjlighet att fylla i en uppföljningsenkät som tillhandahölls av regionens företagshälsovård. Svaren i enkäten och uppföljningsenkäten analyserades med innehållsanalys. Utifrån resultatet förs en diskussion kring vad som hindrat personalen från att fullfölja programmet, hur de upplevt deltagandet i programmet och vad de själva tror skulle behövas från ett självhjälpsprogram för att förebygga stress. I resultatet framkom indikationer om att stress är både en förutsättning och ett hinder för stressförebyggande självhjälpsprogram, genomförande under arbetstid kan öka följsamheten, gruppinslag kan vara en verksam komponent och användarvänlighet har stor betydelse för följsamheten.

Bakgrund: 950 miljoner människor i världen levde med psykiska sjukdomar år 2019 och psykisk ohälsa är utbrett i alla WHO-länder. Psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar utgör en högre risk för tidig död, den förväntade livstiden för personer med psykisk sjukdom var i Sverige, Finland och Danmark 15 år lägre för kvinnor och 20 år lägre för män i jämförelse med den övriga befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa lyfter erfarenheter av stigma och negativa attityder från hälso- och sjukvården.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda personer med psykisk ohälsa inom den somatiska hälso- och sjukvården Metod: Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa artiklar. Databassökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. Analysen har gjorts med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: ”Begränsningar”, ”Värderingar” och ”Professionalitet”. Konklusion: Vårdpersonalen lyfter att de saknar utbildning, erfarenhet och kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa. Vidare beskrivs tid och resursbrist samt negativa attityder förhindra personcentrerad vård. Relationer, kommunikation och bemötande mellan patienter och personal kan vara avgörande för att uppnå god och personcentrerad vård av patienter med psykisk ohälsa. / Background: In 2019, 950 million people worldwide were living with mental health disorders, and mental illness is prevalent in all WHO countries. Mental health conditions and disorders pose a higher risk of premature death; the life expectancy for individuals with mental illness in Sweden, Finland, and Denmark was 15 years lower for women and 20 years lower for men compared to the general population. Patients with mental health issues report experiences of stigma and negative attitudes from healthcare providers. Aim: The aim of this study is to illuminate healthcare professionals' experiences in caring for individuals with mental health disorders outside specialized psychiatry. Methods: This literature study is based on 9 qualitative articles. Database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analysis was performed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: "Limitations," "Values," and "Professionalism." Conclusion: The healthcare staff highlights their lack of training, experience, and knowledge in caring for patients with mental health issues. Furthermore, they describe time and resource constraints, as well as negative attitudes, hinder patient-centered care. Relationships, communication, and interaction between patients and staff can be crucial in achieving good and patient-centered care for individuals with mental health problems.

Bakgrund: Tio procent av kvinnor och flickor i fertil ålder drabbas av endometrios. Vid endometrios har vävnad eller endometrioshärdar växt till sig utanför livmodern, vilket resulterar i inflammation och tillväxt av nervändar. Laparoskopi och laparotomi används för att säkerställa eller utesluta en endometriosdiagnos. Analgetika används som om den basala smärtbehandlingen mot dysmenorré, det främsta symtomet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med endometrios upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med en tematisk analys varav 13 artiklar analyserades. Resultat: Ett tema och fyra subteman identifierades. Tema: Bemötande påverkar kvinnors självbild. Subteman: Invalidering av känslor och upplevelser, Normalisering av symtom, Hopplöshet relaterat till inadekvat vård orsakad av inkompetens, samt Bristande informationsgivning och vikten av lyhördhet. Slutsats: Kunskapsbristen bidrog till invalidering av kvinnors känslor och upplevelser, normalisering av symtom, samt bristande lyhördhet och informationsgivning. Detta tillsammans med okunskap bidrog till både fel- och sen diagnostisering. Detta bidrog till negativa upplevelser av hälso- och sjukvården. Resultatet visade att ett fortsatt behov av vidare forskning inom syftet behövs. / Background: Ten percent of women and girls of childbearing age are affected by endometriosis. In endometriosis, tissue or endometrial lesions have grown outside the uterus, resulting in inflammation and growth of nerve endings. Laparoscopy and laparotomy are used to confirm or exclude a diagnosis of endometriosis. Analgesics are used as basic pain management for dysmenorrhea, the main symptom. Purpose: The aim was to describe the perception of health care treatment among women with endometriosis. Method: A qualitative literature review was conducted with a thematic analysis of which 13 articles were analyzed. Results: One theme and four sub-themes were identified. Theme: Treatment affects women's self-image. Sub-themes: Invalidation of feelings and experiences, Normalization of symptoms, Hopelessness related to inadequate care caused by incompetence, and Lack of information and the importance of attentiveness.  Conclusion: The lack of knowledge contributed to the invalidation of women's feelings and experiences, normalization of symptoms, and lack of sensitivity and information provision. This, together with the lack of knowledge, contributed to both misdiagnosis and late diagnosis. This contributed to negative experiences of healthcare. The results show that there is a continued need for further research within the research question.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom drabbar människor över hela världen. Tidigare forskning har visat att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde att de hade en negativ inställning till patienter med substansbrukssyndrom. Hälso-och sjukvårdspersonal har också rapporterats ha fördomar mot denna patientgrupp. Det har även visats att patienter med substansbrukssyndrom behandlades annorlunda än andra patienter. Patienter med substansbrukssyndrom vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter inom olika vårdinstanser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka erfarenheter patienter med substansbrukssyndrom hade av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo. Artiklarna analyserades enligt metod beskriven av Friberg (2017). Resultat: Två teman identifierades: Positiva upplevelser samt Negativa upplevelser. Utifrån dessa genererades fyra subteman: Professionellt bemötande, Terapeutisk allians, Oprofessionellt bemötande och Inadekvat vård. Konklusion: Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Vid positiva upplevelser beskrevs ett fördomsfritt och accepterande bemötande samt att hälso- och sjukvårdspersonal skapade en anknytning till patienten och gjorde patienten delaktig i vården. Vid negativa erfarenheter skildrades bemötandet som fördomsfullt, dömande och stigmatiserande. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes ofta ha bristande kunskaper inom beroendemedicin. Patienter med substansbrukssyndrom upplevde att de fick sämre vård än patienter utan substansbrukssyndrom. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha kunskap inom beroendemedicin samt ett professionellt och fördomsfritt bemötande för att kunna ge patienter med substansbrukssyndrom en god och likvärdig vård som andra patienter. / Background: Substance use disorder affects people all over the world. Previous research showed that health care professionals had a negative attitude towards patients with substance use disorder. They also had prejudices against this patient group. Patients with substance use disorder were treated differently than other patients. They are cared for in many different wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in different care institutions. Aim: The purpose of the literature study was to illustrate the experiences of patients with substance use disorder meeting health care professionals. Method: A literature study based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from the databases Cinahl, Pubmed and Psychinfo and were analyzed according to Friberg (2017). Result: Two themes were identified: Positive experiences and Negative experiences. Based on these, four subthemes were generated: Professional attitude, Therapeutic alliance, Unprofessional attitude and Inadequate care. Conclusion: Patients had both positive and negative experiences of meetings with health care professionals. In positive experiences, an open-minded and accepting attitude was described and health care professionals created a connection to the patient and involved patients in the care. In negative experiences, the attitude was portrayed as prejudiced, judgmental and stigmatizing. Healthcare professionals often had a lack of knowledge in addiction medicine. Patients with substance use disorder experienced that they received inferior care than patients without substance use disorder. Healthcare professionals need to have knowledge in addiction medicine as well as a professional and open-minded attitude to be able to give patients with substance use disorder a good and equivalent care as other patients.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar såväl i Sverige som globalt. Hiv är en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och är brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering är påtagligt i hela världen och skapar hinder för prevention, god vård, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Ett granskningsprotokoll användes för att bedöma kvalitén på studierna. Som teoretisk referensram användes Goffmans teori om stigma. Resultat: Resultatet visade att stigmatisering av hiv-positiva inom sjukvården manifesterades på olika sätt. Fyra teman kunde urskiljas: brist på konfidentialitet, bemötande, bristande vård och moraliska attityder. Exempel på dessa beskrevs av hiv-positiva som avslöjande av hiv-status, subtila tecken på ogillande, försämrad eller nekande till vård, skuldbeläggning och fördömande attityder. Slutsats: Genom att uppmärksamma vad den hiv-positiva upplever som stigmatiserande kan sjuksköterskan bli mer medveten om hur hon/han inte bör bete sig och göra vården och omvårdnaden bättre för dessa patienter. / Background: The number of people living with hiv is increasing in Sweden and world wide. Hiv is a disease associated with a socially unaccepted behavior and is widely stigmatized. Hiv-related stigma and discrimination is manifested all over the world and constitute barriers for prevention, health care, treatment and support. Aim: The purpose of this literature review was to examine hiv-positive person’s experience of stigma and stigmatization within health care. Method: A literature review based on eight qualitative and three quantitative studies were carried out. The article search was carried out through the databases PubMed, Cinahl and PsychInfo. A review protocol was used to estimate the quality of the studies. As a theoretic frame of reference Goffmans theory on stigma was used. Result: Findings showed that hiv-stigma within health care were manifested in different ways. Four themes were distinguished: breaches of confidentiality, approach, insufficient care and moralizing attitudes. Examples of these themes was described by hiv-positive persons as disclosure, subtle signs of disapproval, substandard or denied care, blaming and judging attitudes. Conclusion: By acknowledge what hiv-positive persons perceive as stigmatization the nurse can be more aware of how to avoid this kind of behavior and improve the nursing care for these patients.