Bakgrund: Studier har visat att hälso- och sjukvårdspersonal har ett stigmatiserande förhållningssätt gentemot personer med schizofreni. Syfte: Att beskriva hur personer med schizofreni upplever relationen till hälso- och sjukvårdspersonal inom den psykiatriska vården. Metod: Arbetet har en beskrivande design med litteraturöversikt med systematisk ansats och baseras på åtta kvalitativa originalartiklar. Resultat: Det framkom sex kategorier: Kommunikation, diskriminering och stigmatisering, närvaro och tillgänglighet, tvång och ofrihet, delaktighet och meningsfullhet, och säkerhet och trygghet. Resultatet visar att patienterna upplevde goda och dåliga relationer till hälso-och sjukvårdspersonalen. De beskrev att en god relation upplevdes då det fanns god kommunikation, förtroende, delaktighet och trygghet. Dåliga relation upplevdes vid tvång, hot och dålig kommunikation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.   Slutsats: En god relation är fundamentalt viktig för patientens välbefinnande och vård. Det behövs mer undervisning till hälso- och sjukvårdspersonal om hur de bör bemöta personer med schizofreni. Vidare forsknings behövs dock då det var svårt att finna artiklar inom samma ämne som var från de närmsta tio åren. / Background: Studies have shown that health personnel have a stigmatizing approach towards people with schizophrenia. Aim: To describe how people with schizophrenia experience the relation to health personnel within psychiatric care. Method: This study has a descriptive design with a literature review with a systematic approach, and is based on eight qualitative original articles. Results: Six categories were identified: Communication, discrimination, presence and availability, coercion and lack of freedom, participation and meaningfulness and safety and security. The results show that patients experience both good and bad relations to health personnel. Good relations took place when patients experienced good communication, trust, participation and security. Bad relations took place when patients experienced coercion, threats and bad communication. Conclusion: A good relation is fundamentally important for the patient’s wellbeing and care. More education on how health personnel establish a good relation with patients with schizophrenia is necessary. However, further research is needed on the subject, since articles published within the past ten years were difficult to find.

Bakgrund: Under 2020 tvångsvårdades 12 266 personer i Sverige. Tvångsvården ställer sjuksköterskan inför flera komplexa situationer gällande patienter och deras vård. Därtill finns det ett behov av att förbättra kunskapen gällande tvångsvård. Denna studie ska vara till hjälp för sjuksköterskan att bedriva omvårdnad av hög kvalité, med ett gott bemötande utifrån patientens behov och önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans och annan sjukvårdspersonals bemötande vid tvångsvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl som resulterade i 7 artiklar och 2 artiklar hittades från en artikelreferens. Analysen gjordes enligt Fribergs metod (2012). Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Att bli bemött med närhet och omsorg, Att få information och kommunikation och Att bli bemött med hot och tvång.Det framkom både positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande vilket i sin tur hade betydelse för helhetsupplevelsen av tvångsvården. Resultatet visade att närhet och omsorg kunde öka förtroendet för sjukvårdspersonalen. Kommunikation och information var viktigt för patienterna för att känna sig delaktiga och förstå syftet med tvångsvården. Hot och tvång i bemötandet ökade patienternas upplevelser av maktlöshet. Slutsats: Bemötandet från sjukvårdspersonalen har en stor betydelse för hur patienten upplever sin tvångsvård. Ett gott bemötande kan bidra till att patienten känner sig trygg samt blir mer delaktig i sin vård. Genom att sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt skapas förutsättningar till en bättre kommunikation med sin patient. Patienten bör vidare, utefter egna förutsättningar, bli inkluderad i sin vård så fort möjligheten ges.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Undersköterskor är en stor yrkesgrupp men många är sjukskrivna, ofta relaterat till stress. Att arbeta natt, vilket många undersköterskor gör, är ytterligare en faktor som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress. Nattarbetet medför även andra hälsorisker, exempelvis depression, övervikt och kardiovaskulära sjukdomar. Få studier går att finna gällande undersköterskor och nattarbete. Syftet: Syftet var att undersöka hur nattarbetande undersköterskor upplever nattarbetet och på vilket sätt nattarbetet påverkar deras hälsa. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. För rekrytering av deltagare användes snöbollsprincipen. Deltagarna intervjuades via telefon och spelades in. Datamaterialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Undersköterskorna upplevde att det var lugnare att jobba nattpass än dag – och kvällspass. Det var extra viktigt med bra samarbete. Nattarbetet var skört när någonting extra, akut, inträffade. De upplevde att de fick försämrad sömn och blev trötta av att arbeta natt. De åt på ett annat sätt än om de enbart arbetade dag- eller kvällspass. Något som ansågs som positivt var att nattarbetet kunde bidra till längre ledigheter vilket uppfattades öka livskvaliteten. Slutsats: De flesta undersköterskor upplevde nattarbetet positivt trots att det påverkade deras hälsa negativt. Fler nattarbetande undersköterskor behövs. Kunskap om undersköterskors sömn och matvanor i förhållande till nattarbete, samt hur nattarbetande undersköterskor upplever sin arbetsmiljö, är viktigt för att motivera förebyggande åtgärder i form av exempelvis medicinska kontroller och utbildning. / Abstract Background: Many assistant nurses are on sick leave due to stress. Some need to work at night, which can be a stress factor. Night shift workers also tend to have problems with obesity and depression. There are few studies about assistant nurses and night shift work. Aim: The aim was to investigate how assistant nurses experience night work and their health. Method: A qualitative interview study with an inductive approach. The snowball principle was used to recruit participants. Data were analyzed through qualitative content analysis approach. Results: Assistant nurses reported that it was calmer to work at night and that cooperation was even more important compared with day or evening- shifts. Working conditions were fragile if something urgent happened. Participants suffered from lack of sleep and had a change in eating habits due to the night- shift work. Night shifts resulted in longer periods of free time which increased quality of life. Conclusion: Most assistant nurses experienced positive experiences of night shift-work, even though it had a negative effect on their health. More night-working assistant nurses are needed. Knowledge about sleep and eating habits, as well as work environment during night shifts, is important to motivate preventive measures, for example medical check-ups and education.

Syftet med denna studie är att med narrativet i fokus undersöka hur fem sjuksköterskor ser på sittarbete och hur de navigerat sig igenom det under COVID-19 pandemin. Det empiriska materialetbestår av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som hölls med fem sjuksköterskor som alla vårdatcovidpatienter. Materialet analyserades genom tematisk narrativ analys och strukturell narrativ analys.Den tematiska analysen identifierade ett antal övergripande teman i sjuksköterskornas berättelser;bakgrund, tillbakablickande, nya arbets- och förhållningssätt, kollegialt stöd, samarbete ochreflektioner samt ovisshet och kunskapsbrist. Sjuksköterskornas berättelser har analyserats genombegreppet meningsskapande samt med Labov och Waletzkys modell om narrativets struktur. Urresultaten framkom att sjuksköterskorna behövt orientera sig genom händelser de inte vetat hur de skaagera inom. För att orientera sig har samtliga informanter påbörjat en meningsskapande process för atttillmäta förståelse till situationen där berättandet haft en central funktion i att göra detta. / The aim of this study is to with focus on narratives examine how five nurses view their work and howthey’ve navigated through it during the COVID-19 pandemic. The empirical data consists ofqualitative semi-structured interviews with five nurses who have been caring for patients diagnosedwith COVID-19. The material was analysed through a thematic narrative analysis and structuralnarrative analysis. The results from the thematic analysis identified a number of general themesretrieved from the nurses’ narratives: background, retrospection, new modes for operation and approach, collegial support, teamwork and reflections as well as uncertainty and knowledge-deficiency. The nurses’ narratives have been analysed through the concept of sensemaking as well as Labov and Waletzky’s model about narrative structure. The results showed that the nurses’ have beencompelled to adjust to events that they lack previous knowledge within. In order for the informants toadjust, they have begun a sensemaking process to allot understanding of the situation in whichnarrating has played a central part.

Nej

Bakgrund: Stigmatisering mot överviktiga personer är vanligt världen över och formas av fördomar och okunskap. Att leva med fördomar gentemot sin överviktiga kropp kan skapa en känsla av skuld och skam samt påverka det sociala livet. En stor del hälso- och sjukvårdspersonal uppvisar en avvisande attityd för att vårda patienter med övervikt och många patienter möter viktstigma i sin kontakt med vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka konsekvenserna för överviktiga patienter av stigmatiserat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden var en allmän litteraturstudie där resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet i artiklarna belyste patienters upplevelse om de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande inom hälso- och sjukvården kan innebära för dem. Resultatet visar att ett stigmatiserat bemötande ifrån hälso- och sjukvårdspersonal medför flera negativa konsekvenser för den överviktiga patienten. Resultatet mynnade ut i fem teman, en känsla av skuld och skam, oönskade råd och rekommendationer, den skambelagda kroppen, undvikande av hälso- och sjukvården samt bristande kommunikation. Slutsatsen visar att den personcentrerade vården var bristfällig. Till följd av tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma valde patienter att inte söka vård vilket ses som den mest allvarsamma konsekvensen i resultatet. För att främja hälsa och ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan vara medveten om de konsekvenser det stigmatiserade bemötandet medför och aktivt arbeta för en förändring. / Background: Stigmatization against people with overweight is common today worldwide and is an outcome of prejudice and ignorance. Living with prejudice against the overweight body can create guilt or shame and affect social life. Many healthcare professionals show a dismissive attitude towards caring for overweight patients, and many patients encounter weight stigma in their contact with healthcare. The aim of the literature study was to investigate the consequences for overweight patients of stigmatized approach from healthcare professionals. The method used was a general literature study based on ten scientific articles. The articles' results highlighted the overweighted patients' experiences of the consequences of a stigmatized approach in healthcare could bring. The results show that a stigmatized approach from healthcare professionals has several negative consequences for an overweight patient. The result contains five themes, a feeling of guilt and shame, unwanted advice and recommendations, the disgraced body, avoidance of health care and lack of communication. The conclusion shows that the person-centered care was inadequate. As a result of previous healthcare experiences containing weight stigma, patients chose not to seek care, which is seen as the most serious consequence in the result. In order to promote health and provide person-centered care, healthcare professionals need to be aware of the consequences of the stigmatized approach and actively work for a change.

Bakgrund: Kommunikation utgör en viktig grund för kvalitén av hälso- och sjukvården. Genom kommunikationshinder mellan patient och sjukvårdspersonal kan inte en adekvat vård ges med hänsyn till patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Tolkanvändningen kan förbättra vården då kommunikationen förbättras mellan patient och sjukvårdspersonal och minskar risken för missförstånd samt ökar patientsäkerheten. Genom tydlig kommunikation har patienten en chans att vara delaktig och upplever en känsla av trygghet i den vård patienten får.  Syfte: Syftet var att beskriva tolkanvändningens betydelse för kommunikationen i vårdmötet mellan patient och sjukvårdspersonal. Metod: Denna studie består av en icke-systematiskt litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar. En integrerad dataanalys har utförts för att hitta relevanta artiklar till resultatet. De vetenskapliga artiklarna som använts i studien är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed och är sedan kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier.  Resultat: Resultatet i litteraturöversikten visar på att tolkanvändningen är nödvändig i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal för att ge en adekvat vård och för att ge patienten en delaktighet och trygghet i sin vård. Trots att tolkanvändningen är nödvändig, används professionella tolkar i för låg utsträckning. Genom användningen av professionella tolkar ökar patientsäkerheten och stärker vårdrelationen.  Slutsats: Tolkanvändning inom vården har visat på ökad patientsäkerhet och välbefinnande. Trots detta så visar det på att tolkanvändningen inom hälso- och sjukvården är låg. Utebliven tolkanvändning kan leda till konsekvenser såsom längre sjukhusvistelser och att patienterna söker sig till hälso- och sjukvården upprepande gånger. Istället för professionella tolkar används familjemedlemmar för att tolka vilket har positiva men övergripande negativa konsekvenser och som inte rekommenderas. Sjukvårdspersonalen behöver ökad kunskap inom området tolkanvändning. Genom tolkanvändning kan hälso- och sjukvården arbeta för att en vårdande kommunikation ska uppstå. / Background: Communication is an important basis for the quality of healthcare. Due to communication barriers between the patient and the care staff, adequate care cannot be provided regarding to the patient's integrity, self-determination, and participation.The use of an interpreter can improve care as the communication between patient and care staff is improved and reduces the risk of misunderstandings. Through clear communication, the patient has a chance to participate and experience a sense of security in the care the patient receives. Aim: The aim of this study was to describe the importance an interpreter has for the communication between patients and healthcare staff.  Method: This study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. Integrated data analysis has been performed to find relevant articles for the results. The scientific articles used in the study were obtained from CINAHL and PubMed and then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment protocol. The result consists of two main groups with associated subgroups. Results: The results in the literature review show that the use of interpreters is necessary for the meeting between patients and healthcare staff to provide adequate care and provide the patient with participation and security in their care. Although the use of interpreters is necessary, interpreters are used too little. Through the use of interpreters, patient safety increases and strengthens the care-relationship. Conclusions: The use of interpreters in healthcare has shown increased patient safety and well-being. Despite this, it shows that the use of interpreters in health care is low. Failure to use an interpreter can lead to consequences such as longer hospital stays and patients seeking medical care again. Instead of professional interpreters, family members are used to interpret, which has positive but overall negative consequences, and which is not recommended. Healthcare professionals need increased knowledge in the field of interpreting. Through the use of interpreters, the health service can work to ensure that caring care is established.

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en hälso- och människorättsfråga som sträcker sig till västländer. Det uppskattas att det bor omkring 125 miljoner kvinnor med kvinnlig könsstympning över hela världen. Ungefär 38 000 könsstympade kvinnor lever i Sverige, varav 7000 är flickor som är underåriga. Förekomsten av kvinnlig könsstympning är högst i de afrikanska länderna, men kan även förekomma på andra håll i världen, såsom mellanöstern. Det finns inga hälsofördelar med kvinnlig könsstympning. Däremot har könsstympning både kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsokonsekvenser som kan leda till fysiska och psykologiska problem. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur könsstympade kvinnor upplever mötet med sjukvården.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva empiriska originalstudier. Studierna söktes i databasen PubMed. Resultat: Efter sammanfattande av de elva studierna identifierades två huvudteman som är “negativa upplevelser av möten med sjukvården” och “positiva upplevelser av möten med sjukvården”. Det första huvudtemat inkluderar tre underteman: “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig uttittad av vårdpersonalen”, “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig tvingade till kejsarsnitt” och “könsstympade kvinnors upplevelse av brister i kommunikationen med vården”. Slutsats: Könsstympade kvinnor hade negativa och positiva upplevelser vid sina möten med sjukvården. Könsstympade kvinnor stötte på negativa attityder när de mötte sina vårdgivare, såsom kränkande kommentarer, kommunikationssvårigheter och saknad av respekt. En del könsstympade kvinnor upplevde även att de blev tvingade till ett kejsarsnitt. Vissa kvinnors erfarenheter och upplevelser av mötet med sjukvården tyder på en markant frånvaro av empatisk och professionell vård samt kunskapsluckor hos vårdpersonalen om kvinnlig könsstympning. En mer patientcentrerad och mänsklig rättighetsbaserad vård bör tillämpas för att kunna erbjuda en omvårdnad av hög kvalitet till dessa kvinnor. Nyckelord: Hälso- och sjukvårdspersonal, Kvinnlig könsstympning, Omskärelse, Upplevelse / ABSTRACT Background: Female genital mutilation is a health and human rights issue that extends to Western countries. It is estimated that there are around 125 million women with female genital mutilation worldwide. About 38,000 women with genital mutilation live in Sweden, of which 7,000 are girls who are minors. The prevalence of female genital mutilation is highest in African countries, but can also occur elsewhere in the world, such as in the Middle East. There are no health benefits of female genital mutilation. However, genital mutilation has both short-term and long-term negative health consequences that can lead to physical and psychological problems. Aim: The purpose of this literature review is to describe how women with genital mutilation experience the encounter with healthcare. Method: A descriptive literature study based on eleven empirical original studies. The PubMed database was used to search for the studies. Results: After summarizing the eleven studies, two main themes were identified which are "negative experiences of encounters with healthcare" and "positive experiences of encounters with healthcare". The first main themes include three sub-themes: "women with genital mutilation’s experience of feeling stared at by healthcare providers”, "women with genital mutilation’s experience of being forced to have a caesarean section" and “women with genital mutilation’s experience of shortcomings in communication with health care providers". Conclusion: Women with genital mutilation had both negative and positive experiences in their encounters with healthcare. Women with genital mutilation encountered negative attitudes when they met their caregivers, such as abusive comments, communication difficulties and lack of respect. Some women with genital mutilation experienced also that they were forced to have a caesarean section. Some women's experiences of their encounters with health care indicate a marked absence of empathic and professional care as well as knowledge gaps among the healthcare providers about female genital mutilation. A more patient-centered and human rights-based care should be applied to be able to offer high-quality care to these women. Keyword: Circumcision, Experience, Female genital mutilation, Healthcare personnel

Bakgrund   Obesitas beskrivs som onormal eller överdriven fettansamling, som kan påverka hälsan. Eftersom obesitas är ett växande problem runt om i världen så kommer hälso- och sjukvårdspersonal träffa på personer med obesitas allt mer. Målet med Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den vård som hälso- och sjukvårdspersonal ger, ska ges med respekt och utifrån alla människors lika värde. Syfte Syftet var att belysa attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med obesitas. Metod Denna icke- systematiska litteraturöversikt utgick från 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed ansats. Artiklarna valdes noga ut genom utformade söktermer relevanta för syftet, och inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall och därefter gjordes en integrerad dataanalys, där data från artiklarna sorterades in i kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat belyser attityder som finns hos hälso- och sjukvårdspersonal till personer med obesitas. Resultatet visar att attityderna var kritiska, fördomsfulla, ansvarsfulla samt empatiska, där de kritiska och fördomsfulla attityderna var överrepresenterade. Slutsats Det finns attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal om personer med obesitas. Attityderna är övervägande kritiska och fördomsfulla, vilket kan bidra till ett ökat vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande för dessa patienter. Attityderna kan ändras genom känslighetsträning. / Background Obesity is described as an abnormal or excessive fat accumulation, which can affect health. As obesity is a growing problem around the world, healthcare professionals will encounter people with obesity more often. The purpose of Swedish healthcare legislation is good health and care on equal terms for the entire population. The care provided by health care professionals must be given with respect and dignity and based on the equal value of all people. Aim To illustrate attitudes among healthcare professionals regarding patients with obesity. Method The non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mixed design. The articles were carefully selected through formulated search terms, and then retrieved from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed based on Sophiahemmet Universitys review template and then integrated via data analysis. The articles were then sorted into categories. Results The results of the literature review illustrate attitudes of health care professionals towards people with obesity. The results show that the attitudes were critical, prejudiced, responsible and empathetic, where the critical and prejudiced attitudes were overrepresented. Conclusions There are attitudes among health care professionals about people with obesity. The attitudes are predominantly critical and prejudiced, which can contribute to increased care suffering, disease suffering and life suffering for these patients. Attitudes can be changed through sensitivity training.