Hiv är en sjukdom som kräver kontinuerlig behandling och kontakt med hälso- och sjukvården. Utebliven behandling resulterar i ökad sjuklighet och dödlighet. Samtidigt beskrivs att vårdpersonal kan påverka följsamhet och inställning till behandling hos personer med hiv. Det ställer ett ansvar på vårdpersonalen att bemöta personer med hiv på ett bra sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården hos personer med hiv. Metod: Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. 18 vetenskapliga artiklar ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av stöd från vårdpersonal, mötas av okunskap, respektlös behandling på grund av sin sjukdom samt ett gott bemötande ger förtroende för vårdpersonal. Slutsats: Resultatet visar på att det finns en tydligt bristande kunskap från hälso- och sjukvårdpersonalen kring sjukdomen och hur de drabbade påverkas vilket resulterat i exempelvis diskriminering och stigmatisering. Studien har även visat på vilken betydelse stödjande attityder och förhållningssätt har på personernas välbefinnande och följsamhet i behandlingen. Ytterligare kunskap krävs kring hur hälso- och sjukvårdspersonal ska utbildas för att personer med hiv ska uppleva ett bättre bemötande.

Introduktion: Hiv är en virusinfektion som framförallt överförs genom oskyddad sexuell kontakt och blodutbyte. Under 80-talet, tiden innan behandlingsmöjlighet, uppstod en pandemi bland homosexuella som bidrog till stigmatisering av hiv. Enligt personer som lever med hiv finns delar av stigmatiseringen kvar idag i samband med hälso- och sjukvård.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av att vårda personer med hiv. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar hämtat från Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med Olsson & Sörensens granskningsmall. Resultatet analyserades och sammanställdes med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Studien visade på att vårdpersonal uppfattade hiv som något självorsakat kopplat till människors beteende. Vidare beskrevs osäkerhet och rädsla gentemot sjukdomen, som i vissa fall kunde kopplas till okunskap eller osäkerhet till sin egna kunskap. Ibland upplevdes medlidande för personer med hiv. Det kom fram att vårdpersonal blev utmattade ifall det fanns brist på resurser. Konklusion: Resultatet visade att rädsla ofta var kopplat till okunskap och därför finns behov av ytterligare utbildningsmöjligheter. Det bör även finnas ett krav på ledningen som ansvarar för tillräckliga stödinsatser och resurser. / Introduction: Hiv is a viral infection primarily transmitted through unprotected sexual contact and exchange of blood products. In the 1980s, during the absence of treatment, a pandemic emerged among homosexuals. Leading to stigmatization of hiv. According to people living with hiv, the stigma is still present in healthcare settings today. Aim: To describe healthcare professionals' experience caring for people with hiv. Method: A literature study based on eight qualitative articles collected from Cinahl and PubMed. The articles were quality checked using Olsson & Sörensen´s review template. The result was analyzed using Friberg´s five-step model. Result: Healthcare providers perceived hiv as something self-inflicted due to a certain behavior. Furthermore, uncertainty and fear towards hiv was described, which could be related to lack of knowledge and hesitancy to existing knowledge. Occasionally a feeling of compassion for people with hiv was present. The lack of resources lead to a feeling of exhaustion. Conclusion: The result indicated that fear often could be connected to lack of knowledge and for that reason there is a need for further educational opportunities. There should also be a requirement for management to be responsible for adequate support and resources.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har ett brett arbetsfält med stor variation på arbetsuppgifter. Sjuksköterskor inom prehospital vård utsätts för stress i sin arbetssituation. Vid obalans mellan arbetsförmågan och arbetsbelastningen kan stressen leda till ohälsa. Ohälsan kan leda till psykiska besvär som sömnstörningar och depression samt kan det leda till fysiska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenhet av stress vid prehospital vård. Metod: Den valda metoden för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Åtta artiklar ingick i resultatet. Sjuksköterskor inom den prehospitala vården upplever stress. Faktorer som utlöser stress är tidsbrist, bristande kunskap och erfarenhet av hot och våld, förlossningar, svårt sjuka eller skadade barn är stressutlösande faktorer. Resultatet visar på vikten av stöd i form av formellt stöd men också stöd av kollegor. Sjuksköterskor använder strategier för att hantera upplevd stress i sitt arbete. Konklusion: Stress ses som komplext och individuellt. Stressfaktorer kan bland annat vara svårt sjuka patienter, vård av barn, tidsbrist, bristande erfarenhet, förlossningar samt hot och våld. Genom denna uppsats skulle en ökad medvetenhet kunna leda till en godare upplevd hälsa och förebyggande av ohälsa för sjuksköterskor inom prehospital vård. / Background: The nurses in the ambulance has a wide field of work with a great variety of tasks. Nurses in pre-hospital healthcare are exposed to stress in their work situation. When there is an imbalance between the ability to work and the workload, this can lead to illness. This illnes can lead to psychological problems such as sleep disorders and depression, and it can lead to physical diseases such as cardiovascular diseases. Aim: To describe nurses' experience of stress in prehospital care. Method: The chosen method for the study is a qualitative literature study with an inductive approach. Findings: Eight articles were included in the result. Nurses in prehospital healthcare experience stress. Factors that trigger stress are lack of time, lack of knowledge and experience, threats and violence, caring for childbirth or seriously ill or injured children are stress-triggering factors. The result shows the importance of support in the form of formal support from the employer but also support from colleagues. Nurses use strategies to manage stress in their work. Conclusion: Stress is seen as complex and individual. Stress factors can include seriously ill patients, caring for children, lack of time, lack of experience, childbirth and threats and violence. Through this essay, an increased awareness could lead to a better perceived health and prevention of ill-health for nurses in pre-hospital care

Bakgrund: HIV och AIDS är en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av världen. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bärare av HIV år 2010. HIV/AIDS är en relativt nyupptäckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rädsla och osäkerhet hos sjukvårdspersonal att vårda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS är ett laddat begrepp som ofta förknippas med rädsla, oro och ångest men även avståndstagande, osäkerhet och avsky för många individer i allmänhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjälp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa studier. Sökning av artiklar skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Studiekvalitet kontrollerades med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa studier. Resultat: Författarna fann resultat som presenteras i tre teman; empatiska förhållningssätt, professionella fel, samt positiva upplevelser. Upplevelser som ingår i dessa teman är bland andra; stigmatisering, nekad vård, rädsla hos sjukvårdspersonal, likgiltighet men även känslan av medkänsla och ett positivt bemötande. Slutsats: En ökad kunskap och medvetenhet hos sjukvårdspersonal skulle kunna kan bidra till att HIV/AIDS -patienter upplever ett bättre bemötande. / Background: HIV and AIDS is a global disease and it is spread among individuals in large parts of the world. In Sweden an estimated number of 9400 are thought to be infected by HIV virus in 2010. HIV/AIDS are a relatively newly discovered disease, and previous studies show that there is some fear and uncertainty among health care professionals to care for HIV/AIDS patients. HIV/AIDS is a loaded term and are often associated with fear, worry and anxiety but also rejection, uncertainty and dislike. Aim: The aim of this study is to describe with help from the literature how HIV/AIDS patients experience the nurse-patient relations in terms of attitudes and behaviours of medical personnel in health care contexts. Method: A literature review based on ten qualitative studies. The articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. Study quality was verified using a review protocol designed for qualitative studies. Results: The findings of this literature review are presented in three themes; empathic approaches, professional failure and positive experiences. Experiences included in these three themes are among others; stigmatization, denied care, fear among health care providers, indifference but also the feeling of compassion and positive attitudes and behaviours. Conclusion: Increased knowledge and awareness among healthcare professionals may be the key to improve HIV/AIDS patients’ experiences of health care professional’s attitudes and behaviours.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Teoretisk referensram för arbetet är Madeleine Leiningers Sunrisemodell. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska sju vetenskapliga artiklar enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultaten visar att flera faktorer har betydelse för romer i samband med omvårdnad, bl a Familj och släkt, Ålders- och könshierarki, Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård. Det framgår tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper. / Svensson, C & Svensson, M. Romanies and Nursing Care. A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. Degree Project, 10 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Nursing care of romanies within the health care system often causes conflicts and misunderstandings. The aim of the following review was to investigate what specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. The theoretical framework of the paper is Madeleine Leininger’s Sunrise Model. The methodology is based on a literature review consisting of seven articles, which have been reviewed according to scientific criteria set up by Polit et al (2001). The results show that several factors have an impact in conjunction with nursing care: Family, Age and Gender related hierarchies, Prejudices and Ill will, Cultural values and Lifestyle, and Health and Health Care. It is evident that increased cultural knowledge may improve and develop the competence of health care personnel, and improve the nursing care of romanies.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: organisatoriska faktorer, kunskap och utbildning, attityd samt patienten som ett hinder. I teorin ansåg vårdpersonalen att munvård var viktigt, men i praktiken utfördes den inte som den skulle. Tidsbrist, bristfälliga rutiner, samt motsträviga patienter ansågs vara stora hinder för att munvård skulle utföras. Det framkom att den generella kunskapen kring munvåd var bristande hos vårdpersonalen samt att majoriteten hade fått otillräcklig utbildning i munvård. Konklusion: Resultatet visade att det behövds bättre utbildning i munvård för att vårdpersonalen ska känna sig säkra med att utföra det, samt bättre rutiner kring utförandet av munvård. / Background: Oral hygiene has been shown to be of importance not only for the general wellbeing, but also to prevent oral diseases. Poor oral hygiene has been shown to cause aspiration pneumonia, xerostomia, yeast infection of the mouth and also loss of appetite. It is therefore of great importance to provide satisfactory oral health care. Studies have shown that many patients have an insufficient oral health status. The main responsibility for the overall nursing care, including oral care, lies within the nurses’ responsibility, yet other health personnel usually provide the oral care practices. Aim: The aim of this study was to illustrate which factors that influenced nursing staff in providing oral care. Method: A literature review was based on 10 research articles. The articles were found using the databases, CINAHL and PubMed. Results: Four categories or themes emerged: organisational factors, knowledge and education, attitudes, and the patient as a barrier. In theory the majority of the nursing staff considered oral care to be important, but put into practice it was not provided sufficiently. Lack of time, lack of routines and uncooperative patients were seen as barriers for oral care provision. In general there was a lack of knowledge regarding oral care practices among the nursing staff and the majority had acquired insufficient education in oral care. Conclusion: The results showed a need for better education in oral health care for nursing staff, to prepare and equip them to provide good oral care. The results also showed the need for better routines regarding oral health care provision.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som inte syns utanpå och saknar kliniska parametrar som bevis för diagnos. Det finns fortfarande sjukvårdspersonal som inte erkänner sjukdomen som en giltig diagnos, vilket försvårar för patienter att uppfattas som trovärdiga. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda hur personer med fibromyalgi upplever bemötandet från sjukvårdspersonal. Metod: Ansatsen var en litteraturstudie och bestod av 10 vetenskapliga artiklar som valdes ut genom sökningar i PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömningen genomfördes med ett kvalitetsbedömningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultaten visade att patienterna upplevde att de blev ifrågasatta och misstrodda av sjukvårdspersonal. Det framkom även bristande kunskap om fibromyalgi inom sjukvården, vilket bidrog till att patienterna kände att de var tvungna att överdriva sina symtom för att bli sedda. I ett tidigt skede av sjukdomen upplevde patienterna ett gott bemötande från sjukvårdspersonalen. Allt eftersom tiden gick och inget botemedel framkom uppfattade patienterna emellertid att sjukvårdspersonalen istället förlorade intresset för dem. Slutsats: Patienter med fibromyalgi upplevde att sjukvårdspersonal inte trodde på dem, vilket enligt resultatet visade på att mer kunskap om sjukdomen erfordras. Vidare behövs framtida forskning för att underlätta vårdandet av patienter med fibromyalgi. Vårt arbete kan ligga till grund för samtlig sjukvårdspersonal beträffande hur personer med fibromyalgi vill bli bemötta. / Background: Fibromyalgia is a chronic disease with lack of physical clinical abnormalities and objective diagnostic tests. There are still medical professionals that will not recognize the disease as a respectable diagnosis, which makes it difficult for patients to be perceived as creditable. Objective: The objective of this literature review was to investigate how individuals with fibromyalgia experience attitudes from medical professionals. Method: The approach was a literature review and10 scientific articles were selected after performing literature searches in PubMed and CINAHL. The quality of each article was determined based on a protocol for rating scientific articles. Results: The results showed that patients experienced excessive questioning and misbelief from medical personnel. Findings also indicated that the ignorance of the disease in the medical society resulted in patients feeling the need to exaggerate their symptoms, in order to be noticed by medical personnel. In an early stage of the disease, patients experienced respectable attitudes from the medical personnel. However, as time passed by and no cure for their symptoms were found, patient felt that the personnel lost their interest in them. Conclusion: Patients diagnosed with fibromyalgia, experienced misbelief among medical personnel, which according to the results showed that more education about the disease is required. Further, future research is needed in order to ease the treatment of patients, diagnosed with fibromyalgia. Our work may be viewed as a source of knowledge for medical personnel, in regards to how individuals with fibromyalgia want to be treated.

De antibiotika resistenta bakterierna blir allt fler, Methicillin Resistenta Stafylokocker Aureus är en av dem. MRSA återfinns på väldigt många sjukhus världen över och är ett alltmer växande problem. Syftet med litteraturstudien är att belysa effekter av sjuksköterskans compliance avseende prevention och preventiva åtgärder vid risk för spridning av MRSA samt de riskmoment som uppstår vid omvårdnadsarbetet i generell sjukvård. Studien har utförts enligt sju steg för att ha ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningarna har gjorts i Pubmed och Cinahl, kvantitativa studier har inkluderats i litteratursökningen. Alla artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av granskningsprotokoll. Nio artiklar valdes till studien och utifrån dessa framkom resultat i fyra olika kategorier, barriärvård, compliance, handhygien samt riskmoment. Måttligt vetenskapligt bevis påvisar att fullgott smittskydd utgörs av både handskar och skyddsförkläden för att hindra kontaminering av arbetskläder. Studier visar även att compliance avseende prevention stärks genom utbildning. Därmed speglar samtliga resultat budskap om att patienten ska skyddas mot smitta precis som sjuksköterskan, då sjuksköterskan likväl kan utgöra en länk i smittkedjan. / Antibiotically resistant bacteria are multiplying at an exponential rate in today's society and are threatening to consolidate into a serious problem in hospitals around the world. MRSA is part of this phenomena. This study intends to uncover and highlight the effectiveness of nurses' compliance to preventative efforts, to the precautions associated with activity where the risk of transmission of MRSA is a constant, and the hazardous circumstances arising out of the hospital and nursing environments. To ensure that the study maintained a thoroughly systematic procedure, it was conducted in seven separate steps. Pubmed and Cinahl have been utilised in the research, where quantitative studies have been included as part of the reviewed literature. The quality of the material has been ensured by applying a review protocol. Nine articles were selected to form the base of the study, which produced results in four categories respectively – barrier care, compliance, hand hygiene and hazardous circumstances. Moderate scientific evidence prompts the assertion that proper protection against transmission requires both protective gloves and aprons to shield work clothing from contamination. Studies have furthermore shown that compliance in the area of prevention is improved through training. All the results thus support the view that the patient ought to be protected to the same degree as the nurse, as the latter may inescapably constitute an extension of disease transmission.

Att bemöta föräldrar som förlorat ett barn är en utmaning för all sjukvårdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krävs kunskap och förståelse. Denna litteraturstudie syftar till att få ökad kunskap och förståelse för hur föräldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur föräldrar som förlorar ett barn påverkas, vad som hjälper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvårdspersonal. Resultatet har delats in i tre teman och elva teman, utifrån detta har rekommendationer utfärdats. / To meet parents who have lost a child is a challenge for all nursing staff. To do so respectfully and professionally, knowledge and understanding is required. The purpose of this literature review is to gain increased knowledge and understanding on how parents experience the loss of a child. By searching different databases, ten scientific articles have been identified and examined. The result shows how parents who have lost a child are affected, what helps them in the grieving process and how they wish to be treated by the nursing staff. The result has been divided into threes themes and eleven sub themes and supported by this, recommendations have been acknowledged.

Syftet med studien var att undersöka hur följsamheten av handhygien vid venprovtagning var på en vårdcentral i södra Sverige.Bakgrund. Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittvägen i vårdarbete är kontaktsmitta via händer. Det viktigaste och lättaste sättet att minska smittspridning är genom god handhygien. Tidigare studier visar på både positiva och negativa resultat angående följsamhet av handhygien.Metod. Studien utfördes genom 100 observationer av venprovtagningar, genomförda av sjukvårdspersonal, på en vårdcentral i södra Sverige. Datainsamlingen skedde utifrån ett strukturerat protokoll utformat efter Vårdhandbokens riktlinjer för god handhygien.Resultatet visade att sjukvårdspersonal brister i handdesinfektion före och efter patientkontakt och vid användning av handskar. I 89 % (n=89) av fallen desinficerades inte händerna innan patientkontakt och 76 % (n=76) utförde inte handdesinfektion efter.Slutsats. Handhygiens rutiner inom primärvården måste uppmärksammas mer, än vad det har gjorts fram tills idag. Detta kan uppnås genom till exempel fler studier och utbildning av personal. / The aim, with the study, was to examine how the compliance of hand hygiene during venous sampling was in a health clinic in southern Sweden.Background. Each year thousands of patients are affected by healthcare-associated infection, HCAI. The most important and the easiest way to prevent microorganism from spreading is through good hand hygiene compliance. Previous studies show both positive and negative results according to hand hygiene compliance.Method. The study was conducted by 100 observations of venous samplings, executed by healthcare workers, at a health clinic in southern Sweden. Data was collected through a structured protocol based on guidelines, for good hand hygiene, from Vårdhandboken (patient care handbook).Results revealed that the healthcare personnel failed in their hand hygiene compliance before and after contact with patients and in usage of gloves. In 89 % (n=89) of the cases the personnel didn’t disinfect their hands before contact with patients and 76 % (n=76) didn’t use hand disinfection afterwards.Conclusion. Hand hygiene routines, in healthcare settings, should be given greater attention and emphasis than today. This could be achieved with for example more studies and education for the personnel.