Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet. Syftet var att undersöka tillämpbarheten av modellen genom att mäta i vilken utsträckning medarbetare deltog i träningen och vilka det var som deltog. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som var hindrande respektive underlättande för deltagande. I studien, som var en okontrollerad interventionsstudie, infördes frivillig fysisk aktivitet på arbetstid under åtta veckor för alla medarbetare (n=58) på en sjukhusklinik. Datainsamling gjordes med enkäter och semistrukturerade intervjuer. Alla medarbetare utom en deltog i studien och en valde att avbryta. Femtio procent av studiedeltagarna deltog vid minst hälften av träningstillfällena. De mest frekvent angivna underlättande faktorerna var att ha inställningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan samt viljan att utnyttja förmånen. Den vanligaste upplevda begränsande faktorn var att träningstillfällena inte passade utifrån arbetssituationen. Resultatet indikerar vikten av anpassning till den specifika arbetsplatsen samt hänsynstagande till kunskapsnivå och inställning till fysisk aktivitet hos deltagarna. För att nå högt deltagande i FAPA antyder resultatet att fri tidpunkt för träning eller obligatorisk träning kan vara vägar att gå. Begränsningar i studien är att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var högre än genomsnittet hos befolkningen vilket begränsar generaliserbarheten, samt att kontrollgrupp saknas. / This study describes a model for implementation of worksite physical activity. The aim was to investigate the applicability of the model by measuring participation in worksite physical activity and to investigate factors perceived as limiting and facilitating participation. Voluntary worksite physical activity was introduced for eight weeks for all employees at a hospital clinic (n=58). Data collection was done through questionnaires and semi-structured interviews. All employees except one participated in the study, and 50 % of the participants took part in the physical activity intervention. The most common perceived facilitating factor was having the attitude that physical activity is important for health. The most common perceived limiting factor was that the physical activity did not correspond to the work situation. The results are congruent with previous theories and research that highlights the importance of adapting intervention approach for the specific workplace and taking into account the importance of knowledge and attitudes towards physical activity when planning an intervention. Certain aspects of these results indicate that mandatory worksite physical activity or physical activity at any time during the workday could be successful for participation.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och attityder gällande män som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tre kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultat: Tre teman kunde urskiljas utifrån syftet; Kunskap, Attityder och Upplevelser. Ur dessa teman urskiljdes fyra subteman; Teoretisk kunskap och utbildning, Praktisk kunskap, Upplevda hinder och Upplevd frustration. Slutsats: Kompetensen om våld i nära relationer hos hälso- och sjukvårdspersonalens är bristfällig. Fortsatt forskning kan leda till att ämnet belyses och hälso- och sjukvården får större beredskap, vilket kan leda till bättre omvårdnad för patienten. Klinisk betydelse: Ökad kunskap om män utsatta för våld i nära relationer kan leda till förbättrad attityd gentemot utsatta män. Kunskapen kan till exempel integreras i sjuksköterskeutbildningen genom att vid utbildning om våld i nära relationer ge männens utsatthet större uppmärksamhet. / Background: Intimate partner violence is a global health problem which leads to physical and mental illness. The violence can be physical, psychological and/or sexual. The men experiences fear to lose their male identity and also to be ridiculed when they seek help. There are few researches about men exposed to intimate partner violence, which has led to limited understanding and consciousness about men’s experiences of violence and their needs of support and help. Aim: To illuminate health care professional´s knowledge and attitudes regarding men exposed to intimate partner violence. Method: A literature review based on three qualitative studies, six quantitative studies and one study with mixed method. Result: Three themes could be identified based on the aim; Knowledge, Attitudes and Experiences. Out of these themes four subthemes could be identified; Theoretical knowledge and education, Practical knowledge, Perceived barriers and Perceived frustration. Conclusion: Health care professional´s competence of intimate partner violence is inadequate. Further research would bring more knowledge on the topic and give the health care greater preparedness, which in turn would result in better care for the patient. Clinical significance: Increasing the knowledge about men exposed to intimate partner violence can result in improving the attitude against these exposed men. For example, such knowledge could be integrated in the nursing program and bring more attention about intimate partner violence and men´s vulnerability.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Arbetet utfördes genom en systematisk sökning  efter vetenskapliga artiklar i tre databaser där elva artiklar sedan kvalitetsbedömdes och analyserades. Resultat: Patienter med HIV hade övervägande positiva erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal, men negativa erfarenheter av till exempel obekväma blickar, överdrivna säkerhetsåtgärder, anklagelser och respektlöshet förekom i olika vårdsammanhang. Slutsats: Patienter med HIV ska aldrig behöva erfara diskriminerande möten med sjukvårdspersonal på grund av sin diagnos. Uppmärksammande av erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal hos patienter med HIV kan öka medvetenheten angående stereotypa negativa beteenden och därmed förbättra deras vård och erfarenheter av mötet. Nyckelord: Patienter med HIV, sjukvårdspersonal, möten, mellanmänskliga relationer, erfarenheter. Keywords: Patients with HIV, healthcare personnell, interactions, human-to-human relationships, experience.

Bakgrund: Heroin är en olaglig narkotikaklassad drog som är starkt beroendeframkallande. Bruket har en negativ inverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsan vilket medför ett komplext vårdbehov. Brukare är utsatta för stigmatisering i samhället. En faktor som kan utgöra hinder för god vård på lika villkor är hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter de vårdar.  Syfte: Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes enligt Fribergs metod. Artiklarna baserades på kvalitativa och kvantitativa studier samt studier utförda med mixad metod.   Resultat: Resultatet visar på förekomst av positiva och negativa attityder. De negativa attityderna var mer framträdande. Ytterligare framkom en polarisering av attityder inom gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skillnaden var dock inte knuten till en viss yrkesgrupp utan kopplades till utbildning och erfarenhet av att arbeta med den aktuella patientgruppen. De som arbetade närmast patienterna hade övervägande positiva attityder och vice versa. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån centrala begrepp och idéer av Joyce Travelbee samt hur resultatet står i förhållande till vetenskap och lagtext. Tänkbara anledningar till förekomsten av negativa attityder avhandlas. En  “vi-och-dem"-mentalitet bidrar till hälso- och sjukvårdspersonalens svårigheter att empatisera för patienterna vilket utgör hinder för vårdrelationen. Medvetandegörande, erfarenhet och utbildning belyses som avgörande för möjliggörandet av en förändring. / Background: Heroin is an illicit narcotic drug that is highly addictive. The drug has a negative impact on the physical, mental and social health of the user, which implies complex needs of healthcare. Users are exposed to stigmatization in society. One factor that may constitute barriers to good care on equal terms is the healthcare professionals' attitudes towards patients they care for. Aim: The aim was to highlight attitudes of health personnel towards patients who are or have been users of heroin.  Method: A literature review based upon ten scientific articles was conducted according to Friberg’s method. The articles were based on qualitative and quantitative studies as well as studies performed with mixed method. Results: The result shows the presence of positive and negative attitudes. The negative attitudes were more prominent. Further on a polarization of attitudes within the group of healthcare professionals was revealed. However, the difference was not linked to a certain profession but instead linked to education and experiences of working with the current patient group. Those who worked closest to the patients held predominantly positive attitudes and vice versa. Discussion: The results are discussed on the basis of key concepts and ideas of Travelbee and how the result fits in relation to science and legal texts. Possible reasons for the presence of negative attitudes are discussed. A ‘we-and-them ' mentality contributes to the difficulties of health professionals in empathizing with patients, which precludes the caring relationship. Awareness-raising, experience and education are highlighted as crucial to the facilitation of change.

Meticillinresistent staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som är resistent mot ett flertal antibiotika. Det är en bakterie som har ökat både i Sverige och i resten av världen. Tidigare var smittspridningen av MRSA vanligt förekommande på sjukhusen men har på senare tid även blivit allt mer förekommande utanför sjukvården. Att smittas av MRSA kan innebära svåra infektionssjukdomar som pneumoni, urinvägsinfektion och sepsis. För att minimera smittspridningen av MRSA flyttas patienter till isoleringssalar, vilket kan resulterat i lidande för patienten. Syfte är att belysa MRSA smittade patienters upplevelse av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapligt granskade artiklar, nio av artiklarna är kvalitativa och en är kvantitativ. De vetenskapliga artiklarna har noggrant granskats och därifrån har en sammanställning med teman till resultatet bildats. Databaserna CINAHL Complete, PubMed och Academic Search Complete har använts. Utifrån de tio artiklarna sammanställdes fyra teman som belyser patienters upplevelser. Dessa redovisas under i följande rubriker: Hälso- och sjukvård samt närståendes bemötande av patienter med MRSA, Psykologiskt trauma, Negativa och positiva upplevelser av isolering samt Kunskap om MRSA. Katie Erikssons teori med fokus på lidande diskuteras tillsammans med resultatet, utifrån patientens perspektiv. En av sjuksköterskornas centrala roll inom omvårdnadsarbetet är förebyggandet av smittspridning av MRSA, främst genom basala handhygienrutiner. Resultatet påvisade faktorer som kan påverka patienters syn på vården gällande MRSA. Där många patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen saknar kunskap angående smittspridning, infektioner och isoleringsrestriktioner. / Meticillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) is a bacteria that is resistant to a variety of antibiotics. This bacteria has increased both in Sweden and worldwide. Previously, the spread of MRSA was common in hospitals, but has recently become more common outside the healthcare sector. To be infected with MRSA often involves severe infectious such as pneumonia, urinary tract infection and sepsis. To minimize the spread of MRSA, patients are moved to isolation, which can result in suffering. To shed light on the experiences of MRSA-infected patients’ interactions with healthcare professionals. This literature review is based on ten scientifically reviewed articles, nine are qualitative and one is quantitative. The scientific articles have been carefully reviewed and from there have a summary with the themes to the result, been formed. Databases CINAHL Complete, PubMed and Academic Search Complete have been used. Based on the ten articles, four themes summarized the patient's experiences. These are listed under the following headings: Healthcare, and relatives response to patients with MRSA, Psychological trauma, Negative and positive experiences of insulation, and Knowledge of patients and healthcare professionals. Katie Eriksson's theory on suffering is discussed with the result, based on patient's perspective. One of the nurses' central role in nursing work is preventing contagious spread of MRSA, primarily through basic hand hygiene routines. Our results indicate that there are factors that may affect patients' views on the care of MRSA. Where many patients experience that healthcare professionals lack knowledge about spread of infection, infections and isolation restrictions.

Sammanfattning Bakgrund: Mödrar har ammat i alla tider mer eller mindre. Attityder från familj och rådande kultur kan göra modern ambivalent till att amma sitt barn. Problem kan uppstå, som kan leda till att modern avstår från att amma. Det finns många fördelar med att amma både för barnet och för modern. Sjuksköterskan kan främja amning och bidra till att mödrar i större utsträckning får stöd att amma sina barn.                                                            Syfte: Att beskriva ammande mödrars erfarenheter av stöd i samband med amning samt att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp.                    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna MedLine/PubMed och Cinahl via högskolan i Gävle.  Resultat: Resultatet i litteraturstudien beskriver mödrars erfarenheter av amningsstöd i olika situationer, både positivt och negativt. De olika teman som framkom var, Blandade reaktioner innan förlossning, Efterfrågan av expertstöd och socialt stöd, Få ett bra bemötande, Osäkerhet och frustration, samt Uppskattning och missnöje av praktiska tips. Mödrar upplevde förberedelser för amning som användbart, men att amning inte alltid presenterades på ett realistiskt och ärligt sätt. Både förstföderskor och omföderskor önskade professionellt stöd. Om vårdpersonalen svarade på den enskilda moderns behov, värderades stödjande och icke-dömande som positivt amningsstöd. Motsägelsefulla budskap skapade förvirring och osäkerhet. Praktiskt stöd uppskattades särskilt i början. Hårdhänt vårdpersonal vid det praktiska stödet gjorde att mödrar kände sig missnöjda. Mödrarna i litteraturstudien var i olika åldrar, både förstföderskor och omföderskor som hade fött vaginalt eller med kejsarsnitt. Tre världsdelar fanns representerade som Europa, Oceanien och Nordamerika.                                                        Slutsats: Vikten av professionellt bra amningsstöd är en förutsättning för att fler mödrar ska känna sig tryggare vid amning. En bra förberedelse, praktiskt stöd och att informationen presenteras på ett realistiskt, ärligt, konsekvent sätt samt är baserat på mamman som individ gör kanske att fler mödrar ammar sina barn. Detta kan leda till att fler mödrar och barn kan ta del av det fördelar som amning innebär.  Nyckelord: Amning, problem, stöd, hälso- och sjukvårdspersonal, kvalitativ, omvårdnad. / Abstract Background: Mothers are breastfeeding at all times more or less. Attitudes from family and current culture can make mother ambivalent to breastfeeding their child. Problems may arise which may result in the mother refraining from breastfeeding. There are many benefits of breastfeeding both for the child and for the mother. The nurse can promote breastfeeding and contribute until mothers get more support to breastfeeding their children.                  Aim: To describe breastfeeding mothers experiences of breastfeeding support and to describe the selected articles study-group.                                       Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles. The articles were retrieved from databases Med Line/PubMed and Cinahl through the University of Gävle.  Results: The outcome of the literature study describes mothers' experiences of breastfeeding support in different situations, both positive and negative. The different themes that emerged was, Mixed pre-delivery reactions, Demand for expert support and social support, and Get a good deal of attention, Insecurity and frustration, as well as Appreciation and dissatisfaction with practical tips. Mothers experienced preparations for breastfeeding as useful, but breastfeeding was not always presented in a realistic and honest way. Both prim parous and multiparous desired professional support. If the healthcare staff was responding to the needs of the single mother, evaluated supportive and non-judging as positive breastfeeding support. Contradictory messages created confusion and uncertainty. Practical support was especially appreciated initially. Hard-hearted healthcare professionals in the practical support made mothers feel dissatisfied.The mother´s in the literature study was of different ages, both prim parous and multiparous, who had born vaginally or with caesarean sections. Three continents were represented as Europe, Oceania and North America.                                                                                                                     Conclusion: The importance of professionally good breastfeeding support is a prerequisite for more mothers to feel safer when breastfeeding. A good preparation, practical support and that the information presented in a realistic, honest, consistent way and is based on the mother as an individual way make more mother´s breastfeed their children. This can lead to more mothers and children taking advantage of the benefits that breastfeeding involves.     Keywords: Breastfeeding, problems, support, health care- professionals, qualitative,nursing.

Kvinnlig könsstympning utförs idag i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor antas idag vara könsstympade och cirka tre miljoner utsätts årligen. Proceduren innefattar alla typer av ingrepp på det kvinnliga yttre könsorganet som inte är medicinskt motiverat. Kvinnlig könsstympning ger svåra komplikationer och leder i värsta fall till döden. Skälen till varför det utförs varierar, det handlar ibland om kulturella traditioner eller religiösa ritualer och ibland enbart för att kontrollera kvinnans sexualitet. Ingreppet är i de flesta västerländska länder, däribland Sverige, olagligt. Syftet var att belysa kunskaper och attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kvinnlig könsstympning.En litteraturöversikt enligt Friberg har utförts. Sökningarna har gjorts i databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PubMed. Elva artiklar valdes ut; fem kvantitativa, fyra kvalitativa och två med mixad metod. I resultatet framgick att det var brist på kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonal. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftade men de flesta ansåg att det var mot mänskliga rättigheter. I länder där sedvänjan praktiseras upplevdes sjukvårdspersonal ambivalenta. Den globala migrationen ökar. Trots det finns det väldigt lite kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonalen världen över. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftar, både i länder där det praktiseras och i länder där det inte praktiseras. Bristen på information under utbildningen uppges vara en anledning till att sjukvårdspersonalen inte vet hur de ska bemöta en kvinna som utsatts för könsstympning. Resultaten diskuteras i linje med Leiningers teori om det transkulturella omvårdandet. / Female genital mutilation is performed in about 30 countries in Africa, Asia, and South America. Nearly 200 million girls and women have undergone circumcision and annually 3 million are at risk. Female genital mutilation includes all forms of harm towards the outer female genitals without any medical indications. It results in severe complications and is even fatal. The reasons vary, sometimes they are explained as cultural traditions or religious traditions, and sometimes just to control women's' sexuality. The procedure is illegal in most western countries, Sweden included. The aim was to illuminate knowledge and attitudes among health care professionals regarding female genital mutilation. A literature review was conducted according to Friberg. Three databases were used: Academic Search Complete, CINAHL Complete and PubMed. This resulted in five quantitative articles, four qualitative articles and two with mixed method. The main findings were that there is a lack of knowledge among health care professionals. Also, attitudes differ but many of the participants agreed that it is violating human rights. In practicing countries there were often ambivalent feelings towards female genital mutilation. Even though the global migration is as high as ever, the knowledge among health care professionals is insufficient. The attitudes differ, both in countries where the tradition is practiced and in countries where it is not practiced. The lack of educational information is mentioned as a reason to why health care professionals feel unsure on how to handle meeting a mutilated woman. The results were discussed with Leininger's nursing theory as a model.

Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Resultat: Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna. Slutsats: Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående. / Background: Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA), is a multiresistant bacterium that grows extensively throughout the world. MRSA is one of healthcare's biggest hygiene-related problems that are increasing around the world. MRSA spreads through both direct and indirect contact. When caring for MRSA positive patients, there are specific guidelines on health care routines, which means that the patient is isolated from other patients and that contact with healthcare professionals is limited. Aim: The aim of this study is to describe how patients who are infected with MRSA experience hospital care. Methods: Twelve qualitative articles, one with mixed method and two quantitative articles, form the basis of this literature review. Results: Repeated experiences in patients were that they felt dirty and contagious. In connection with these feelings, there were also guilt and shame. In contact with care, patients experienced feelings of stigmatization and that healthcare professionals treated them as if they were infected with plague. Lack of information about MRSA and lack of knowledge and understanding of staff were also recurring experiences in patients. Conclusion: There are lack of knowledge of MRSA in both patients and healthcare professionals. Lack of knowledge in healthcare professionals can have effects on how patients are treated when they get medical care. This may affect the patient's mental mood.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier är ett globalt problem och ett hot mot folkhälsan. Smittförebyggande åtgärder som basala hygienrutiner är en central del i det preventiva arbetet mot multiresistenta bakterier. Patienter som är bärare av en multiresistent bakterie kan uppleva känslor av otrygghet och skam, därför är det av stor vikt att all hälso- och sjukvårdspersonal tillämpar en personcentrerad vård. Syfte: Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserad på 15 stycken artiklar. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ samt kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. Databaser som använts i sökningen är PubMed och CINAHL. Analysen resulterade i tre teman. Resultat: Resultatet presenteras under tre olika teman: Upplevelser av rädsla och osäkerhet, upplevd okunskap och behov av utbildning samt upplevelser av hinder för utförandet av infektions-preventiva åtgärder. Slutsats: Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonalen framkom tydligt och ledde till brister i utförandet av omvårdnaden. Resultatet visade även en upplevd okunskap om multiresistenta bakterier och ett behov av utbildning efterfrågades. Kunskap genom utbildning skulle resultera i en större förståelse om multiresistenta bakterier och minska rädslan hos vårdpersonalen. / Background: Multiresistant bacteria is a global problem and a threat to public health. Infection prevention such as basic hygiene routines are a key part of preventive work against multiresistant bacteria. Patients who is a carrier of a multiresistant bacteria can experience feelings of insecurity and shame, therefore it is important that all healthcare professionals apply a person-centered care. Aim: To study the healthcare professionals' experience of caring for patients with multiresistant bacteria. Method: The study has been conducted as a literature review based on 15 articles. The articles were of both qualitative and quantitative method as well as mixed method with combined qualitative and quantitative method. Databases used in the search are PubMed and CINAHL. The analysis resulted in three themes. Result: The results are presented in three different themes: Experiences of fear and insecurity, experienced lack of knowledge and need for education and experiences of obstacles to the performance of infection prevention measures. Conclusion: Fear and insecurity in healthcare staff clearly emerged and led to shortcomings in the performance of nursing care. The result also showed an experienced ignorance of multiresistant bacteria and a need for education was requested. Knowledge through education would result in a greater understanding of multiresistant bacteria and reduce the fear among healthcare professionals ’.