Titel: Patient Data Management System (PDMS) – Anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Bakgrund: Dagens och framtidens sjukvård innebär en ökande användning av digitala system i omvårdnaden. Patient Data Management System (PDMS) är ett kliniskt informationssystem och beslutsstöd som implementeras allt mer på svenska sjukhus. Tidigare forskning visar på skilda upplevelser av digitala systems påverkan på omvårdnaden, arbetsbelastning och tidsåtgång. Syfte: Syftet är att beskriva anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framträder fyra teman, införandeprocessen, användarvänlighet, informationsöverföring samt patientsäkerhet. Dessa fyra teman skildrar vårdpersonalens upplevelser av införandet och arbetet med PDMS. Konklusion: PDMS implementeras på allt fler sjukhus i Sverige. Vårdpersonalen anser att det är mycket viktigt med information och utbildning inför implementeringen av PDMS. Helhetssynen på sjukhusets datasystem är viktigt då det framkommer att olika system inte alltid kommunicerar med varandra. Det leder till ökad arbetsbelastning och ökad risk för patientsäkerheten. Mer forskning om PDMS påverkan på omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten behövs. / Title: Patient Data Management System (PDMS) – Anesthesia- and intensive care staff experiences of implementation and work with PDMS. Background: Todays and future healthcare means an increasing use of digital systems in nursing care. Patient Data Management System (PDMS) is a clinical information system and clinical decision support which is implemented in swedish hospitals. Previous research shows different experiences of digital systems impact on nursing care, workload and patient safety. Aim: The purpose was to describe anesthesia- and intensive care unit staff experiences of implementation and work with PDMS. Method: The study was conducted by interviews with a qualitative approach. Results: In the result four themes appear, process of introduction, serviceability, transfer of information and patient safety. The four themes depict the anesthesia- and intensive care unit staff experiences of the implementation and work with PDMS. Conclusion: PDMS is implemented in an increasing number of swedish hospitals. The anesthesia- and intensive care unit staff consider it very important with information and education before implementation of PDMS. The comprehensive view on the hospitals computer system is important due to the fact that these systems appear not to always be in synchronization with each other. That leads to an increased workload and also an increased risk regarding patient safety. More research on the PDMS impact on nursing and patient safety are needed.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable. Collaboration works well, there is mutual respect, and the social perspective are considered valuable. Generally, the respondents agree upon what qualities distinguish a good leader and most believe that social work training provides a good foundation for the management role. Many argue that leadership is personalized and not dependent on the educational background. The social worker in a leadership position, is received well, is accepted and respected in the medical health care. Social workers, according to this study, assume the leadership role in the same ways as other professionals in health care. The social worker brings a psychosocial holistic approach which gives attention to both patients and employees alike. To meet future needs in health care in Sweden, the social worker is a good competence contributor.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information.   Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram.   Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Majoriteten av de tillfrågade anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.   Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. / The aim of this study was to investigate knowledge and opinions concerning undocumented migrants’ access and right to health care among employees within the primary health care sector in the county council of Uppsala. An additional aim was to investigate whether there is information available about management of undocumented migrants at the workplaces, and if so what the employees think about it and what kind of information they wish to receive.   The study is quantitative with a descriptive design. 86 employees at primary health care centres within the county of Uppsala answered questionnaires concerning knowledge and opinions about legislation as well as access to and demand for information concerning undocumented migrants. Collected data was compiled using Microsoft Excel and was then presented in tables and diagrams.   The result of the study indicates that there is a lack of knowledge among employees within the primary health care sector concerning legislation on undocumented migrants’ access to health care. According to the employees’ knowledge there is no information available at the workplace concerning undocumented migrants, and nearly everyone requested information of some kind. The majority of the employees are of the opinion that undocumented migrants should have the same right to health care as Swedish citizens.   The conclusion of this study is that there is a need for information and guidelines concerning management of undocumented migrants in the county council of Uppsala.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) är en kronisk sjukdom som successivt försämrar det mänskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslängd. Detta innebär att antalet personer med HIV kommer att öka och hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vårdkontexter än enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmärksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte då finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var två kvantitativa och åtta kvalitativa. Följande sökord användes: nursing, healthcare, HIV, patient, experience, stigma, discrimination och isolation. Artiklarna granskades genom att identifiera meningsbärande begrepp, likheter och olikheter som sedan bildade resultatet. Resultat: Bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen beskrevs av personer med HIV bestå av fördomar, stigmatisering och diskriminering. Det var inte ovanligt att vårdpersonalen undvek personer med HIV helt och hållet. Personer med HIV uttrycker starka åsikter om vikten av kontinuitet i vården och goda relationer till vårdpersonalen. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons interaktionsteori samt konsensusbegreppen. I samband med detta jämfördes även hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande mot personer med HIV med personer med Hepatit-C. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic disease that progressively impairs the human immune system. Today, there are medical treatments that allow people with HIV to live longer than before. This means that the  number of people with HIV will increase and healthcare providers will be able to meet these people in several nursing context than just the HIV-specific context. HIV has been a noted disease since the 1980s and the discrimination and stigma that the disease met remains today, despite national and global laws and guidelines. Aim: The aim of this literature review was to describe how people with HIV are experiencing health care provider’s attitudes. Method: The method of this literature review included ten scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. Following search terms were used: nursing, healthcare, HIV, patient, experience, stigma, discrimination and isolation. Two articles were quantitative and eight were qualitative. These articles were examined by identifying meaningful concepts, similarities and differences that formed the result. Results: According to people with HIV the healthcare providers’ attitudes included prejudice, stigma and discrimination. It was not uncommon for caregivers to avoid people with HIV altogether. People with HIV expressed strong opinions about the importance of continuity of care and good relationships with caregivers. Discussions: The result of the literature review was discussed based on Jean Watson's interaction theory about the centre of caring in the healthcare encounter and the consensus concepts. The healthcare providers’ attitudes towards people with HIV were compared with people with Hepatitis-C.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna. / Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.

Bakgrund: Sjuktalen har ökat till följd av psykisk ohälsa världen över. En av de främsta orsakerna till detta har varit den ökade förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. En grupp som har varit extra utsatt är personer i inom yrken i hälso- och sjukvården. Idag fokuseras det huvudsakligen på behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom i forskning och praxis och det finns begränsad kunskap och initiativ kring primär- och sekundärprevention för utmattningssyndrom. Det är dock viktigt ur både ett individ- och samhällsperspektiv att förebygga utmattningssyndrom då utmattningssyndrom är ett allvarligt tillstånd som kan leda till stort lidande för individen och lång sjukfrånvaro från arbetslivet, vilket även är kostsamt för samhällsekonomin. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka skyddsfaktorer mot utmattningssyndrom hos personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar uppfyllde inklusion- och exklusionskriterierna och matchade forskningsfrågorna. Dessa lästes igenom. En tematisk analys av studiernas resultat genomfördes och resulterade i ett övergripande tema och fem underteman. Resultat: Resultatet beskriver faktorer som skyddar mot utmattningssyndrom för personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Exempel på dessa faktorer var vikten av autentisk och god arbetsmiljö, känsla av egenmakt och kontroll, deltagande i meningsfulla aktiviteter, återhämtning och praktiska tekniker som exempelvis mindfulness, yoga och bildterapi. Att få socialt stöd från närstående, kollegor och exempelvis kuratorer och präster var även en viktig faktor för att skydda mot utmattningssyndrom. Slutsats: Skyddande faktorer för utmattningssyndrom finns på både individ-, organisations- och samhällsnivå och bör beaktas i utvecklingen av förebyggande insatser för utmattningssyndrom.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Bakgrund: I dagens samhälle är ordet missbruk ofta stigmatiserat och har en negativ klang. Användandet av olagliga droger ökar i samhället vilket innebär en större belastning på hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen har enligt kapitel 3 1§ som mål att främja god hälsa och att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Studier visar på att brukare upplevt ett stigmatiserat beteende från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metod: Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt, genom att studera tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av upplevelser som sedan redovisades i olika huvudteman och underteman. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. Negativa upplevelser kom att delas upp i fyra underteman: Utbildning och kunskap, Rädsla och brist på tillit, Att känna sig otillräcklig och Stigmatisering. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen som referensram. / Background: In today's society, the word addiction is often stigmatized and has a negative tone. The use of illegal drugs increases in society, which means a greater burden on healthcare. According to the Health Care Act the aim is to promote good health and provide equal treatment for the entire population. The care should be given with respect for the equal worth of all people and the dignity of the individual. Studies show that patients with substance abuse experienced a stigmatized behaviour from healthcare professionals. Aim: The aim of this literature review was to describe the healthcare professionals' experiences of caring for patients with substance abuse. Method: This literature review was made by studying ten scientific articles. The articles have been analysed according to Friberg's method of analysis where the authors found similarities and differences of experiences, which were reported in various main themes and sub themes. Results: Based on the analysis, two main themes were created: Negative experiences and Positive experiences. Negative experiences were divided into four sub themes: Education and knowledge, Fear and lack of confidence, Feeling insufficient and Stigmatization. Discussion: The main findings of the result have been discussed in relation to the background of the literature review and Joyce Travelbee's Human-To-Human Relationship Model as a reference frame.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige. Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys. Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö. De stödåtgärder som framkom var avlastningssamtal, debriefing, krisstöd, enskilt krisstöd, ceremonier samt emotionellt stöd och eftersnack. Avlastningssamtal var den vanligaste stödåtgärden. Slutsats: Ungefär hälften av de anestesiavdelningarna som erhöll frågeformulär valde att inte medverka i studien. Endast sju anestesiavdelningar av de som medverkade hade riktlinjer trots att lagar och föreskrifter säger att arbetsgivaren ska tillhandahålla riktlinjer för personalstöd. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska vara ett stöd för verksamheter vid utformning av riktlinjer samt vid uppdatering av befintliga riktlinjer för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser. / Background: The personnel are the most important asset in health care and it is therefore important that they receive the support they need to avoid stress and mental fatigue. Personnel which works in environments where critical and traumatic events occur is at a higher risk of mental illness in form of burnout, depression, stress and also post-traumatic stress disorder (PTSD). Support to personnel has been found to contribute both to lower absenteeism as well as a lower personnel turnover. There are various forms of personnel support, the most commonly used types within operations are co-worker support, relief conversations and debriefing. Aim: The aim of this survey was to investigate the presence of guidelines and its contents for personnel support after critical and traumatic events in a number of anesthesia departments in Sweden Method: The method used was quantitative and qualitative approach, and the analysis was performed with manifest content analyze. Result: 28 questionnaires were sent out, of these were fourteen responses received and seven of these had guidelines for personnel support. The guidelines were reviewed and three categories were distinguished; purpose and goals of the guidelines, prevention and support, and work environment. Support methods that emerged was relief conversations, debriefing, crisis support, individual crisis support, ceremonies, emotional support and after talk. Relief conversations were found to be the most common method. Conclusion: Approximately half of the anesthesia departments that received questionnaires decided to don’t participate in the study. Only seven anesthesia departments of those who participated had guidelines, despite the fact that laws and regulations say that the employer shall provide guidelines for personnel support. Clinical significance: It is wished that this study will provide support for activities when developing guidelines, and also when updating already existing guidelines for personnel support after critical and traumatic events.