This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

<p>När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras.</p> / <p>When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.</p>

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras. / When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.

Röntgenavdelningen har ett blandat flöde av patienter vilket medför att denna är en potentiell smittväg för olika sjukdomar. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att de basala hygienrutinerna följs, dock visar studier på att följsamheten till de basala hygienrutinerna är låg. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur röntgensjuksköterskans följsamhet till handhygienrutiner kan förbättras. Metod: En integrativ litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar har kvalitetsgranskats, kategoriserats, analyserats och slutligen har resultatet sammanställts och en syntes skrivits. Resultat: Olika typer av interventioner, såsom utbildning, information, automatiserade observationssystem och multimodala interventioner kan vara hjälpsamma i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutinerna Slutsats: Praktisk och teoretisk utbildning, en engagerad ledning och ett klimat i kombination med god tillgång till handhygienprodukter och påminnelser om att utföra handhygien är viktiga delar i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutiner. / The radiology department has a mixed flow of patients which means that it has the potential to become a site for infection transmission. In order to reduce the risk of infection spreading it is important that the basic hand hygiene routines are followed. However, studies show that the compliance with the basic hand hygiene routines is low. Aim: The aim was to examine how the radiographer's adherence to hand hygiene practices can be improved. Method: An integrative literature review where scientific articles were searched in the PubMed and CINAHL databases. 15 articles have been quality reviewed, categorized, analyzed and finally the result has been compiled and a synthesis written. Result: Different types of interventions, such as education, information, automated observation systems and multimodal interventions, can be helpful in improving compliance with hand hygiene routines. Conclusion: Practical and theoretical education, dedicated management and a responsible climate combined with good access to hand hygiene products and reminders to perform hand hygiene are important parts of the work to improve compliance with hand hygiene routines.

Syftet med digital teknik är att öka effektiviteten på hälso- och välfärdsservice. Studien undersöker huruvida vårdpersonal på vårdenheten kan påverka vilken typ av digital teknik som introduceras på deras arbetsplats samt hur de ska lära sig använda denna. Studien använder hälsoteorin Känsla av Sammanhang. De pedagogiska teorierna som används är utvecklingsinriktat lärande samt erfarenhetsbaserat lärande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Det empiriska materialet blev sedan analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier; personalen fick prova och besluta om digital teknik och utbildningar och “superanvändare” som stöd för lärande. Resultatet visade att flera i personalen gavs möjlighet till att vara med och påverka vilken typ av digital som ska användas på vårdenheterna och att flera gavs samma möjligheter till att vara delaktiga i utbildningarna. / The aim of digital technology is to increase the efficiency of health- and welfare services. This study's focus is on whether health- and care staff can have any influence on what type of digital technology that is going to be introduced and applied in their workplace. The study uses the theory of health, known as Sense Of Coherence (SOC), developmental learning and experiential learning. In addition, the study uses a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical information is then analysed with a qualitative analysis. The result from the analysis is separated into two main categories; the health and care-staff were able to try out and decide regarding digital technology and educations and “superusers”as support to learning. The results showed that several people in the health- and care staff were given the opportunity to influence on what type of technology that is going to be used in the care unit’s and were given the opportunity to participate in the educations.

Introduktion: Sjukvårdspersonal runt om i världen har stått på frontlinjen i stressiga arbetsmiljöer och tagit hand om COVID-19-patienter sedan SARS-CoV-2 förklarades som en global pandemi. Under pandemiska förhållanden står sjukvårdspersonal inför specifika utmaningar, där vissa leder till symptom på psykisk ohälsa. Statliga resurser till sjukvårdspersonal har ofta avsatts för kortsiktiga insatser. Långsiktiga investeringar med fokus på främjande av sjukvårdpersonalens psykiska hälsa behövs för att förhindra förvärrade folkhälsoproblem på grund av SARS-CoV-2. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjukvårdspersonal rapporterar att deras psykiska hälsa påverkats av SARS-CoV-2-pandemin och vilka erfarenheter från tidigare interventioner för psykisk hälsa som skulle kunna vara användbara för att förbättra sjukvårdspersonals psykiska hälsa genom att belysa några exempel. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes, där 20 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Totalt nio teman identifierades: psykisk ohälsa hos sjukvårdspersonal, SARS-CoV-2-pandemin, interventioner för psykisk hälsa, vårdkvalitet, säkerhetskultur, arbetsplatsbaserade tillvägagångssätt, mindfulness och konstaktivitetsmetoder, biomarkörbaserade tillvägagångssätt samt tekniska tillvägagångssätt. Viktiga fynd i denna litteraturöversikt är att teman säkerhetskultur och vårdkvalitet är associerade med de andra teman. Slutsats: När tillvägagångssätt implementeras i insatser för sjukvårdspersonals psykiska hälsa som främjar säkerhetskultur och vårdkvalitet främjar det också, enligt resultaten i denna översikt, långsiktiga effekter på individuell psykisk hälsa hos sjukvårdspersonal. Detta bör omedelbart beaktas av dem som utvecklar nya program för att främja psykisk hälsa för att stödja sjukvårdspersonal i effekterna av pandemin. / Introduction: Healthcare workers around the world have stood on the front lines in stressful work-environments, caring for COVID-19 patients since SARS-CoV-2 was declared a global pandemic. Under pandemic conditions healthcare workers face specific challenges, where some lead to symptoms of mental illness. Governmental resources to the healthcare workforce have often been allocated to short-term efforts. Long-term investments focusing on mental health promotion for HCW are needed to prevent worsening public health issues due to SARS-CoV-2. Aim: The aim of the study was to illuminate how HCW report that their mental health has been affected by the SARS-CoV-2 pandemic and what experiences from previous mental health interventions that may be useful in promoting HCW mental health by highlighting some examples. Methods: A systematic literature review was conducted, including 20 scientific articles analyzed with thematic analysis. Results: A total of nine themes were identified: mental distress in HCW, SARS-CoV-2 pandemic, mental health interventions, quality of care, safety culture, workplace-based approaches, mindfulness and art activity approaches, biomarker-based approaches as well as technology approaches. Important findings in this literature review are the themes safety culture and quality of care being associated with the other themes. Conclusion: When implementing approaches in mental health interventions for HCW that promote safety culture and quality of care, it also promotes, according to the findings in this review, long-term effects in individual mental health in HCW. This should be urgently taken into consideration by those developing new mental health promotion programs to support HCW in the effects of the pandemic.

Ett ökat intresse för artificiell intelligens (AI) under de senaste åren har lett till att potentiellaanvändningsområden utforskats i större grad. Inom sjukvården finns flera möjligaappliceringar av AI, framförallt har nyttan av AI inom bildanalys och diagnostik studerats.I denna undersökning genomförs en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka i vilkenutsträckning sjukvårdspersonal känner tillit till AI-baserade system för diagnostik och vadsom påverkar denna tillit.Deltagare med olika roller och erfarenhet inom sjukvården har intervjuats, och deras svar haranalyserats för att undersöka hur deras inställning till AI ser ut samt vilka förutsättningar somkrävs för att uppnå en rimlig nivå av tillit till AI-baserade system för diagnostik. Hur stor tillitrespondenterna hade för AI inom sjukvården var beroende på tidigare erfarenheter ochupplevelser, men generellt hade man en relativt stor tillit så länge vissa förutsättningar harmötts. Dessa förutsättningar är följande; i) AI inom sjukvården fungerar bäst som beslutsstöd,ii) kunskap och förståelse krävs för att känna tillit till AI, iii) AI måste vara minst likakompetent som sjukvårdspersonalen, iv) AI måste kunna förklara sitt resonemang och visasin träffsäkerhet samt v) ackreditering bidrar till att öka tilliten. / An increase in interest for artificial intelligence (AI) in the past years has led to anexploration of the potential areas of use. In healthcare, there are several possible applicationsof AI, most prominently the benefits of AI within medical imaging and diagnostics have beenstudied.In this thesis, a qualitative case study is performed, with the aim to investigate to what extenthealth care staff trust diagnostic AI systems, and what affects this trust.Participants with different professional roles and varying experience within healthcare havebeen interviewed, and their responses have been analysed to identify what aspects should bekept in mind and what prerequisites are required in order to reach a reasonable level of trusttowards AI-based diagnostics systems. The trust levels of the participants varied based onpast experiences, however the general level of trust was high as long as certain prerequisiteswere met.These prerequisites are; i) AI in healthcare works best when used as a decisionsupport system, ii) knowledge and understanding is required to trust AI, iii) AI must be atleast as competent as the healthcare staff themselves, iv) AI must be able to explain itsreasoning and show its accuracy, and v) accreditation contributes to increasing trust.

Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.

Introduktion: SARS-CoV-2-pandemin resulterar i katastrofala både direkta och indirekta konsekvenser, speciellt i utvecklingsländer. Hälso- och sjukvårdspersonal påverkar samhällets åsikter, acceptans och beslutsfattande gällande vaccinering vilket gör att det är viktigt att förstå SARS-CoV-2-vaccintäckning, samt kunskap och attityd gentemot SARS-CoV-2-vaccin i denna målgrupp. Syfte: Att bestämma vilka variabler som är associerade med SARS-CoV-2-vaccination, samt kunskap och attityd gentemot det samma, hos hälso- och sjukvårdspersonal inom nivå 2- och 3-verksamheter i Nairobi. Metod: Ett kvantitativt frågeformulär delades ut till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom nivå 2- och 3-verksamheter i Nairobi. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS Statistics 28. Chi-square test, Fisher’s exact test, t-test och envägs-ANOVA användes för att bestämma signifikant associerade variabler med SARSCoV-2 vaccinering, samt kunskap och attityd gentemot det samma. Resultat: Studien fann signifikanta samband mellan vaccinationsstatus och kunskapsindex (p=0,04). Gruppen sjuksköterskor, undersköterskor och läkare hade större sannolikhet att vara vaccinerade än andra yrkesgrupper (p=0,027). Positiva signifikanta samband hittades även mellan kunskapsindex och: ålder (p=0,031), att vara kvinna (p=0,029), erfarenhet (p=0,019), att vara vaccinerad (p=0,007), och attitydindex (p= &lt;0,001). Studien fann även ett signifikant samband mellan kunskapsindex och subcounty (p=0,032). Dagoretti South, Embakasi East och Westlands hade de lägsta kunskapsindexen bland de subcounties som deltog i studien. Studien fann även positiva signifikanta samband mellan attitydindex och följande variabler: erfarenhet (p=0,022), att vara vaccinerad (p=&lt;0,001) och kunskapsindex (p=&lt;0,001). Resultaten visar även ett signifikant samband mellan attitydindex och yrke (p=0,025). Slutsats: Resultaten visar på hög vaccinationstäckning och en generellt positiv attityd. Dock belyser studien viktiga kunskapsluckor om COVID-19-vaccin hos deltagarna som bör adresseras i syfte att förbättrabåde kunskapsläget och vaccinationstäckningen i populationen. / Introduction: The pandemic caused by SARS-CoV-2 is having, and will have devastating indirect consequences, affecting developing countries in particular. The SARS-CoV-2 vaccine acceptance, knowledge and attitude among healthcare workers are important to understand since they influence public opinion, community vaccine acceptance, and decision-making regarding vaccination. Aim: To determine the associated variables with SARS-CoV-2 vaccine uptake, knowledge, and attitude among health workers in level 2 and 3 facilities in Nairobi.  Methods: A quantitative questionnaire was distributed to healthcare workers in level 2 and 3 health facilities in Nairobi. Data was analysed using IBM SPSS Statistics 28. Chi-square tests, Fisher’s exact tests, t-tests and one-way ANOVA tests were conducted to determine the associated variables with SARS-CoV-2 vaccine uptake, knowledge, and attitude. Results: A positively significant association was found between vaccine uptake and knowledge index (p=0,04). The group nurses, assistant nurses and physicians were more likely to be vaccinated than other health professions (p=0,027). A positively significant association was found between knowledge index and: age (p=0,031), being female (p=0,029), years of experience (p=0,019), being vaccinated (p=0,007), and attitude index (p=&lt;0,001). A significant association was found between knowledge index and subcounty (p=0,032). Dagoretti South, Embakasi East and Westlands had the lowest knowledge indexes among the subcounties. A positively significant association was determined between attitude index and: years of experience (p=0,022), being vaccinated (p=&lt;0,001), and knowledge index (p=&lt;0,001). Health profession was also found to be significantly associated with attitude index (p=0,025). Conclusion: The results reflect a high vaccination uptake and a general positive attitude. However, the findings identified essential knowledge gaps regarding COVID-19 vaccines among the participants that should be addressed.