Syftet med denna studie var att undersöka och analysera ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av att ha bott på grupphem, då tidigare studier om grupphem inte fokuserat på ungdomarnas upplevelser. Studien fokuserar på grupphem i Skellefteå kommun, som tar emot ett förhållandevis stort antal ensamkommande barn och ungdomar, och ofta anses lyckas bra med sitt arbete med denna grupp. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer. I analysarbetet användes teorierna om KASAM, Symbolisk interaktionism samt Resiliens. Dessa teorier har på olika sätt varit till hjälp i arbetet med att tolka datamaterialet. De fyra respondenterna gav en bredd till materialet, eftersom syftet var att undersöka individuella upplevelser. Resultatet av intervjuerna visade att framför allt personalen och vilken relation ungdomarna hade till dem var viktig för upplevelsen av grupphem. I regel var respondenterna nöjda med den hjälp och stöd de fått av grupphemmen, men livet för dessa ungdomar var inte heller enkelt alla gånger.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys och teorierna; anknytningsteori, symbolisk interaktionism samt salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt. Utifrån empirin kunde det konstateras att ungdomars upplevelser och erfarenheter överlag varit positiva och att personalen bedriver sitt arbete utifrån teorierna salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt, dock görs detta till viss del utifrån skilda tolkningar av teorierna.

Den ökade miljömedvetenheten i samhället leder till högre ställda krav på företagen och styrningen av hållbarhetsarbetet har kommit att bli en överlevnadsfråga för företagen. Hållbarhetsredovisningen är ett medel som företagen kan använda för att kommunicera dess hållbarhetsarbete men även ett internt styrinstrument till att utveckla hållbarhetsprocesser inom företaget. Det föreligger dock svårigheter med att implementera processer som underlättar hållbarhetsredovisningen och användningen utav den. Med hänsyn till dessa svårigheter fokuserar denna studie på hållbarhetsredovisningens betydelse för de interna processerna och hur dessa kan bidra till ökad hållbarhet. Vidare ämnar studien att kartlägga hur (1) Skellefteå Kraftkommunicerar sina hållbarhetsprocesser i hållbarhetsredovisningen samt öka förståelsen genom att (2) analysera på vilket sätt hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel för att möjliggöra hållbarhetsprocesser inom företaget. För att synliggöra hållbarhetsarbetet och möjliggöra att hållbarhetsprocesser utvecklas bör hållbarhetsredovisningen enligt vår teoretiska referensram ske i en sammanhängande process bestående av verksamhetens vision, struktur, aktivitet och resultat. Det empiriskamaterialet har dels samlats in genom en innehållsanalys, och dels genom intervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett med stöd av kompletterande teori om hållbarhetsredovisningens roll och betydelse. Studien visar att en betydande del av Skellefteå Kraft hållbarhetsredovisning inte sker i en sammanhängande process. Antingen saknas dessa sammanhängande hållbarhetsprocesser eller så existerar de, men kommuniceras inte i hållbarhetsredovisningen. Det resultatet tyder på är att positiva aspekter utgör majoriteten av vad som kommuniceras. Resultatet visar atthållbarhetsredovisningen till viss del används som ett internt styrmedel men det råder skiljaktigheter i hur den används och uppfattas på de olika avdelningarna. Om hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel blir således beroende på hur väl förankrat den är på respektive avdelning.

<p>Sweden is today, one of the most industrialised nations of the world, and as such, one of the most ethnically diverse countries in terms of immigrants. Of a total population of just over 9 million people, 12% of the population was born in another country other than Sweden. At the turn of the previous century, a national census in 1900 showed the population of Sweden was 5, 1 million, of which 36 000 were foreign-born. It was a mere 100 years later, in the year</p><p>2004 where the population of Sweden had passed the 9 million mark and the number of foreign-born people in the population had increased dramatically from 1 percent in 1900 to 12</p><p>percent in 2004. In the Skellefteå Municipality, the unemployment situation among immigrants also does not looking promising. The unemployment figures that were released by the Swedish Job Centre</p><p>and published in the local newspaper dated 7th April stated that of the total registered unemployment figure in Skellefteå is 5670 of which 1500 are regarded as “öppet arbetslösa”,624 people are foreign-born, which is totally disproportionate when considering the total</p><p>number of Swedish inhabitants to the immigrant population. Figures show that it is nearly half of this group of 1500 that are immigrants.Due to the high percentage of unemployment among immigrants in Skellefteå Municipality,this leads to the research question:</p><p>“Factors that can prevent the diversifying process for immigrants entering the labour market in Skellefteå Municipality!”</p><p>The results show that the organisation will look at the benefits of having immigrants as employees in terms of immigrants’ ability to speak a language that the organisation considers useful for its customers. It is also looking to benefit from the knowledge that immigrants may have on knowledge from other cultures that he or she came from. If, however, the organisations deems it to be unnecessary to have immigrants for a job that requires his or her a certain special skill, an immigrant job application will have to go through</p><p>the normal recruitment process and measure up to the organisation’s concept of “The Best person for the job”.</p><p>In addition to going through a normal process of “The Best Person for The Job” concept in the recruitment stage, immigrants will have to overcome three common factors that can prevent them from finding a job. These have become evident during this study:</p><p>1) The Swedish language: All organisations in this study require immigrants to have a certain proficiency in the Swedish language. Organisations that are customerorientated require high proficiency levels in the Swedish language.</p><p>2) Education: Very few organisations received job applications from immigrants, but those who have, stress a concern they have, about the qualification criteria of an immigrant’s application.</p><p>3) Unknown factor: uncertainty of how to handle people from another culture.</p>

Sweden is today, one of the most industrialised nations of the world, and as such, one of the most ethnically diverse countries in terms of immigrants. Of a total population of just over 9 million people, 12% of the population was born in another country other than Sweden. At the turn of the previous century, a national census in 1900 showed the population of Sweden was 5, 1 million, of which 36 000 were foreign-born. It was a mere 100 years later, in the year 2004 where the population of Sweden had passed the 9 million mark and the number of foreign-born people in the population had increased dramatically from 1 percent in 1900 to 12 percent in 2004. In the Skellefteå Municipality, the unemployment situation among immigrants also does not looking promising. The unemployment figures that were released by the Swedish Job Centre and published in the local newspaper dated 7th April stated that of the total registered unemployment figure in Skellefteå is 5670 of which 1500 are regarded as “öppet arbetslösa”,624 people are foreign-born, which is totally disproportionate when considering the total number of Swedish inhabitants to the immigrant population. Figures show that it is nearly half of this group of 1500 that are immigrants.Due to the high percentage of unemployment among immigrants in Skellefteå Municipality,this leads to the research question: “Factors that can prevent the diversifying process for immigrants entering the labour market in Skellefteå Municipality!” The results show that the organisation will look at the benefits of having immigrants as employees in terms of immigrants’ ability to speak a language that the organisation considers useful for its customers. It is also looking to benefit from the knowledge that immigrants may have on knowledge from other cultures that he or she came from. If, however, the organisations deems it to be unnecessary to have immigrants for a job that requires his or her a certain special skill, an immigrant job application will have to go through the normal recruitment process and measure up to the organisation’s concept of “The Best person for the job”. In addition to going through a normal process of “The Best Person for The Job” concept in the recruitment stage, immigrants will have to overcome three common factors that can prevent them from finding a job. These have become evident during this study: 1) The Swedish language: All organisations in this study require immigrants to have a certain proficiency in the Swedish language. Organisations that are customerorientated require high proficiency levels in the Swedish language. 2) Education: Very few organisations received job applications from immigrants, but those who have, stress a concern they have, about the qualification criteria of an immigrant’s application. 3) Unknown factor: uncertainty of how to handle people from another culture.

Addition to the Skellefteå Kraft headquarters: The main part of this thesis is constituted by the work I carried out as project architect for the addition to the Skellefteå Kraft headquarters during the years 2005-2009. The work is presented in the form of a selection of drawings. / Tillbyggnad till Skellefteå krafts huvudkontor: Huvuddelen av detta examensarbete består av det arbete jag gjorde som handläggande arkitekt för tillbyggnad till Skellefteå krafts huvudkontor åren 2005-2009. Arbetet presenteras genom ett urval ritningar.

No description available.

De senaste åren har en nationell ödehusrörelse vuxit fram i Sverige. Många initiativ går att spåra till Facebook-gruppen Jag räddade ett ödehus! med drygt 20 000 medlemmar. En rörelse där kärleken till landsbygden och miljön är påtaglig. Ödehusrörelsens framgång och det ökande intresset för ett miljövänligt liv på landet kan sägas motverka den destruktiva utvecklingen med avfolkning på landsbygden. Därför är syftet med den här studien att undersöka hur ödehusen kan omvändas till en resurs och således driva på en viss kontraurbanisering. Kontraurbanisering ses som något positivt som kan leda till en mer geografiskt jämställd välfärd. Uppsatsens studieområde är Skellefteå kommun, men använder ett kombinerat mikro- och makroperspektiv och därför kan delar av studien förhoppningsvis även vara applicerbar på andra områden. Studiens metod är uteslutande kvalitativ och utgörs främst av en intervjustudie med två “husräddare”, en mäklare som specialiserat sig på landsbygden i Norra Västerbotten samt två kommunala representanter. Resultatet indikerar en landsbygdsutveckling där ödehusen kommer att utgöra en ny form av resurs och med det nya möjligheter, om än mycket är beroende av en fortsatt kunskapsspridning.

Flaggskeppsbyggnader är både en del av städers marknadsstrategier och en plats där stadens varumärke manifesteras i de praktiker byggnaden bjuder in till. Denna uppsats undersöker hur flaggskeppsbyggnader används som ett instrument i platsmarknadsföring genom en fallstudie på Sara kulturhus i Skellefteå. Utifrån en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts med aktörer med relation till kulturhuset och Skellefteås platsmarknadsföring. Sara kulturhus är byggt i lokalproducerat trä, vilket givit en lokal förankring där materialvalet, tillsammans med byggnadens höjd, gett staden en atmosfär av modernitet vilket uppmärksammats i internationell media. Således har byggnaden blivit ett flaggskepp även i människors medvetande vilket ökat stadens attraktivitet. Kulturhuset öppnades för allmänheten 2021 och nyhetens behag börjar nu avta. Kulturhuset kommer därför möta utmaningar för att behålla sin roll som Skellefteås ansikte utåt. Studiens deltagare vill uppnå detta genom att kontinuerligt lyfta designen i trä och ambitionerna om hållbarhet. Ett av kulturhusets mål är att det ska vara ett hus för alla, men i en stad som Skellefteå med en diversifierad befolkning finns det hinder för att nå ett sådant mål.

Today's research into entrepreneurship focuses largely on the influence of small-scale business enterpriseon regional development. How has this appeared from an historical perspective, and has small-scaleentrepreneurship been an important prerequisite of regional development? This dissertation is a casestudy and illuminates how changes in the local environment influence entrepreneurship in conjunctionwith new relationships and conditions over a protracted period of economic transformation. It analyses aninteraction between different factors at local level over a long period of time between changes ineconomic conditions and changes in the socio-cultural sphere from which the development of localentrepreneurship has benefited. In this interaction between such factors as the economic and sociocultural,new demarcation phenomena can arise in the enterprise culture. Such a demarcationphenomenon is whether the local environment in the Skellefteå region creates, to a greater extent than inother regions, a propensity to develop entrepreneurship in industrial enterprises. Norrland has often beencharacterised as a region of Sweden where lack of entrepreneurship has been considerable and animportant partial explanation of the economic problems of that province. How well does such anobservation accord with the facts, and is it the case that entrepreneurship has difficulty in developing inperipheral parts of the country because conditions are not good enough?The dissertation studies changes in business enterprise, business networks and entrepreneurship in aregion situated in the northern part of Sweden, i.e. in the Skellefteå region. The case study may beregarded as an attempt to test a thesis about how local entrepreneurship can develop in a region over aprotracted period. When the great international Boliden corporation was established in the 1930s, wasthere, either already or alongside it, a tradition of local entrepreneurship which subsequently developed inunison with the expansion of the corporation?The study shows that even at the beginning of the 1930s, there was already a more elaborateenterprise environment than was previously known, and that important changes occurred at an early stagein the entrepreneurial network which was built up in the region. What the study also shows is that theenterprise culture which developed in the Skellefteå region was largely a result of a combination ofNorrland and other entrepreneurial traditions for example from Småland. In this encounter at local levelbetween entrepreneurs from different peripheral parts of Sweden, where domestic manufactures andoccupational versatility had been prominent features, entrepreneurship did develop. The study gives aninsight into how local business networks can be changed and linked together in new constellations duringperiods of economic transformation. The results indicate that small-scale entrepreneurship is an importantprerequisite of regional development. / digitalisering@umu