Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i så fall hur det påverkar utförandet av aktivitet. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli påverkad av dess inverkan då MS inkräktade på många områden i en persons liv. Den variation på symptom som följer med MS begränsade och hade negativ påverkan på aktivitet, sysselsättning och välmående. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sätt att hantera sina svårigheter på. Resultatet visade också att personer med MS använde sig av olika typer av coping- eller anpassningsstrategier för att hantera sin sjukdom och sin livssituation. Vilka strategier en person använde i hanteringen av sin sjukdom varierade, men vissa strategier visade sig vara mer använda än andra. Genom att hitta sätt att hantera sin sjukdom och sina svårigheter på, och på så sätt återfå kontroll över sitt liv, kunde personer med MS öka sitt välmående och sin aktivitet och genom detta uppnå bättre fysisk, psykisk och social anpassning. Slutsatsen som drogs var att användandet av coping- och anpassningsstrategier är en viktig del för personer med MS. Genom dessa strategier kan personer med MS återfå kontroll, uppnå bättre hälsorelaterad livskvalitet och aktivitet trots sin sjukdom och dess symptom. Att diskutera kring och ge tips på olika sätt att hantera svårigheter i livet och vardagen, som uppkommer på grund av sjukdomen, är av stor vikt och angeläget för arbetsterapeuter att vara medvetna om och arbeta kring.

Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt för sjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män. En kvalitativ metod enligt Dahlberg användes för att tolka dessa data. Resultatet presenterades i varje sjukdom för sig i kategorier och underkategorier. Kategorier i MS var trötthet, förnekelse, skam, rädsla och tankar på döden. Kategorierna i ALS var, de gråter ut sin sorg, att tära på varandra, att behöva ta emot hjälp och tankar på döden. Resultatet visade skillnad i depressioner mellan dessa två sjukdomar. Vid MS är depressionerna djupare och längre då sjukdomen går i skov, medan det i ALS förändras från att vara djupa depressioner i samband med diagnos, till något positivt då de har kort tid kvar i livet. / When having MS and ALS there is also prevalence of depression of varying degree. This is important for the nurse to detect early in order to give the individual the right amount of care, to minimise suffering. In order to achieve this; it is important that the patient feels trust and security in the relation with the nurse. The aim of this study was to describe people's experiences of various symptoms associated with depression in MS and ALS, through the use of autobiographies. A qualitative method was used to gather the individual's experience of depression. Data was collected from eight autobiographies written in Swedish by both women and men. To interpret the data, a qualitative method, according to Dahlberg, was used. The results was separately for the two diseases, and was categorised and sub-categorised. The categories for MS were fatigue, denial, shame, fear and thoughts of death. The categories for ALS was, crying out grief, absume eachothers energy, help dependency and thoughts of death. The results showed differences in the state of depression between the two diseases. For MS, the depression goes deeper and for a longer duration, since the disease progresses in relapse. For ALS, the condition changes from deep depression when diagnosed to somewhat more positive when there are only little time left in life.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, autoimmun sjukdom där det centrala nervsystemet (CNS) angrips och skadas. Orsaken till MS är okänd och det finns ingen botande behandling. Fatigue är ett av de mest vanliga symtomen vid MS och än så länge finns det ingen säker förklaring till vad som ger upphov till fatigue. Syftet i följande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue hos individer med sjukdomen multipel skleros. Tre databaser användes vid datainsamling och efter kvalitetsvärdering valdes tio artiklar till studien. Artiklarnas resultatdel bearbetades, analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades 11 subkategorier och tre kategorier. Kategorierna som framkom var Upplevelsen av inre förändringar hos individen, Upplevelsen av yttre förändringar hos individen och Upplevelsen av faktorer som inverkar på fatigue. Resultatet visade att individerna upplevde en mängd olika symptom vid fatigue och att fatigue inverkade på deras liv. Individerna upplevde också att det fanns faktorer som förvärrade och förbättrade fatigue. I slutsatsen beskrevs att sjusköterskan kan använda sig av utforskande samtal med patienter med sjukdomen MS som upplever fatigue. På det viset arbetar och strävar sjuksköterskan efter att uppfylla ICN:s etiska kod i syfte att förbättra den upplevda hälsan hos individen. Sjuksköterskan kan även utifrån resultatet i litteraturstudien stärka individens resurser genom att bidra med kunskap.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa. Resultatet av studien indikerar att andra faktorer än sjukdom inverkar på närståendes livskvalitet.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande. Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros. Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.  Medicinska behandlingar, fokus på andra symtom än de kognitiva samt artiklar utan beskrivning av interventioner exkluderades. Dataanalysen gjordes med hjälp av frågor som författarna ställde till artiklarna. Resultat: Ett antal interventioner framkommer i resultatet, både träning och kompensatoriska metoder redovisas. Databaserad träning, penna-papper uppgifter, olika strategier, användandet av en handdator, ett gruppbaserat program etc. redovisas. Studierna ger överlag ett positivt resultat. Slutsats: Slutsatsen som dras av författarna är att interventioner för kognitiva nedsättningar fungerar men ingen enhetlig bild kan presenteras då samtliga, som undersökts i denna studie, är mycket olika. Alla de redovisade interventionerna anses, av författarna, vara möjliga att utföra av en arbetsterapeut.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

<p>Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt för</p><p>sjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män. En kvalitativ metod enligt Dahlberg användes för att tolka dessa data. Resultatet presenterades i varje sjukdom för sig i kategorier och underkategorier. Kategorier i MS var trötthet, förnekelse, skam, rädsla och tankar på döden. Kategorierna i ALS var, de gråter ut sin sorg, att tära på varandra, att behöva ta emot hjälp och tankar på döden. Resultatet visade skillnad i depressioner mellan dessa två sjukdomar. Vid MS är depressionerna djupare och längre då sjukdomen går i skov, medan det i ALS förändras från att vara djupa depressioner i samband med diagnos, till något positivt då de har kort tid kvar i livet.</p> / <p>When having MS and ALS there is also prevalence of depression of varying degree. This is important for the nurse to detect early in order to give the individual the right amount of care, to minimise suffering. In order to achieve this; it is important that the patient feels trust and security in the relation with the nurse. The aim of this study was to describe people's experiences of various symptoms associated with depression in MS and ALS, through the use of autobiographies. A qualitative method was used to gather the individual's experience of depression. Data was collected from eight autobiographies written in Swedish by both women and men. To interpret the data, a qualitative method, according to Dahlberg, was used. The results was separately for the two diseases, and was categorised and sub-categorised. The categories for MS were fatigue, denial, shame, fear and thoughts of death. The categories for ALS was, crying out grief, absume eachothers energy, help dependency and thoughts of death. The results showed differences in the state of depression between the two diseases. For MS, the depression goes deeper and for a longer duration, since the disease progresses in relapse. For ALS, the condition changes from deep depression when diagnosed to somewhat more positive when there are only little time left in life.</p>

<p>Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.</p>

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.