Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Förekomsten i Sverige är ca fem fall per 100 000 individer och drabbar kvinnor oftare än män, vanligtvis mellan 20-40 års åldern. MS resulterar i skador och ärrbildning på nerverna och förekommer i olika former. Dess orsak är okänd, men både utlösande faktorer och en genetisk komponent misstänks vara en bidragande faktor. Typiska symtom kännetecknas av synstörningar, känselstörningar, smärta, motoriska problem, och trötthet. Läkemedelsbehandling kan minska sjukdomsaktiviteten och symtomen. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva hur patienter med Multipel Skleros hanterar livet med sjukdomens symtom.  Metod: En deskriptiv design användes till litteraturstudien för att få en djupare förståelse för upplevelser. Sökningen genomfördes i databasen PubMed med olika sökord och booleska termer för att finna originalstudier. Urvalskriterier specificerades, och artiklar granskades och inkluderades baserat på relevans och kvalitet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Aveyards tematiska analys.  Huvudresultat: Baserat på 14 vetenskapliga artiklar om multipel skleros (MS) identifierades tre huvudteman: betydelsen av stöd för personer med MS; vikten av hälsosamma levnadsvanor för personer med MS; betydelsen av fritidsaktiviteter för personer med MS.  Slutsats: Studiens resultat betonar vikten av stöd för personer med MS genom socialt stöd, hälsosamma levnadsvanor och meningsfulla fritidsaktiviteter för att förbättra livskvaliteten hos dessa personer.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet är individuellt och sjukdomen har en stor inverkan på de drabbades dagliga liv.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen påverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros. Metod: I denna litteraturstudie användes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med åtta underkategorier som tillsammans visar på att multipel skleros är en diagnos som till stora delar förändrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att få diagnosen kan leda till både negativa och positiva reaktioner hos den som får diagnosen och det dagliga livet präglas av osäkerhet inför framtiden. Slutsats: MS är en sjukdom som påverkar hela människan och den är mycket individuell, men övergripande är osäkerheten inför framtiden. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ta hänsyn till och få en förståelse hur varje person med MS individuellt upplever deras livssituation för att kunna ge dem stöd på bästa sätt. Nyckelord: Multipel skleros, livssituation, dagligt liv, social situation.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, CNS. Sjukdomen karakteriseras av återkommande och periodvisa inflammationer som orsakar demyelinisering och påföljande skada på underliggande axon som finns i hjärna, synnerv och ryggmärg. Vid demyelinisering så försämras ledningen av elektriska impulser vilket leder till störande effekt på fysisk, mental, sensorisk och känslomässig aktivitet i kroppen. I Sverige är incidensen ca 5 fall per 100 000 invånare per år och prevalensen ca 190 fall per 100 000 invånare. Det finns därmed ca 17 500 personer som är drabbade av MS i Sverige. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män av MS och de flesta som insjuknar gör det i åldrarna 20–45 år. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen och symptomen som uppstår vid MS behandlas symptomatiskt. Patienter med MS får också immunomodulerande behandling som interferon beta, fingolimod, glatirameracetat, dimetylfumarat, teriflunomid, natalizumab och alemtuzumab för att få kontroll över den inflammatoriska aktiviteten och därmed minska risken för bestående funktionsnedsättning. Akuta skov av MS behandlas med metylprednisolon och där det ej gett effekt kan plasmaferes övervägas. Syftet med det här arbetet var att jämföra behandlingarna natalizumab och alemtuzumab vid skovvis förlöpande MS. Arbetet är ett litteraturarbete där sökningar gjordes i sökbasen PubMed med sökorden ”Alemtuzumab multiple sclerosis”, ”Natalizumab multiple sclerosis” och ”Natalizumab Alemtuzumab multiple sclerosis”. Det fanns inga kliniska studier där natalizumab och alemtuzumab jämfördes. Sex studier valdes ut, tre där alemtuzumab utvärderas och tre där natalizumab utvärderas. Resultatet visade att natalizumab var något mer effektivt avseende minskning i poäng på expanded disability status scale (EDSS) och resultat på magnetisk resonanstomografi (MRI). Alemtuzumab var däremot mer effektivt avseende sjukdomsprogression. Skovfrekvens och skovfria patienter var svårt att jämföra då definitionen på skov skiljde sig mellan studierna. Biverkningsmässigt var natalizumab mer fördelaktigt då det visade färre andel patienter med allvarliga biverkningar och inte samma typ av allvarliga biverkningar. En klinisk studie där de båda läkemedlen jämförs med varandra med samma effektmått och definition på effektmått skulle vara önskvärt.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig och progressiv sjukdom med en  överlevnadstid på endast tre år. Den snabba progressen av förlorad muskelfunktion ger  funktionsnedsättande och allvarliga symptom. Detta samtidigt som den kognitiva förmågan är helt bibehållen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ALS. Metod: Litteraturöversikt där sökningar skedde på PubMed, PsycInfo samt Cinahl Complete.  Granskning och analys med hjälp av mall från Röda korset samt Fribergs modell.  Resultat: Nio kvalitativa artiklar inkluderades. Fyra huvudkategorier återfanns, nämligen Rädsla, Förluster, Betydelsen av socialt stöd samt Vikten av att finna mening och hopp. Rädsla upplevdes inför framtiden och döden. Att insjukna i ALS innebar förlust av fysisk funktion såsom relationer och integritet. Socialt stöd var av stor betydelse, liksom att finna mening och hopp. Slutsats: Rädsla inför en oviss framtid  och tankar kring döden var vanligt förekommande hos personer med ALS. Det är av stor vikt att  vårdpersonal är medvetna om de erfarenheter personer med ALS upplever.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ögats visuella och funktionella system påverkas av diagnosen MS, genom att undersöka färgseendet och synnerven. Denna studie ska utföras på lika många patienter med konstaterad MS som på patienter utan MS. Metod: I studien undersöktes 14 patienter, 7 med konstaterad MS och 7 kontrollpatienter utan MS. Deltagarnas ålder var mellan 41 och 56 år. Alla mätningar genomfördes monokulärt. De mätningar som utfördes var avstånd visus, färgseende test med hjälp utav Hardy Rand Rittler och Farnsworth’s Dichotomous test - D-15 test, kontrastseendetest med hjälp utav The Mars Letter Contrast Sensitivity Test och sist anvädes OCT för att få en 2 dimitsonell bild av det retinala nervfiber lagret (RNFL). Resultat: Resultatet av denna studie var förväntat och visar att patienter med MS har ett nedsatt färg- och kontrastseende men även också en förtunning utav det RNFL. Detta resultat styrks av tidigare studier. Den visar dock inga signifikanta skillnader mellan MS patienternas höger öga och kontrollpatienternas höger öga. Samma gäller för vänster. Slutsats: Detta arbete visar att optiker bör vara medvetna om dessa förändringar hos patienter med MS.

Introduktion: Bristande forskning inom ämnet amyotrofisk lateral skleros [ALS] är identifierat och tidigare patientperspektiv av sjukdomen påvisar bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Diagnosen ALS innebär en brytpunkt till palliativ vård och behandlingen är symtomatiskt inriktad. Relaterat till den symtomlindrande behandlingen utförs omvårdnaden av patienter med ALS i enlighet med palliativ vårdfilosofi. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur det är att leva med ALS i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit & Beck (2016) nio steg och resultatet bestod av tre kvalitativa artiklar, två mixade artiklar och fem kvantitativa artiklar. Databassökningen av artiklarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarna granskades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman i livet med ALS. Litteraturstudiens huvudteman var bristande kunskap om ALS, oro och ångest inför framtiden och bibehållande av sociala relationer. Slutsats: Att leva med ALS i ett palliativt skede är beroende av det sociala nätverket. Fysiska och psykiska symtom som interagerar med varandra i stor utsträckning både i negativ och positiv bemärkelse. Trots den i huvudsak negativa upplevelsen av att leva med ALS så kan den egna individen samt närstående finna meningsfullhet i det dagliga livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om ALS ses som bristande ur patientperspektivet.

No description available.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS är mellan 20-40 år och majoriteten är kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS är fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där sju vårdvetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom 10 kategorier baserade på patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue. Dessa upplevelser beskrivs mestadels i metaforer.Kategorierna handlar om att fatigue är en ständig följeslagare, kroppen blir ett hinder, fatigue tar all energi, fatigue ger en känsla av berusning, fatigue skapar beroende, vardagen blir en kamp, inte bli förstådd, förlora kontrollen, ett hinder i den sociala vardagen och en emotionell berg- och dalbana. Fatigue är ett komplicerat symtom där många patienter lider i det tysta. Fatigue påverkar hela kroppen och kan uppstå på ett ögonblick. Personer som lider av fatigue pendlar därför mycket i sitt välbefinnande. Då fatigue är svårt för utomstående att förstå, skapar den problem med arbetsliv, familj och vänner. Det är viktigt att motivera och uppmuntra dessa patienter till träning och socialt umgänge då detta ökar deras välbefinnande och förhindrar isolering. Mer forskning behövs för att belysa den problematik som fatigue utgör

<p><strong>Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.</strong></p>

<p>Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i så fall hur det påverkar utförandet av aktivitet.</p><p>Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli påverkad av dess inverkan då MS inkräktade på många områden i en persons liv. Den variation på symptom som följer med MS begränsade och hade negativ påverkan på aktivitet, sysselsättning och välmående. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sätt att hantera sina svårigheter på. Resultatet visade också att personer med MS använde sig av olika typer av coping- eller anpassningsstrategier för att hantera sin sjukdom och sin livssituation. Vilka strategier en person använde i hanteringen av sin sjukdom varierade, men vissa strategier visade sig vara mer använda än andra. Genom att hitta sätt att hantera sin sjukdom och sina svårigheter på, och på så sätt återfå kontroll över sitt liv, kunde personer med MS öka sitt välmående och sin aktivitet och genom detta uppnå bättre fysisk, psykisk och social anpassning.</p><p>Slutsatsen som drogs var att användandet av coping- och anpassningsstrategier är en viktig del för personer med MS. Genom dessa strategier kan personer med MS återfå kontroll, uppnå bättre hälsorelaterad livskvalitet och aktivitet trots sin sjukdom och dess symptom. Att diskutera kring och ge tips på olika sätt att hantera svårigheter i livet och vardagen, som uppkommer på grund av sjukdomen, är av stor vikt och angeläget för arbetsterapeuter att vara medvetna om och arbeta kring.</p>