Bakgrund: Under de senaste decennierna har fetma hos barn eskalerat i Sverige. För barn med fetma är risken stor att fetma kvarstår i vuxen ålder vilket kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Därför finns det behov av att arbeta preventivt i tidig ålder. Elevhälsans medicinska insats som skolsköterskan är en del av, har som uppdrag att arbeta preventivt mot fetma och främja hälsosamma vanor. Skolsköterskan har en betydande roll och goda förutsättningar för ett framgångsrikt preventivt arbete mot fetma hos skolbarn. Skolsköterskan identifierar föräldrar som en viktig komponent i det preventiva arbetet för att kunna ge en god omvårdnad. Genom att skolsköterskan kan knyta det preventiva arbetet till teorin KASAM kan en djupare förståelse fås för hur teorin kan hjälpa skolsköterskan att stödja barnen i skolan. Syfte: Att undersöka skolsköterskans preventiva arbete mot fetma hos barn i skolåldern 6-18 år. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrativ litteraturstudie. Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls beskrivning av integrativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var: Informera och kommunicera, med information till barn och föräldrar, samtal om BMI mätning, modell för kommunikation och vara ödmjuk och försiktig. Samverkan kring barnet med samverkan med föräldrar och samverkan med andra professioner som underkategori och Vara en trygghet med tillhörande att stärka barnen psykosocialt och att vara ett stöd för barnen.  Slutsats: Studien bidrar till en sammanslagen beskrivning av skolsköterskans preventiva arbete mot fetma. Skolsköterskan ska vara en trygghet för barnen, informera och kommunicera på ett ödmjukt sätt samt samverka med föräldrar och andra professioner. Studien kan användas för att öka kunskapen om skolsköterskans preventiva arbete med skolbarn i åldern 6-18 år.

Skolsköterskor kommer ofta i kontakt med huvudlöss i sin yrkesroll. Hen är ofta en nyckelperson i arbetet med att bekämpa huvudlöss då skolsköterskan kommer i kontakt med både skolan, hemmen och de berörda barnen Studiens syfte var att belysa vilka faktorer i skolsköterskans arbete som är viktiga vid utbrott av löss, bland barn mellan 6 och 9 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Skolsköterskor (n=9) verksamma inom den kommunala skolhälsovården intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med huvudlöss i skolan. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskornas erfarenhet av arbete med huvudlöss i skolan framträdde i två huvudkategorier. Preventivt arbete vid löss utbrott som beskriver skolsköterskans arbete innan det faktiska arbetet börjar med att bekämpa huvudlössen och har tre underkategorier, Ha kunskap om faktorer som främjar löss, Kännedom om förekomst av löss samt Betydelsen av att ha kunskap. Kunna ge råd och stöd vid löss utbrott beskriver skolsköterskans arbete under det faktiska huvudlöss utbrottet och har tre underkategorier Utbildning till barn, föräldrar och personal, Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare efter behov samt Användning av olika Omvårdnadsstrategier Slutsats: Arbete mot huvudlöss är en del av skolsköterskans arbete och det kan skapa en stor frustration hos de berörda barnen och dess familjer. Uppsatsen belyste att det finns områden att förbättra i arbetet med huvudlöss utbrott i skolan. / School nurses often come into contact with head lice in their professional capacity. The school nurse is often a key figure in efforts to combat head lice when the school nurse comes in contact with both persons in the school, in the home and the children concerned. The study's purpose was to illustrate which factors in the school nurse's work that are important to the outbreak of lice among children between 6 and 9 years. Methods: A qualitative study was carried out. School nurses (n = 9) active in the municipal school health were interviewed about their experiences of working with head lice at school. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: School nurses' experience of working with head lice in the school appeared in two main categories. Preventive work for lice outbreaks that describes the school nurse's work before the actual work begins with combat head lice, and has three sub-categories, Have knowledge of factors that promote lice, Knowledge of the outbreak and The importance of having knowledge. To give advice and support during lice outbreaks describes the school nurse's work during the actual head lice outbreak and has three subcategories Education to children, parents and personal, adapting the interaction with the children, parents and teachers as needed and have different caring strategies. Conclusion: Work against head lice is part of the school nurse's work and it can create a big frustration for the affected children and their families. The paper highlighted that there are areas to improve the work of head lice outbreak in school.

Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.

Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem.  I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning eller FGM (Female Genital Mutilatilation) på flickor innebär att hela eller delar av de yttre könsorganen skadas eller skärs bort. Det är en tradition som förekommer främst i Afrika och några länder i Mellanöstern och Asien. Invandring har gjort att traditionen har tagits med till Västvärlden och WHO beräknar att över 200 miljoner kvinnor över hela världen är könsstympade. Det finns barn i svenska skolor som genomgått FGM och som skolsköterskan möter i sitt arbete. Det är därför viktigt för skolsköterskor att söka kunskap och förstå de kulturella skillnaderna för att kunna ge stöd till olika grupper. Syftet: Att beskriva skolsköterskans erfarenhet av kvinnlig könsstympning i mötet med elever. Metod: Studien består av kvalitativa intervjuer med 13 skolsköterskor i två län i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultatet: Det framkommer tre kategorier i studien: varierande kompetens, stora utmaningar och tillgängliga arbetsverktyg. Slutsatser: Studien visar att hälsosamtalet är ett bra arbetsverktyg, att ämnet är bättre uppmärksammat nu än vad det var för några år sedan samt att arbetet runt könsstympning kan förbättras ytterligare.

<p>Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå.</p><p>The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.</p>

<p>Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans</p><p>mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.</p><p>Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.</p><p>Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till</p><p>elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som</p><p>drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom</p><p>skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos</p><p>barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15</p><p>artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?</p><p>Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin.</p><p>De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete.</p><p>Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.</p></p>

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel. Att det råder kunskapsbrist inom området, både då det gäller att upptäcka, identifiera och rapportera barnmisshandel framkom tydligt i studien. Skolsköterskan är i en bra position för att upptäcka barnmisshandel och hjälpa utsatta barn. Genom hälsosamtalet kan skolsköterskan uppmärksamma barn som kan vara utsatta för våld; begreppet KASAM är angeläget att ha med sig i det hälsofrämjande arbetet. I samtalet med barnet är det viktigt med en bra samtalsmetod. För att i ett tidigt skede uppmärksamma barn som utsätts för misshandel behövs tydliga riktlinjer och rutiner, kontinuerlig och fortlöpande utbildning inom området för att överbrygga den kunskapsbrist som finns. / Child abuse can occur in all social classes, even if it´s forbidden to hit the child according to the law. Child abuse usually divides in physical-, psychic- and sexual abuse. To identify maltreatment the school nurse needs knowledge about this field, which is missing today. The aim of the study is to describe school nurses knowledge and function to identify child abuse. The study is a literature review and it illuminates several signs that a school nurse should observe at suspected child abuse. It counsels lack of knowledge about maltreatment, both to describe, identify and report child abuse. The school nurse is in a good position to recognize child abuse and to help exposed children. Through the health conversation the school nurse can observe children that can be exposed to violence; the concept SOC is important in the health promotion. In the conversation with the child it´s important to have good method of conversation. To early observe children that have been exposed for maltreatment it´s a need of clear guidelines and routines, continuous education inside the subject child abuse in able to over bridge the lack of knowledge.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå. The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.