Haleemi H. och Herrmann M. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. En intervjustudie. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakultet för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat under de senaste åren i Sverige. Detta har inneburit att skolsköterskor allt oftare träffar dessa barn vilka tillhör en riskgrupp då de oftare riskerar att drabbas av ohälsa jämfört med barn födda i Sverige.Syfte: Syftet var att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6 - 16 år.Metod: Kvalitativ intervjustudie. Totalt 10 skolsköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Fyra kategorier och sju subkategorier framkom; de fyra kategorierna var: Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter, Kulturmedvetenhet som grundförutsättning, Att känna sig värdefull som skolsköterska, Tidskrävande att stödja nyanlända elever.Slutsats: Kommunikationssvårigheter kan minskas med förbättrad tolkkvalitet. Även om skolsköterskorna känner sig värdefulla behövs mer tid, kulturkunskap och samarbete mellan olika kompetenser vilket kan gynna både skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer. / Haleemi H. and Herrmann M. The school nurse's health promotion and prevention work focusing on newly arrived students. An interview study. Degree project in pediatric nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: The number of newly arrived elementary school students arriving from other countries has increased in recent years in Sweden. It is not uncommon that these students arrive suffering from health-related issues necessitating frequent meetings with school nurses. Aim: To illustrate how school nurses experience their health promotion and prevention work with a focus on newly arrived students aged 6 - 16 years. Methods: A qualitative interview study was conducted. A total of ten school nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. Analysis of interviews was performed using qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. Results: The analysis led to four categories and seven subcategories; the four categories were: the language barrier leads to communication difficulties, to feel valued as a school nurse, Time-consuming to support newly arrived students, Cultural awareness as a prerequisite, and seven subcategories.Conclusions: Increased staffing, the collaboration between different skills and improved interpretation quality were identified as interventions that may benefit both school nurses and the newly arrived students and their families.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HDV) kan uppstå när en familj eller släkt känner behov av att bevara eller återupprätta familjens heder. HDV syftar till att familjemedlemmar lever enligt en viss norm som riktas mot att bevara släktens heder. Rädslan och barnens pliktkänsla att skydda familjen kan göra det svårt att erbjuda hjälp. Skolsköterskor är en av flera professioner som har möjlighet att prata med barn som misstänks bli utsatta för HDV. Det behövs mer kunskap kring skolsköterskors arbete och upplevelse kring barn som utsätts för HDV. Syftet med uppsatsen är att beskriva skolsköterskors upplevelser och arbete med HDV bland barn i grundskolan. Studien har en deskriptiv design. Datamaterial samlades in med enkäter som analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet redovisar skolsköterskornas arbete med HDV och presenteras i fyra rubriker: demografisk beskrivning, förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, skolsköterskors erfarenhet av att identifiera barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och skolsköterskors förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att hedersrelaterat våld är vanligt förekommande i grundskolan. Drygt 2/3 av skolsköterskorna har misstänkt att barn på deras skola blivit utsatt för HDV de senaste 4 åren. Skola och elevhälsa kan och måste uppmärksamma och förebygga HDV genom anmälningsplikt, hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Studien visar på behovet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för skolsköterskor kring det förebyggande arbetet mot HDV.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt identifieras psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Det senaste decenniet har självmord bland barn och ungdomar ökat, och år 2011 gick det från tredje till den näst största dödsorsaken i åldrarna 15–24 år. Inom det hälsofrämjande arbetet, samt med arbetet att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, har elevhälsan en viktig funktion. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva skolsköterskors upplevelser av arbetet med ungdomar med psykisk ohälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolv skolsköterskor deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att de har en central och betydelsefull roll för ungdomar med psykisk ohälsa. Det framkom att skolsköterskorna upplevde arbetet både utmanande och tillfredsställande. Utmanande eftersom det saknas både förståelse, resurser och kompetens, och tillfredsställande genom möjligheten de har att få hjälpa. Samarbetet med olika personalgrupper beskrevs som mycket viktigt i arbetet. Trots alla utmaningar skolsköterskorna möter beskrev de glädje och tacksamhet för att få möta ungdomar med psykisk ohälsa och för att få utgöra en skillnad för de. Slutsats: Föreliggande studie belyser skolsköterskornas centrala och betydande roll i ungdomar med psykisk ohälsas liv. Allt fler ungdomar mår dåligt och tar en stor del av skolsköterskornas dagliga arbete. Att skapa en god relation med ungdomar med psykisk ohälsa, samt att hjälpa dem till bättre mående ger skolsköterskorna tillfredställande utveckling både i arbetet och privat. Skolsköterskorna belyste vikten av trygga vuxna som är tillgänglig för ungdomarna.

Bakgrund: Vikten av fysisk aktivitet är ett faktum, trots detta rör sig barn och ungdomar allt mindre. Skolan är den främsta arenan att nå alla barn. Skolsköterskan är den enda inom skolan som träffar alla elever och är den på skolan som ansvarar för att främja fysisk och psykisk hälsa hos elever. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors syn på faktorer som är viktiga för elevhälsoarbetet. Metod: Sex skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal eller telefon. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier; Skapa förutsättningar att klara skolan, Samverkan mellan olika parter, Behov av varierande kompetenser, Behov av mer resurser och tid samt Olika aktörers ansvarstagande. Resultatet uppdelades i 13 subkategorier. Konklusion: Viktiga faktorer i elevhälsoarbetet var att alla elever ges förutsättningar att främja och förebygga ohälsa vilket ger en utgångspunkt för inlärning. Andra faktorer var förståelse för och samarbete med andra yrkeskategorier. Fysioterapeutisk kompetens efterfrågades. Skolsköterskornas höga arbetsbelastning, känsla av otillräcklighet, tidsbrist samt ekonomiska hinder var viktiga faktorer. Även ett ökat ansvar från vuxna samt att beakta aktuell lagstiftning var väsentligt.

Bakgrund: Skolsköterskan är den profession på en skola som träffar samtliga elever och har därmed en unik möjlighet att upptäcka psykisk ohälsa. Samtidigt visar studier att skolsköterskor upplever sig sakna kompetens inom ämnet trots att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar i kombination med att vårdköerna till specialistsjukvården är långa. Vidare nämns stödjande samtal vara en insats som kan ingå i elevhälsans åtgärdande arbete. Motiv: Författarna anser att det kan vara av stor vikt att skolsköterskor behärskar en eller flera samtalsmetoder för att kunna hjälpa och stötta elever med psykisk ohälsa, främst i väntan på hjälp från övrig hälso-och sjukvård. Förhoppningen är att denna studies resultat kan utgöra värdefull information inför framtida forskning och utvärdering avseende hur skolsköterskan ska arbeta med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattningar och erfarenheter kring stödjande samtal vid psykisk ohälsa hos ungdomar. Metod: En kvalitativ enkätstudie. Totalt deltog 23 deltagare varav samtliga uppfyllde studiens inklusionskriterier. Datainsamling skedde via en elektronisk enkät som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Totalt identifierades tre kategorier följt av sju subkategorier. Första kategorin: Skolsköterskans perspektiv på stödjande samtal följs av subkategorierna Skolsköterskans definition av stödjande samtal och Skolsköterskans uppfattning av stödjande samtal som hälsofrämjande, förebyggande eller enklare sjukvårdsinsats. Andra kategorin: Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med stödjande samtal vid psykisk ohälsa följs av subkategorierna Samarbete och ansvarsfördelning mellan professioner och instanser, Skolsköterskans tillgänglighet samt Skolsköterskans känsla av att behöva ta ansvar. Tredje kategorin: Konsekvenser av stödjande samtal följs av subkategorierna Förbättrat mående hos eleven och ökad trygghet i professionen och En krävande uppgift för skolsköterskans med risk för att eleven inte får rätt hjälp. Konklusion: Nästintill samtliga deltagare ställde sig positivt till att arbeta med stödjande samtal vid psykisk ohälsa. Idag tycks dock oenigheter råda kring hur detta arbete ska ske.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet och samverkar med elevhälsoteamet och övriga professioner. Genom hälsofrämjande insatser för att utjämna geografiska, ekonomiska och sociala riskfaktorer så kan psykisk ohälsa och suicid förebyggas. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja barn och ungdomar i grundskoleålder som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan i Mellansverige intervjuades med semistrukturerade frågor. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Att arbeta för hälsofrämjande relationer, Metoder för att identifiera psykisk ohälsa och Betydelsen av stöd. Att stödja elever och främja psykisk hälsa sågs som en av skolsköterskans mest essentiella uppgifter. Diskussion: Skolsköterskans tillgänglighet och hälsofrämjande arbete har en central roll, där skolsköterskan fungerar som en viktig knutpunkt och genom samverkan med andra viktiga aktörer kan bidra till att främja elevens utveckling. Slutsats: I skolsköterskans arbete för att stödja elever med psykisk ohälsa ställs krav på kompetens och beredskap. Uppsatsens resultat kan inspirera framtida forskning till att vidare utforska sambandet mellan skolsköterskans vidareutbildning och elevers välmående. / <p>2023-05-31</p>

Våld mot barn förekommer i hela världen. Trots att våldet går att förhindra finns det ett stort mörkertal barn som lever under våld utan att få någon hjälp vilket kan medföra fysiska och psykiska konsekvenser. Skolsköterskan kan genom sin kompetens vara en avgörande aktör i att tidigt upptäcka och sätta stopp för att barn far illa i hemmet genom upprättandet av orosanmälan. Tidigare studier visar att andra vårdprofessioner bland annat erfarit brist på kunskap samt kampen med egna känslor som faktorer som väckt tvivel vid orosanmälan. Tvivel som orsakar att orosanmälningar inte alltid upprättats. Därav var studiens syfte att belysa skolsköterskors erfarenheter av att upprätta orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Studiens resultat belyses i tre kategorier: vara känslomässigt påverkad, vikten av att samarbeta med alla inblandade aktörer och stå upp för sin anmälningsplikt, samt sju subkategorier. Huvudfynden var skolsköterskans ambivalenta känslor vid upprättandet av orosanmälan vid misstanke om att barn far illa i hemmet, erfarenheten av gott internt och externt stöd, brist på återkoppling från socialtjänsten, erfarenheter av oklarheter i sekretessen, upplevelsen av att en öppen dialog med vårdnadshavare är gynnsamt samt skolsköterskans vetskap om sin anmälningsskyldighet. Om skolsköterskan tidigt kan förhindra och sätta stopp för att barn far illa kan riskerna för att drabbas av konsekvenser minska och barnet får förutsättningar till att uppnå känslan av hälsa och välbefinnande. Detta gynnar både barnet och samhällets hållbara utveckling.

Bakgrund: Ungdomar kommer vanligen i kontakt med pornografi i tidig ålder.  Det finns en oro att ämnet skapar normer och orealistiska förväntningar, vilket kan inverka på ungdomars sexuella uttryck. Skolsköterskan skall arbeta förebyggande och hälsofrämjande, samt har en viktig roll i arbetet kring sex- och samlevnadsfrågor. Skolsköterskan behöver ge elever information kring sexuell hälsa, för att öka elevers möjligheter att kunna hantera inslag om sexualitet som porträtteras i pornografi och media.  Motiv: Pornografi kan uppfattas som ett svårt ämne att diskutera med elever, och skolsköterskor kan sakna verktyg och förutsättningar för att tillämpa ämnet i sitt hälsofrämjande arbete. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattningar att problematisera kring ämnet kan svårigheter och möjligheter identifieras, samt strategier och tydliga riktlinjer utformas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattningar om att problematisera kring pornografi i deras hälsofrämjande arbete inom elevhälsan. Metod: En kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Ser ett behov av att ämnet diskuteras”, “Känner en utmaning inför ett komplext ämne” samt “Önskar en ledning som ger stöd”.  Konklusion: Det finns ett tydligt behov av att samtala om pornografi med elever samt en vilja hos skolsköterskor att lyfta ämnet. I dagsläget finns dock begränsade möjligheter, bland annat på grund av organisatoriska faktorer samt okunskap hos skolsköterskan. Organisationens stöd, möjlighet till kompetensutveckling hos skolsköterskan samt fungerande samarbeten med professioner runt eleven är betydelsefulla förutsättningar för att kunna problematisera kring ämnet i det hälsofrämjande arbetet. Resultatets fynd kan användas för att tydliggöra hur ämnet bör adresseras inom skolsköterskors verksamhetsområde.

Introduktion: Övervikt och fetma hos barn är ett växande globalt folkhälsoproblem för barns nuvarande hälsa och framtida hälsotillstånd. Elever har enligt skollagen i den svenska skolan rätt till ett antal hälsobesök under sin skolgång. Skolsköterskan träffar eleverna vid hälsobesök och kan vara den första som uppmärksammar ohälsosam vikt hos barn. Då övervikt och fetma är ett växande problem är det av stor vikt att skolsköterskan tar sig an uppgiften, uppmärksammar problemet och vidtar åtgärder. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnad med att förebygga övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården. Metod: Induktiv integrativ litteraturstudie som använt Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes. Artiklarna dataanalyserades efter Knafl och Wittemore analysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som var Möjliggöra samarbete med familjen för en hälsosam livsstil och Mötas av utmaningar i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Konklusion: Övervikt och fetma hos barn är ett komplext och stigmatiserat ämne. Där skolsköterskans förebyggande arbete vid övervikt och fetma hos barn kräver ett gott samarbete mellan barnet, vårdnadshavare och skolsköterskan vilket är en förutsättning för att utveckla en god relation där alla strävar mot samma mål.

Bakgrund: Allt fler barn i Sverige och världen lever med övervikt eller fetma och det har blivit ett globalt problem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn eftersom de möter alla barn i skolan och erfarenheterna av det hälsofrämjande arbetet hos skolsköterskor varierar. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed, och Psycinfo och resulterade i tio inkluderade artiklar som sedan analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes. Resultat: Huvudfynden var att det fanns hinder och begränsningar men även möjligheter i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn. Samarbete mellan skolsköterskan, skola, elever och föräldrar var något som framkom som viktigt i det hälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Diskussion: Upplevelser av det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn var en arbetsuppgift som både var svår på grund av enskilda skolsköterskors känslor kring ämnet och hög arbetsbelastning men även på grund av bristande stöd av övrig personal inom skolan. Kollegor var av stor betydelse för att utföra detta hälsofrämjande arbete med överviktiga barn för att det var lättare när de hade kollegornas stöd. Samarbete med elevernas föräldrar var en viktig faktor för att arbetet och förändringarna skulle vara genomförbara. Slutsats: Det finns förändringsarbeten som behöver göras för att skolsköterskor globalt ska få de förutsättningar de behöver för att arbeta hälsofrämjande med överviktiga barn, men även att förstärka de positiva delarna skolsköterskor uttryckt för att göra arbetet mer genomförbart. / <p>2023-05-31</p>