När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever.   Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier. Kategorierna var 1. Äkta delaktighet. 2. Skolmiljö som främjar delaktighet och hälsa 3. Relationer och maktförhållanden.  Förutom dessa kategorier framträdde ett övergripande tema som kallades det måste vara ”på riktigt” som utgör det latenta resultatet. Resultatet visade att elever upplevde delaktighet när de fick vara med och definiera sina egna behov och vara aktiva redan under planeringsstadiet av sin undervisning. Hälsofrämjande åtgärder ska ha en förankring i elevens verklighet för att främja delaktighet. Hierarkier och maktförhållanden i skolmiljö hade betydelse för lärande. Äkta delaktighet byggde på att lämna över makten till eleverna och som pedagog eller skolsköterska handleda mot självständigt lärande. Konklusion: Delaktighet har en central roll i hälsofrämjande arbete och det finns samband mellan upplevd delaktighet i skolmiljön och självskattad hälsa. Samma främjande faktorer för delaktighet som forskningen beskriver i mötet mellan pedagog och elev kan gälla i hälsosamtalet och i andra mötet mellan skolsköterska och elev. Att inte vara delaktig signalerar ett utanförskap och då finns en ökad risk för ohälsa. / Background: pupils’ health and participation are important for their performance in school and for their well-being within the school environment. Good school performance is a protective factor for young people as it reduces the likelihood for declining health, both mental and physical. All pupils in primary- and secondary school should have access to a comprehensive student healthcare in which the school-nurse is included.  Some parts of the school-nurses work are legally regulated, for example the health-dialogue that should be offered to every pupil.   Propose: the aim of this study was to get more knowledge of what is described as success factors for pupils to experience participation in their health-dialogue or other meetings with the school-nurse.   Method: systematic literature review of five articles. The analysis was done using qualitative content analysis with inductive approach.   Results: six sub-categories emerged which then were joined together as three categories. 1. Genuine participation. 2. School-environment that promotes participation and health. 3. Relationships and power. In addition to these categories a theme emerged from the latent result: an overarching theme called it has to be “for real”. The results show that pupils experience participation when they are allowed to define their own needs and can be involved in their education already at the planning stage. Health promotion, based on participation, should have a presence in the reality of pupils. Hierarchies and power relationships in the school environment was important for the learning process. Genuine participation was based on handing over power to the students and as a teacher or school nurse you must tutor towards independent learning.   Conclusion: Participation has a central role in health promotion and there is a correlation between perceived participation in the school environment, and self-rated health. The same promoting factors for participation as the research describes between educator and pupils also may apply in the health-dialogue and other meetings between the school nurse and the student. When pupils are not able to participate, it increases the risk of exclusion and illness.

Bakgrund. Den ojämlika hälsan är ett globalt problem och behöver arbetas med på många olika nivåer. Skolan är en viktig arena där mycket förebyggande hälsoarbete kan utföras. En misslyckad skolgång kan leda till sämre livsvillkor och med det risk för sämre hälsa. Det socioekonomiska perspektivet framkommer som en viktig faktor i arbetet kring ojämlikheter i hälsa. Syfte. Att undersöka skolsköterskors hälsoutmaningar utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Design. Studien har en deskriptiv, kvalitativ design med deduktiv ansats. Metod. Studien grundar sig på strukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Uppsala kommun. Alla skolsköterskor deltog frivilligt. Intervjuerna grundar sig på en intervjuguide med 27 semistrukturerade frågor. Intervjudata har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har använts som teoretisk referensram. Resultat. Studien visar att hälsoutmaningar utifrån ett socioekonomiskt perspektiv är ett mycket komplext område. Skolsköterskornas arbete ser olika ut och hon samarbetar med många olika professioner. Psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet framkommer som det tydligaste hälsoutmaningarna och är närvarande oavsett socioekonomisk tillhörighet. Dock visar studien att sammansättningen av elever där många har låg socioekonomisk tillhörighet ger en högre belastning för skolsköterskorna. Resultatet visar också att skolsköterskors som arbetar med ungdomar från områden med hög socioekonomisk tillhörighet har mer tid att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Slutsats. Studien visar att mer forskning behöver göras för att få mer kunskap kring de ojämlikheter som existerar i hälsa. Genom att öka kunskap kan resurser fördelas rättvisare och ojämlikheter utjämnas framför allt hos ungdomar. / Background. The inequalities in health is a global problem and needs to be addressed from many levels. School is an important arena where a lot of health promotion can be implemented. Failing school can lead to week living conditions which in turn can lead to poor health. The socioeconomic perspective is an important factor that emerges in the work around inequalities in health. Aim. To investigate school health nurses health challenges from a socioeconomic perspective. Design. A descriptive, qualitative study with deductive frame. Method. The study is based on eight structured interviews in Uppsala municipality. All school health nurses participated voluntary. The interview guide was based on 27 semi-structured questions. The data from the interviews has been analysed by a qualitative content analysis. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical framework. Results. The results show that health challenges from a socioeconomic perspective is a very complex area. The work of school health nurses varies but they all cooperate with many different professions. Mental health problems and physical inactivity emerges as the clearest health challenges and is present regardless of socioeconomic status or structure. The study shows that the composition of the students which have lower socioeconomic structure gives higher work load for the school health nurse. Conclusions. The study shows that more research needs to be done in order to increase the knowledges about inequalities in health. By increasing the knowledges resources can be distributed in an equal way and inequalities in health can be levelled up, especially for adolescents.

Bakgrund: Receptfria smärtstillande läkemedel (rslm) är lättåtkomliga läkemedel som unga individer kan självmedicinera med. Psykisk ohälsa bland unga ökar, vilket skulle kunna påverka användandet. Skolsköterskor har ofta god insyn i skolelevers livssituation och kan ha en god uppfattning om hur skolelever använder rslm. Syfte: Att undersöka skolsköterskans uppfattning om användandet av rslm bland skolelever i Uppsala kommun samt jämföra uppfattningar mellan skolsköterskor i grundskola och på gymnasiet. Metod: En deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var 62 skolsköterskor i Uppsala kommun. En webbenkät användes för datainsamling och data analyserades i huvudsak med deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av skolsköterskorna visste inte om eleverna använder rslm på rätt indikation, i rätt dos eller om en ökning skett de senaste tio åren. Majoriteten (59 %) uppfattade att det ofta är samma elever som efterfrågar rslm. Det fanns signifikant skillnad i några uppfattningar mellan skolsköterskorna på grundskolan och gymnasiet men antalet deltagare var lågt, vilket gör resultatet av jämförelse osäkert. Huvudvärk uppfattades som den vanligaste orsaken till efterfrågan av rslm (86,8 %). De vanligaste orsakerna till huvudvärk hos elever uppfattades vara missad måltid (64,9 %) och dålig sömn (64,9 %). De vanligaste orsakerna till generellt magont hos elever uppfattades vara missad måltid (45,9 %) och till nackvärk uppfattades vara användande av mobil, dator och surfplatta (52,9 %). Slutsats: Många skolsköterskor hade ingen uppfattning om elevers användande av rslm. Elever har smärttillstånd som kan bottna i flera orsaker. Fler studier inom det här ämnet behövs för att kunna identifiera hur användandet av rslm ser ut bland unga. / Background: Over-the-counter analgetics are easily accessible and something that young individuals can use for self-medication. Mental health problems increase among young individuals which can affect their use. School-nurses often have a good insight into the lives of school-children, and can therefore identify how school-children use over-the-counter analgetics. Aim: To examine school-nurses perceptions about the use of over-the-counter analgetics among school-children in the community of Uppsala and compare perceptions between school-nurses in elementary schools - and in the high schools. Method: A descriptive and comparative cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was 62 school-nurses in the community of Uppsala. Data was collected by an internet-based survey and was mainly analyzed with descriptive statistics. Results: The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Headaches was the most common causes to request over-the-counter analgetics (86,8 %). The perceptions of the most common causes of headaches among school-children were skipping meals (64,9 %), and sleeping problems (64,9 %). The most common causes of general stomach-aches were skipping meals (45,9 %), the most common causes of neck pain were the use of cellphones, computers and tablet devices (52,9 %). The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Conclusion: Many school-nurses are interrogative to questions about school-children’s use of over-the-counter analgetics. School-children have pain conditions for several causes. More studies about this subject are needed to be able to identify the use among school-children.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet. Metod: Data analyserades genom innehållsanalys med en induktiv ansats. Nio intervjuer med skolsköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; förnekar situationen, förolämpad förälder, öppenhet för vägledninga med sex underkategorier. Konklusion: Skolsköterskor möter ständigt olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt eller fetma. Då ämnet upplevs som svårt och känsligt att samtala om finns ett stort behov av professionell handledning för att i framtiden känna sig säker och trygg i sin proffession.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Resultatet visar att skolsköterskor vill, men har inte tillräckligt med tid att arbeta mot mobbning. att hen identifierar och bemöter elever som är utsatta för mobbning, att hen samarbetar med andra professioner på skolan samt att hen även arbetar preventivt i arbetet mot mobbning.  Konklusion: Skolsköterskorna såg sig inte som framträdande i arbetet mot mobbning och kränkningar. Deras syn på sin roll var främst att identifiera och bemömta utsatta elever och hälsosamtalet var deras främsta redskap. Samarbete med andra professioner ansågs vara viktigt för att kunna möta elevens behov. / Background: Mental disorders among children and adolescents has increased since the 90´s. The presence of bullying has not changed. Bullying leads to negative psychological health effects. The school nurse has an important role in the health promoting work in schools. Purpose: The aim of this study is to describe school nurses perceptions of their role in the work towards bullying in schools. Methodology: A qualitative method with eleven interviews made via e-mail. The interviews were analyzed with an inductive qualitative content analysis.  Result: The result is presented in four themes. The result shows that the school nurse wants to but don´t have enough time to work towards bullying, the scholl nurse identify and encounter students involved in bullyin, cooperate with other professionals at school and also work preventively towards bullying. Conclusion: The school nurses didn´t perceive themselves as the most prominent person in the anti-bullying work in schools. Their perceptions of their role was to discover and to encounter children involved in bullying and the health dialogue is their main tool.

En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. / Healthiness in childhood gives conditions for a healthy life as an adult. The schools organisation and environment creates unique possibilities for health promotional work aimed at children. The school nurse plays an important role through the regular health visits performed during the school years. To meet children of different ages raises demands on the school nurses ability to communicate and mediate health messages. Health Promotion Model is used as a theoretical frame for the study. The aim of the study was to describe school nurses perceptions of communicating health with pupils in the fourth grade. The study was carried out as a qualitative study with an inductive approach. Six interviews with school nurses were held and the material was analysed with a phenomenografic method. The result of the study describes the school nurses perceptions of health communication with pupils in the fourth grade as a complex task. Three descriptive categories emerged; The relations has significance for health communication, The school nurse has a supporting role in helping the pupil to communicate its own health and The competence of the school nurse has significance for a good health communication. The categories are bound together by the word trust. The result of the study can be used within the school nurses own profession to create a wider understanding of health communication with pupils in the fourth grade. There is a need for further research regarding the pupils perceptions of health communication and also regarding the obstacles that the nurses describes. Research to develop three part communication between child-school nurse-parent is also of importance.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Skolsköterskan erfarenheter av att upptäcka och bemöta elever med ätstörningsproblematik visar att det krävs kompetens, samarbete sinsemellan skolpersonal och elevernas föräldrar samt att det är av största vikt för skolsköterskan att bilda en trygg relation med elever. Konklusion: Kontinuerligt utbyte av erfarenheter samt yrkesmässig handledning kring elever med ätstörningar skulle stärka skolsköterskor i deras profession. / Background: Children and adolescents in school who are dissatisfied with their bodies tend to start experimenting with food and their exercising behaviour which can lead to an unhealthy body image. Social media and other media also play a big role in how they affect women, above all. The challenge for school nurses is to identify and support these students. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experiences from detecting and encountering students with eating disorders. Method: Interviews with eight school nurses were performed after snowball sampling and analysed using a meaning analysis of the context. Result:School nurses experience of detecting and encountering students with eating disorders shows that it demands competence, cooperation between mentors and the students parents together with an ability to show an open attitude and that it is important to build a trustworthy relationship with the students. Conclusion: Continuous exchange of experiences as well as professional guidance surrounding students with eating disorders would strengthen school nurses in their profession.

Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att barn med dyslexi hade betydligt fler emotionella, psykosociala och beteende problem. Barnens självkänsla var låg, de blev ofta mobbade och skolsituationen upplevdes som jobbig. För att må bra utvecklade barnen mer eller mindre bra strategier. Positivt för barnen var att ha kamrater, föräldrar och lärare som förstod dem, ha en egen positiv attityd samt att vara duktig på något som inte hade med läsning att göra. För att förebygga ohälsa bör barnen tidigt och med hjälp av specialpedagogiska metoder för dyslektiker lära sig att läsa och skolsköterska bör utveckla rutiner för att snabbt och tidigt upptäcka ohälsa. / Dyslexia implicates problems with reading and writing. The problem is common and approximately five to ten percent of all schoolchildren are estimated to have dyslexia. Dyslexia is a disability that often leads to ill-health among schoolchildren. Ill-health is difficult to interpret and the school nurse has an important role to prevent, detect and to reduce the impact of the disability. The purpose of this study was to identify signs for ill-health seen in children with dyslexia and what factors that affect the ill-health. This study was conducted as a literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The results showed that children with dyslexia had significantly more emotional, psychosocial and behavioural problems. The children's self-esteem was low, they were often bullied and the school situation was perceived as annoying. In order to feel good have the children developed more or less successful strategies. Positive for the children was to have friends, parents and teachers who understand them, have a positive attitude and be good at something that not had to do with reading. In order to prevent ill-health should the children early get help of special teaching methods for dyslexics and the school nurse would develop procedures for a rapid and early detection of ill-health.

SAMMANFATTNING Titel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov. Författare: Fahlén Hanna, Lindell Katja Institution: Institution för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/Kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15 hp Handledare: Thorstensson Stina Examinator: Browall, Maria Sidor: 29 Nyckelord: skolsköterska, elever, omvårdnad, upplevelser, förebyggande hälsoarbete     Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvårdnadsarbete med att främja elevers hälsa och kan göra skillnad för elever i skolan, när det gäller deras hälsa och prestation. Förutsättningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hälsofrämjande omvårdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjänster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor från olika kommuner i Skåne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hälsofrämjande omvårdnadsarbete. Genom detta kan de bidra till god hälsa för eleven som i sin tur kan generera goda studieresultat. Skolsköterskorna belyste att ett samarbete med elevhälsoteamet och övrig personal på skolan är viktigt för att kunna tillgodose elevernas behov. Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av att känna trygghet i att kunna besöka skolsköterskan spontant vilket i nuläget inte alltid kan tillgodoses på grund av bristande resurser.                       Konklusion: Skolsköterskorna upplevde att de kan tillgodose elevernas behov om tillräckligt med resurser finns. Om skolsköterskan inte har möjlighet till att utföra ett hälsofrämjande arbete, föreligger det en risk för att elevernas välbefinnande och hälsa minskar vilket i sin tur kan medföra sämre studieresultat. / ABSTRACT Title: School nurses experiences to meet students’ needs. Author: Fahlén Hanna, Lindell Katja Department: School of Health and Education, University of Skövde. Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS Supervisor: Thorstensson Stina Examiner: Browall, Maria Pages: 29 Keywords: school nurse, students´, nursing, experiences, health promotion     Background: The school   nurses have an extensive nursing effort to promote student health and they   can make a difference for the students in the school when it comes to their   health and performance.  Aim: The aim of the study was to   investigate the school nurses ‘experiences of being able to meet students’   needs for school nurse services.  Method: An inductive approach was selected for this study. Nine school   nurses from various municipalities in Skåne were interviewed. The data were   analyzed using a qualitative analysis.  Results: The school nurses experience that the students need their health   care work. Through this, they can contribute to the good health of the   student which in turn can generate good academic results. The school nurses   highlights that working with student health team and other staff at the   school is important to meet students' needs. The school nurses experience   that students need to feel confident in being able to visit the school nurse   spontaneously which at present cannot always be met due to lack of resources.   Conclusion: The school   nurses experience that they can meet the needs of the students if sufficient   resources are available. If the school nurse is not able to perform a health   promotion, there is a risk that students’ well-being and health decline,   which in turn may affect academic performance negatively