Bakgrund: Kvalitén i dagens sex- och samlevnadsundervisning har brister ochforskning visar att elever i allt större utsträckning hämtar kunskap och informationkring ämnet ifrån internet där pornografi dominerar. Det syns en ökad ohälsa kringelevens sexualitet varför kunskap om undervisningens betydelse ochförbättringsområden är av intresse. Regeringen har beslutat att införa examensmåli begreppen sexualitet, könsidentitet och relationer på lärarutbildningen som en deli kvalitetsarbetet. I skolsköterskans profession ingår förebyggande ochhälsofrämjande arbete med elevens sexuella hälsa och forskning visar attskolsköterskan i allt större utsträckning har fått ett ökat ansvarsområde för skolanssex- och samlevnadsundervisning. Syfte: Beskriva skolsköterskans syn påbetydelsen av sex- och samlevnadsundervisning och hur den kan förbättras.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats har använts där åtta skolsköterskorintervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Skolsköterskorna ansåg att en kvalitetssäkrad sex- och samlevnadsundervisningsom baserades på skolans likabehandlingsplan var betydande i arbete med attfrämja sexuell hälsa oavsett sexuell läggning. De menade även att arbete medelevens autonomi kunde bidra till mindre riskfyllda beslut inför framtidarelationer. Det framkom en önskan om en normalisering av ämnet genomämnesintegrering samt att påbörja undervisningen redan i förskoleåldern. Slutligenansåg skolsköterskorna att kunskap kring pornografi behövde synliggöras iundervisningen som en del i att forma en porrkritik medvetenhet och god syn påsex. Slutsats: Skolsköterskorna önskar att ämnet sex och samlevnad får en störreplats i skolans samtliga ämnen och att ämnets innehåll förbättras som en del iarbetet med att främja sexuell hälsa hos eleven. / Background: The quality of today's sex and cohabitation education hasshortcomings and research shows that students increasingly obtain knowledge andinformation on the subject from the internet, where pornography dominates. Thereis an increase in ill health around the student's sexuality, which is why knowledgeof the importance of teaching and areas for improvement is of interest. Thegovernment has decided to introduce degree objectives in the concepts ofsexuality, gender identity and relationships in teacher education as part of thequality work. The school nurse's profession includes preventive and healthpromotingwork with the pupil's sexual health, and research shows that the schoolnurse has increasingly been given an increased area of responsibility for theschool's sex and cohabitation education. Aim: Describe the school nurse's view onthe importance of sex and cohabitation education and how it can be improved.Method: Qualitative design with an inductive approach has been used where eightschool nurses were interviewed. The interviews were analyzed with qualitativecontent analysis. Results: The school nurses considered that a quality-assured sexand cohabitation education based on the school's equal treatment plan wassignificant towards promoting sexual health regardless of sexual orientation. Theyalso believed that working with the student's autonomy could contribute to lessrisky decisions for future relationships. There was a desire for a normalization ofthe subject through subject integration and to start teaching already in preschool.Finally, the school nurses felt that knowledge about pornography needed to bemade visible in the teaching as part of shaping a porn critique's awareness andgood view of sex. Conclusion: The school nurses want the subject of sex andcohabitation to have a greater place in all the school's subjects and that the contentof the subject is improved as part of the work towards increased sexual health forthe student.

Bakgrund: En god hälsa utgör en viktig grund för livet. Skolan har genom sin potential att inrymma alla barn och ungdomar goda möjligheter till att främja hälsa. Skolsköterskan tillsammans med elevhälsan, har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt bidra till elevernas lärande och utveckling. Lärarna som träffar eleverna dagligen, utgör en betydelsefull roll i detta arbete och är därmed en viktig samarbetspartner för skolsköterskan. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta salutogent tillsammans med lärare inom grundskolan. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av nio skolsköterskor. Under intervjuerna användes en frågeguide med öppna frågor. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fyra huvudkategorier: Gemensamma möten underlättar, Skolsköterskan deltar i klassrummet, Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag samt Tiden påverkar. Huvudkategorierna resulterade därefter i 10 subkategorier. Resultatanalysen mynnade ut i temat: Engagemang och intresse hos skolsköterskan och läraren spelar in på det salutogena arbetet. Slutsats: Genom elevhälsans möten samt skolsköterskans samarbete med lärarna, kunde ett salutogent arbete på skolan främjas. Dock utgjorde tiden ett hinder. Skolsköterskornas och lärarnas engagemang och intresse spelade emellertid in på omfattningen av ett salutogent arbete. / Background: A good health is an important foundation for life. The school, through its potential to include all children, has excellent opportunities to promote health. The school nurse should aspire to promote health as well as facilitate student learning and development. Teachers, as they are daily interacting with students, constitutes an important collaborator for the school nurse. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experience working salutogenic together with teachers in elementary school. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Collection of data was conducted through semi-structured interviews with nine school nurses, using open questions. The analysis was performed using qualitative analysis of contents. Results: Four main categories were deducted from the study results: Common meetings facilitates, School nurse lesson participation, Separate tasks for the school nurse and teacher, Time is of essence. The main categories were further divided into 10 sub-categories. Conclusion: Salutogentic work at school was promoted by meetings within the student health care staff as well as collaboration with teachers. Time was a limiting factor. The level of commitment and interest among school nurses and teachers had an impact on the extent of salutogenic work.

Bakgrund: Unga hbtq-personer upplever mer diskriminering och sämre hälsa än andra unga. Skolan utgör en viktig arena för att skapa en inkluderande och hälsofrämjande miljö. Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska alla behandlas lika oavsett kön eller sexuell läggning. För att förhindra att elever utsätts för kränkningar behöver normkritiskt hbtq-arbete genomföras under ledning av rektor och i samverkan med samtlig skolpersonal. Skolsköterskan kan arbeta med hbtq-relaterade frågor för att stärka skyddsfaktorer och förebygga ohälsa hos hbtq-personer. Flera skolor i Sverige har genomfört hbtq-certifieringsutbildning men forskning saknas om skolsköterskors erfarenheter av utbildningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av hbtq-certifiering. Metod: Datainsamling genomfördes genom intervjuer med sju skolsköterskor. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; Organisatoriska faktorer, Skolsköterskans hbtq-arbete samt Betydelsen av värdegrundsarbete i skolan. Slutsats: Studiens resultat påvisar att organisatoriska hinder föreligger för implementering av hbtq-arbete. En förutsättning för framgångsrika effekter av hbtq-certifiering är att samtlig skolpersonal under ledning av rektor är insatta i hbtq-arbete. Vidare framkommer utmaningar med hbtq-arbete med vårdnadshavare och elever i mångkulturella miljöer. / Background: Young LGBTQ persons experience more discrimination and poorer health than other young people. The school offers an important arena for an including and health-promoting setting. According to The Swedish Education act and The Swedish Discrimination act everybody should be treated equally regardless of gender and sexual orientation. To prevent that students get subjected to degrading treatment LGBTQ-affirming work with a norm-critical perspective can be organized by the head teacher and the rest of the school staff. School nurses can work with LGBTQ issues to promote protective factors and prevent illness in LGBTQ individuals. Several schools in Sweden are LGBTQ-certified but there is a lack of research about school nurses´ experiences of the education. Aim: The purpose of the study was to investigate school nurses´ experiences of LGBTQ certification. Method: Datacollection was conducted using interviews with seven school nurses. In the study a qualitative method with an inductive approach was used, the data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; Organizational factors, School nurses´ LGBTQ work and The importance of fundamental values in schools. Conclusion: The result of the study shows that organizational obstacles counteracts the implementation of LGBTQ work. A prerequisite for successful effects of LGBTQ certification is that all school staff lead by the head teacher are well informed about LGBTQ issues. Furthermore, the result reveals challenges with LGBTQ work with legal guardians and students in multicultural settings.

Bakgrund: Ätstörningar är komplexa och allvarliga sjukdomar som innefattar anorexia nervosa, hetsätningsstörning, bulimia nervosa och ospecificerade ätstörningar. Riskfaktorer och symtombilden till ätstörningar utvecklas vanligtvis under grundskolan, men själva sjukdomen gör sig tydlig under tonåren. Därför har skolsköterskor som kontinuerligt möter elever i skolmiljön en viktig position för att identifiera och möta elever med ätstörning. Syfte: Att få en fördjupad kunskap kring skolsköterskans erfarenheter av att möta elever med ätstörning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats används i studien. Semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor verksamma i grundskolan utfördes. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys i syfte att presentera och analysera data. Resultat: Skolsköterskor som intervjuades har uppgett att de sällan kom i kontakt med elever med ätstörningar, de var svåra att upptäcka. Detta blev problematiskt då de ansågatt tidig identifiering var betydelsefullt för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Dessutom upplevde skolsköterskorna sig som begränsade på grund av bristande samtalsteknik och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Elever med ätstörningar kan vara svåra att identifiera. Skolsköterskor är beroende av sin kompetens samt samtalsteknik för att kunna hantera och stötta eleverna. Skolsköterskorna upplevde sig dessutom begränsade av organisatoriska skäl som resursbrist, avsaknad av stöd från övriga professioner inom elevhälsan, tidsbrist samt sekretess. / Background: Eating disorders are complex and serious diseases that include anorexia nervosa, binge eating disorder, bulimia nervosa and unspecified eating disorders. Risk factors and the symptom of eating disorders usually develop during primary school, but the disease itself becomes apparent during adolescence. Therefore, school nurses who continuously meet students in the school environment have an important position to identify and meet students with an eating disorder. Aim: To gain an in-depth knowledge of the school nurse's experience of meeting students with an eating disorder. Method: A qualitative interview study with an inductive approach is used in the study. Semi-structured interviews with eight school nurses active in primary school were conducted. The results was analyzed with a qualitative content analysis in order to present and analyze data. Results: School nurses who were interviewed stated that they rarely came into contact with students with eating disorders, they were difficult to detect. This became problematic as they considered early identification as important for working on prevention and health promotion. School nurses felt limited due to a lack of conversational techniques and organizational conditions. Conclusion: Students with eating disorders can be difficult to identify. School nurses are dependent on their skills and conversational techniques to be able to handle and support the students. The school nurses also felt limited for organizational reasons such as lack of resources, lack of support from other professions in student health, lack of time and confidentiality.

Bakgrund: Ungdomar använder sociala medier för att umgås med varandra. Det finns ett samband mellan att spendera mycket tid på sociala medier och negativ påverkan på den psykiska hälsan. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att elever ska uppleva hälsa och nå kunskapsmålen i skolan. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan hos ungdomar i högstadiet. Metod: Data insamlades genom intervjuer av skolsköterskor med erfarenheter av ungdomar i högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet bestod av tio skolsköterskeintervjuer. Resultat: Intervjuerna mynnar ut i fyra huvudkategorier: kunskapsbrist hos skolsköterskor, positiva effekter av sociala medier, negativa effekter av sociala medier samt skolsköterskans förebyggande arbete kring sociala medier. Temat som framkom i studien var komplext arbete i ständigt pågående utveckling. Konklusion: Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha både positiva och negativa effekter för den psykiska hälsan hos ungdomar. Skolsköterskan har en stor utmaning att kunna arbeta hälsofrämjande kring sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan på individ- och gruppnivå. Teamarbete behövs för att hjälpa ungdomarna att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor och minska sociala mediers negativa effekt på den psykiska hälsan. / Background: Young people use social media to socialize with each other. There is a link between spending a lot of time on social media and the negative impact on mental health. The school nurses´work with health promotion and prevention to help students experience health and achieve goals of knowledge in school. Aim: Illustrate school nurses´experiences of the impact of social media on the mental health of young people in upper secondary school. Method: Data were collected through ten interviews of school nurses´ with experiences of young people in upper secondary school. The data material was analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The interviews result in four main categories: lack of knowledge among school nurses´, positive effects of social media, negative effects of social media and the school nurses´preventive work with social media. The theme that emerged in the study was complex work in constant development. Conclusion: The results show that social media can have both positive and negative effects on the mental health of young people. The school nurses´ have a huge challenge to be able to promote health around the impact of social media on mental health in individual and group levels. Teamwork is needed to help young people maintain healthy lifestyles and reduce the negative effects of social media on mental health.

Bakgrund: Barn med övervikt är något som ökar i Sverige och i världen. Ett barn med övervikt har större risker att senare i livet drabbas av ett flertal sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att sätta in resurser tidigt för att motverka övervikt. Skolsköterskan innehar en position som möjliggör att uppmuntra till goda levnadsvanor och på så vis förebygga övervikt hos barn.  Syfte: Belysa skolsköterskans erfarenhet av arbetet med överviktiga barn i grundskolan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har utförts medsjuksköterskor som har en specialistutbildning som skolsköterska, distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna beskriver att arbetet med övervikt hos elever samt det preventiva arbetet är utmanande. Övervikt anses vara ett känsligt ämne att prata omoch tidsbristen som skolsköterskan upplever underlättar inte. De lagstadgade hälsobesöken har en central roll för identifiering av övervikt. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar mer utbildning, riktlinjer och samarbete både inom och utanför skolan kring övervikt. Konklusion: Resultatet i studien visar på att övervikt är ett känsligt ämne att samtala om med elever och föräldrar. För att kunna vända den ökande trenden behövs mera tid för skolsköterskorna att arbeta preventivt. / Background: Overweight among children increases in Sweden and the world. A child with overweight has a higher risk for suffering from a number of diseases later in life, such as diabetes and cardiovascular-diseases. It is therefore important to counteract overweight. The school nurse can encourage good living habits and thus prevent overweight in children.  Aim: Illustrate the school nurse´s experience of working with overweight children in primary school. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with nurses who have a specialist education as a school nurse, district nurse or pediatric nurse. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses work with overweight among children and the preventive work is challenging. Overweight is considered a sensitive topic to talk about and the lack of time that the school nurses’ experiences increases this challenge. The statutory health-visits helps in identifying overweight. The school nurses want more education, guidelines and cooperation both within and outside school around obesity.  Conclusion: The results of the study show that overweight is a sensitive topic to talk about with students and parents. To be able to reverse the increasing trend, more time is needed for school nurses to work preventively.

Bakgrund: Att vara fysisk aktiv från tidig ålder har positiv effekt på hälsa och välbefinnande. Forskning visar en allt lägre tendens till fysisk aktivitet hos barn och unga vilket kan medföra en ökad risk för ohälsa. Skolan utgör en viktig arena för att främja fysisk aktivitet. Då forskning visar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet, lärande och utveckling är det viktigt att främja faktorer i skolan som bidrar till bättre möjligheter för elever att vara fysiskt aktiva. Skolsköterskors kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete kring elever kan bidra till en fysiskt aktiv livsstil som främjar hälsa.  Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av vad som påverkar elevers möjligheter till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier; Betydelse av stöd, Betydelse av samarbete, Betydelse av motivation samt Betydelse av förutsättningar. Ur resultatet framträdde temat; Ett gemensamt arbete och engagemang på alla nivåer behövs. Konklusion: Genom ett gemensamt arbete och engagemang från skolledning, skol-och fritidspersonal, vårdnadshavare och skolsköterskor kan elevers motivation till fysisk aktivitet öka samt elevers förutsättningar till fysisk aktivitet göras mer jämställd. / Background: To be physically active from an early age has a positive impact on health and wellbeing. Research shows an ever lower tendency of physical activity among children and youth which can result in an increased risk of illness. The school is an important place to promote physical activity. Since research shows a strong connection between physical activity, learning and development it is important to promote factors in school that contribute to better opportunities for pupils to be physically active. School nurses’ knowledge of health promotive and preventive work for pupils can contribute to a physically active lifestyle that promotes health. Aim: To illustrate school nurses’ experience of what affects pupils' opportunities for physical activity. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection was conducted with semi structured interviews. The analysis was performed using qualitative analysis of content. Results: The analysis resulted in four main categories with subcategories; Meaning of support, Meaning of cooperation, Meaning of motivation and Meaning of prerequisites. From the result a theme appeared; A joint work and engagement on every level is needed. Conclusion: Through joint work and engagement from school management, school staff, guardians and school nurses the pupils’ motivation to physical activity can increase and the pupils’ conditions for physical activity be more equal.

Bakgrund: Stickrädsla är vanligt förekommande bland barn i alla åldrar och kan i samband med vaccinationer leda till försvårande omständigheter. Det finns dock omvårdnadsåtgärder som kan lindra såväl rädsla som smärta hos barn vid nålrelaterade procedurer, som vaccination. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid vaccination av elever med stickrädsla. Metod: En kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, En elevcentrerad omvårdnad skapar goda förutsättningar för en trygg vaccination, och tre huvudkategorier: Att skapa en elevcentrerad utgångspunkt, Att skapa goda förutsättningar och Betydelsen av skolsköterskans tidigare arbetslivserfarenhet. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med olika omvårdnadsåtgärder för att lindra rädsla och smärta i samband med vaccination av elever med stickrädsla. En elevcentrerad omvårdnad hjälper skolsköterskan att se eleven som en helhet och främjar en delaktighet. Vidare kan omvårdnadsåtgärder anpassas utefter elevens individuella behov och önskemål vilket stärker elevens egna förutsättningar till att fullfölja sin vaccination. / Background: Fear of needles is common among children of all ages and can lead to aggravating circumstances in the context of vaccinations. However, there are nursing measures that can relieve both fear and pain in children during needle-related procedures, such as vaccination. Aim: Was to describe school nurses’ experiences of nursing measures when vaccinating pupils with fear of needles. Method: A qualitative research approach based on semistructured interviews with six school nurses that were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in a theme, a pupil-centered nursing creates good conditions for safe vaccination, and three main categories: Creating a pupil-centered starting point, creating good conditionsand the importance of the school nurse's previous work experience. Conclusion: The school nurses work with various nursing measures to relieve fear and pain in connection with vaccination of pupils with a fear of needles. A pupil-centered nursing helps the school nurse to see the student as a whole and promotes participation. Furthermore, the nursing measures can be adapted to the pupil´s individual needs and wishes, which strengthens the pupil´s own conditions for completing his or her vaccination.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. / Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Bakgrund: Svenska ungdomars utsatthet för mobbning och kränkningar har ökatdet senaste decenniet. Denna utsatthet kan orsaka psykiska besvär och leda tillpsykisk ohälsa.Syfte: Syftet är att undersöka hur ungdomar beskriver mobbning och kränkningarsamt strategier som motverkar detta.Metod: Kvalitativ metod har använts och fokusgruppsintervjuer har genomförtspå sju skolor. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Under fokusgruppsintervjuerna framkom det att ungdomarna känner oroför att bli utsatta för mobbning och kränkningar, att sociala medier är en plattformdär utsattheten är vanligt förekommande samt att ungdomarna efterfrågar hurmobbning och kränkningar ska hanteras. Resultatet delades in i kategorierna oroför utsatthet, förekommer på sociala medier och hantera en utsatt situation.Konklusion: För att minska ungdomars utsatthet för mobbning och kränkningarsamt förhindra psykiska besvär hos ungdomar kan skolsköterskan inomelevhälsans medicinska insats arbeta hälsofrämjande genom att anpassa sinainsatser efter ungdomarnas behov. / Background: Swedish youths exposure to bullying and harassing has increasedduring the last decade. This expusure can cause mental difficulties and lead tomental illness.Aim: The purpose is to investigate how Swedish youth describe bullying andharassing including handling strategies.Method: A qualitative method has been used in the study where focus groupinterviews have been conducted in seven schools. The data has been analyzedusing a qualitative content analysis with an inductive approach.Results: During the focus group interviews, the youth described worries aboutbullying and harassment. The youth also described concerns regarding theexposure to bullying and harassment, that social media is a platform whereexposure is common, and that they need tools regarding how bullying andviolation should be handled. Results were divided into the categories; anxiety ofexpousure, occurs on social media and handling of an exposed situation.Conclusion: In order to reduce youths exposure to bullying and harassment and toprevent mental health problems, the school nurse in the student health's medicaleffort can work to promote health by adapting efforts to the youths needs. / Forskningsprojektet ALICE