Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både i Sverige och runt om i världen. I Sverige är dessa barn och unga elever inom grund- och gymnasieskolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor möjligheten att identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Metod: Som metod valdes metasyntes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde ett tema: Bygga stabil grund för en förtroendefull relation, med två kategorier: Förmedla trygghet och Visa Genuint intresse samt fem underkategorier; Visa sig tillgänglig, Bekräfta elevers upplevelser, Ha tilltro för egen förmåga, Bygga ömsesidig tillit och Vara närvarande. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor är en värdefull resurs och genom hälsosamtalen har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa. / Background: Mental ill-health among children and young people is increasing both in Sweden and around the world. In Sweden, these children and young students are in primary and secondary school. Through the health call, school nurses have the opportunity to identify the students who suffer from mental illness. Purpose: The purpose of this metasynthesis was to describe school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. Method: As a method, metasynthesis was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the analysis emerged a theme: Build a stable foundation for a trusting relationship, with two categories: Conveying security and Show Genuine interest and five subcategories; Show up, Confirm student's experiences, Have confidence in your own ability, Build mutual trust and Be present. Conclusion: This study has contributed to knowledge of school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. School nurses is a valuable resource and through the health interviews, school nurses have a unique opportunity to identify and help students with mental illness.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan. / Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.

Bakgrund: Skolsköterskor har en betydelsefull roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, där samtal med vårdnadshavare är en viktig del. I hälsosamtal med elever och i kommunikation med vårdnadshavare kan motiverande samtal underlätta och bidra till bättre hälsoresultat. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att kommunicera om barns vikt med vårdnadshavare. Metod: Studien är utförd som en kvalitativ enkätstudie med demografiska beskrivningar av urvalet och grundade sig på webbenkäter som riktade sig till yrkesverksamma skolsköterskor i hela landet. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema; att som skolsköterska vara respektfull, lyhörd samt ha ett professionellt och empatiskt tillvägagångssätt i samtal med vårdnadshavare om barns vikt. Ur detta framkom tre kategorier; möten där skolsköterskan och vårdnadshavare samverkar, hantering av svåra samtal där vårdnadshavare känner skuld och skam, och förutsättningar för en god kommunikation i samtal med vårdnadshavare. Konklusion: Skolsköterskornas förhållningssätt har stor betydelse i arbetet med elevens vikt. Skolsköterskans ödmjuka och respektfulla sätt, att de är inlyssnande och lyhörda är avgörande för att det skall bli en bra kommunikation med vårdnadshavare. En slutsats i studien var att skolsköterskorna efterfrågade gemensamma rutiner och nationella riktlinjer när det gäller barns vikt. / Background: School nurses have an important role in preventive and health-promoting work, where conversations with guardians are an important part. In health conversations with students and in communication with guardians, motivational interviewing can facilitate and contribute to better health outcomes. Purpose: To investigate school nurses' experiences of communicating about children's weight with guardians. Method: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with demographic descriptions of the sample and was based on online questionnaires aimed at professional school nurses throughout the country. Results: The results lead up to an overall theme; as a school nurse, to be respectful, responsive and have a professional and empathetic approach in conversations with guardians about children's weight. From this came three categories; meetings where the school nurse and guardians interact, handling difficult conversations where guardians feeling guilt and shame, and conditions for good communication in conversations with guardians. Conclusion: The attitude of the school nurses is of great importance in the work with the student's weight. The school nurses humble and respectful manner, that they are listening and responsive is crucial for there to be good communication with guardians. One conclusion of the study was that the school nurses requested common routines and national guidelines regarding children's weight.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma. / Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles.  Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do.  Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

Bakgrund: I Sverige ses de senaste åren en ökning bland ungdomars sexuella risktagande, detta samtidigt som sex- och samlevnadsundervisningen visat sig brista i kvalité och utformning. Att sex- och samlevnadsundervisning håller hög standard är av stor betydelse för ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande samt bidrar till att förbättra den sexuella hälsan i Sverige. Syfte: Undersöka elevers uppfattning av den sex- och samlevnadsundervisning som ges i grundskolan. Metod: En mixad metod tillämpades. Data insamlades via anonyma enkäter, totalt 59 svar inkom. Resultat: Elevernas inställning till sex- och samlevnadsundervisningen var övervägande neutral. De ansåg att de genom undervisningen erhållit ett ökat risk- och konsekvenstänk samt en ökad förståelse, trygghet och självsäkerhet till sexuella relationer. Eleverna önskade dock mer kunskap om hbtq samt en mer elevcentrerad undervisning med möjlighet till diskussion och reflektion. Slutsats: Sex- och samlevnadsundervisningen bör utgå från ett elevcentrerat perspektiv där olika professioner arbetar över kompetensgränserna för att tillsammans stärka elevernas sexuella hälsa. / Background: In recent years an increase in young people’s sexual risk-taking has been seen in Sweden, at the same time the sex education in primary school has proven to be deficient in quality and design. The fact that the sex education maintains high standard is of grate impotance for young people’s developement, helt and well-beeing and also contributes to improving sexual health in Sweden. Purpose: To investigate students’ experience of sex education in primary school. Method: A mixed method was applied. Data were collected by an anonymous survey, a total of 59 surveys were included. Results: The students attitude to sex education was predominalty neutral. They considered that through the education they had gained an increased sense of risk- and consequence thinking, as well as an increased understanding, safety and self confidence in sexual relationship. However, the students wanted more knowledge about LGBTQ, and a more student-centered teaching with the opportunity for discussion and reflection. Conclusion: The compulsory schools sex education should be based on a student-centerd perspective where different professions work across to strenghten students’ sexual health.

Bakgrund Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har de senaste åren ökat och ses idag som ett folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en unik position och möter nästan alla elever i skolan och har därmed möjlighet att tidigt identifiera psykisk ohälsa. För att det hälsofrämjande arbetet ska fungera krävs ett gott samarbete mellan alla parter. Syfte Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes på tio skolsköterskor som arbetade i grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Resultat Utifrån analysen framkom två kategorier och åtta underkategorier där kategorierna var: Skolsköterskans erfarenheter och utmaningar i hälsofrämjande arbetet och Begränsningar och möjligheter av samarbete. Diskussion Skolsköterskornas upplevelser av det hälsofrämjande arbetet med psykisk ohälsa bland eleverna var känslomässigt utmanande samtidigt som de såg sig som ett viktigt stöd och en trygg vuxen för eleverna. Tidsbristen skapade känslor av maktlöshet och frustration. Vikten av samarbetet belystes både inom elevhälsan, yttre instanser och med föräldrarna. Slutsats skolsköterskorna hade en betydande roll i att möta och stödja elever med psykisk ohälsa. Brist på tid och tillgänglighet beskrevs som hinder i det hälsofrämjande arbetet. Ett gott samarbete krävs för att främja den psykiska hälsan hos barn och unga. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom och är ett stigande folkhälsoproblem internationellt och nationellt. Tidig upptäckt och förbyggande åtgärder har betydelse för deras hälsa. Samverkan mellan BVC-sjuksköterska och skolsköterska för barn med fetma är avgörande för förståelse för barnets livsvärld och utformning av personcentrerad vård. Syftet: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av samverkan med BVC sköterska för barn med fetma. Metod: Kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor från två kommuner i Södra Sverige genomfördes. Detta analyserades med tolkande fenomenologisk analys utifrån Ashworts livsvärldsbegrepp språk, tid, projekt, relation och identitet. Analysen resulterade i två centrala teman; närhet och distans. Resultat: Skolsköterskans upplevelse av närhet eller distans till BVC-sjuksköterskan formar huruvida samverkan upplevs positiv eller negativ. Närhet ger upphov till förståelse för livsvärld och personcentrerad vård. Distans leder till upplevd professionell ensamhet, risk för patientsäkerhet samt utgör hinder för skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Konklusion: För att skolsköterskan ska uppleva närhet till BVC-sjuksköterskan i samverkan för barn med fetma behövs gemensamma rutiner. Samverkan behöver likt en bro förena de två verksamheternas organisation och möjliggöra förståelse för varandras professionella livsvärld. Närheten i samverkan ger en stabil bro som främjar en trygg övergång från BVC till skolan. / Background: Obesity is a chronic disease and obesity in children is a rising public health problem. Early detection and preventive measures are of great importance for the health of these children. Collaboration between nurses at Children's health centre (CHC) and school nurses for children with obesity is crucial for understanding the child’s lifeworld and designing person-centered care. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses’ experience of collaboration with CHC nurses for children with obesity Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews with ten school nurses from two municipalities in Southern Sweden were conducted. The result was analyzed with interpretative phenomenological analysis based on Ashworth’s lifeworld concepts of language, time, project, relationship and identity. The analysis resulted in two central themes: closeness and distance. Result: The school nurse’s experience of closeness or distance to the CHC nurse shapes if the collaboration is perceived as positive or negative. Closeness gives understanding of the lifeworld and personcentered care. Distance leads to professional loneliness, risk of for patient safety and obstacle to the school nurse’s health promotion work. Conclusion: For school nurse to experience closeness to the CHC nurse in collaboration regarding children with obesity, joint routines are needed. The collaboration is to be seen as a bridge that unites the two organizations and enables understanding of each other’s professionals worlds. A close collaboration provides a stable bridge that promotes a safe transition from CHC to School.

Bakgrund: Ungdomars hälsa påverkas av många faktorer, där sömnen är en viktig del. Konsekvenser av sömnbrist påverkar minnet och försvårar inlärning. Sociala medier upptar en stor del av ungdomars tid och många föräldrar oroar sig för ungdomars skärmtid. Genom möten med ungdomar har skolsköterskan möjlighet att stötta och hjälpa ungdomarna. Syftet är att beskriva hur sociala medier påverkar ungdomars sömn.  Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Resultatet visar att sociala medier påverkar sömnkvaliteten och sömnens längd, där dygnsrytmen är en viktig del. Ungdomarnas användning påverkas av outtalade normer på en ständig tillgänglighet, vilket leder till stress. Ungdomars användning av sociala medier drivs av en rädsla för utanförskap, vilket gör det svårt att minska användningen. Tjejernas sömn påverkas mer än killarnas sömn vid hög användning av sociala medier. Strikta föräldraregler förbättrar ungdomarnas sömnkvalitet och ökar antalet sovtimmar, men bara om ungdomen inte utvecklat en problematisk användning av sociala medier. Slutsats : Sociala medier är en självklarhet i ungdomars liv samtidigt som sömnen får mindre utrymme. Skolsköterskan möter stora utmaningar för att bemästra ungdomars sömnsvårigheter. Hälsofrämjande arbete på både individ- och gruppnivå och inkludering av föräldrar kan bidra till hälsosam användning av sociala medier hos ungdomar och god sömnkvalitet / Background: Adolescents' health is affected by many factors and sleep is an important part. Consequences of sleep deprivation affect memory and impair learning. Social media occupies a large part of adolescents' time and many parents worry about screen time. Through meetings with adolescents, the school nurse has the opportunity to support and help adolescents. The Aim is to describe how social media affects adolescents' sleep . The method was a literature review. The Results show that social media affects the quality and length of sleep, where the circadian rhythm is an important part. Adolescents' use is influenced by unspoken norms of constant availability, which leads to stress. The use is driven by a fear of exclusion, making it difficult to reduce use. Girls' sleep is more affected than boys' sleep. Strict parental rules improve the adolescents sleep quality and sleep hours, but only if not developed a problematic use of social media. Conclusion: Social media is important in adolescents' lives and sleeping gets less space. The school nurse faced great challenges in mastering adolescents' sleep difficulties. Health promoting work at both the individual and group level and inclusion of parents can contribute to healthy use of social media and good sleep quality.

Introduktion: Forskning visar på att regelbunden fysisk aktivitet bland barn och unga har flera positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Dock är det allt för få som når upp till rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Barn och unga tillbringar en betydande del av sin tid i skolan och skolan kan därmed vara en bra plats för att främja fysisk aktivitet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos elever.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med en kvalitativ design. Som arbetsprocess användes Polit och Becks niostegsmodell.  Resultat: I studiens resultat framkom tre teman, använder olika metoder för att främja fysisk aktivitet, olika hinder i arbetet för att främja fysisk aktivitet och samarbete krävs för att främja fysisk aktivitet. Det framkom nio undertema. Slutsats: Skolsköterskor använde sig av olika metoder för att främja fysisk aktivitet såsom hälsosamtal, frågeformulär och aktiviteter efter skolan. Skolsköterskor kunde uppleva svårigheter och hinder såsom tidsbrist, avsaknad av kunskap och att deras arbete inte prioriterades av övrig skolpersonal. Resultatet visade också på att samarbete med övrig skolpersonal och föräldrar behövs. / Introduction: Research shows that regular physical activity among children and adolescents has several positive effects on health, both physical and mental. However, too few meet the recommendation of at least one hour of physical activity per day. Children and adolescents spend a significant part of their time in school and the school can therefore be a good place to promote physical activity.  Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses' experience of working to promote physical activity among students.  Method: The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design. Polit and Beck's nine-step model was used as a working process.  Results: In the results, three themes emerged, using different methods to promote physical activity, different difficulties in the work to promote physical activity and cooperation is required to promote physical activity. Nine sub-themes emerged.  Conclusion: School nurses used different methods to promote physical activity such as health conversations, questionnaires and after school activities. School nurses could experience difficulties and barriers such as lack of time, lack of knowledge and that their work was not prioritized by school staff. The results also showed that collaboration with school staff and parents was needed.

Introduktion: Forskning visar på att regelbunden fysisk aktivitet bland barn och unga har flera positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Dock är det allt för få som når upp till rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Barn och unga tillbringar en betydande del av sin tid i skolan och skolan kan därmed vara en bra plats för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos elever. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med en kvalitativ design. Som arbetsprocess användes Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman, använder olika metoder för att främja fysisk aktivitet, olika hinder i arbetet för att främja fysisk aktivitet och samarbete krävs för att främja fysisk aktivitet. Det framkom nio undertema. Slutsats: Skolsköterskor använde sig av olika metoder för att främja fysisk aktivitet såsom hälsosamtal, frågeformulär och aktiviteter efter skolan. Skolsköterskor kunde uppleva svårigheter och hinder såsom tidsbrist, avsaknad av kunskap och att deras arbete inte prioriterades av övrig skolpersonal. Resultatet visade också på att samarbete med övrig skolpersonal och föräldrar behövs. / Introduction: Research shows that regular physical activity among children and adolescents has several positive effects on health, both physical and mental. However, too few meet the recommendation of at least one hour of physical activity per day. Children and adolescents spend a significant part of their time in school and the school can therefore be a good place to promote physical activity. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses' experience of working to promote physical activity among students. Method: The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design. Polit and Beck's nine-step model was used as a working process. Results: In the results, three themes emerged, using different methods to promote physical activity, different difficulties in the work to promote physical activity and cooperation is required to promote physical activity. Nine sub-themes emerged. Conclusion: School nurses used different methods to promote physical activity such as health conversations, questionnaires and after school activities. School nurses could experience difficulties and barriers such as lack of time, lack of knowledge and that their work was not prioritized by school staff. The results also showed that collaboration with school staff and parents was needed.