<p>Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-årsjubileum kände skolledning och personal att</p><p>utvecklingen gått lite i stå och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jag</p><p>kunde göra en kulturanalys med hjälp av brevmetoden som ett led i min</p><p>magisterutbildning.</p><p>Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlägga och sammanställa olika</p><p>förslag och idéer i breven för att hitta lämpliga utvecklingsområden. Från min</p><p>synvinkel fanns ytterligare ett syfte och det är att få prova på att själv göra en</p><p>studie med hjälp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och att</p><p>kunna jämföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.</p><p>Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hämtat från professor</p><p>Gunnar Bergs förläsningar och hans två böcker Skolkultur – nyckeln till skolans</p><p>utveckling och Att förstå skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varit</p><p>till stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex den</p><p>rörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp mot</p><p>framtidens krav.</p><p>Metod: Jag använde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,</p><p>som förklaras utförligt i ovanstående böcker av professor G Berg. Jag lät Söderskolans</p><p>personal skriva öppna brev med svar på frågan: Hur vill du att Söderskolan</p><p>ska se ut och fungera om 5-10 år? Brevskrivandet fick stor anslutning</p><p>och många hade lagt ner stor möda på sina brev.</p><p>Resultat: Undersökningen har medfört att vi har fått en bra överblick över möjliga</p><p>områden för skolutveckling. Ett par olika förslag har redan testats av enskilda</p><p>arbetslag. Entusiasmen i kollegiet har ökat och flera arbetslag har inspirerats att</p><p>prova nya vägar.</p>

Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-årsjubileum kände skolledning och personal att utvecklingen gått lite i stå och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jag kunde göra en kulturanalys med hjälp av brevmetoden som ett led i min magisterutbildning. Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlägga och sammanställa olika förslag och idéer i breven för att hitta lämpliga utvecklingsområden. Från min synvinkel fanns ytterligare ett syfte och det är att få prova på att själv göra en studie med hjälp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och att kunna jämföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling. Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hämtat från professor Gunnar Bergs förläsningar och hans två böcker Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling och Att förstå skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varit till stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex den rörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp mot framtidens krav. Metod: Jag använde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden, som förklaras utförligt i ovanstående böcker av professor G Berg. Jag lät Söderskolans personal skriva öppna brev med svar på frågan: Hur vill du att Söderskolan ska se ut och fungera om 5-10 år? Brevskrivandet fick stor anslutning och många hade lagt ner stor möda på sina brev. Resultat: Undersökningen har medfört att vi har fått en bra överblick över möjliga områden för skolutveckling. Ett par olika förslag har redan testats av enskilda arbetslag. Entusiasmen i kollegiet har ökat och flera arbetslag har inspirerats att prova nya vägar.

Diss. Helsingfors : Univ., 2003.

Abstrakt Den har undersökningen handlar om förändringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. Förändringsagentens funktion kan på ett övergripande sätt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva på förskolor och skolors förbättringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vänder mig till pedagoger som i någon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv. Forskning har visat att det varit svårt för en ensam rektor att få till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre måluppfyllelse och en högre kvalitet på elevens lärande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrättat särskilda tjänster för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Målsättning med de nya tjänsterna är således att förstärka upp verksamheternas utvecklingsorganisation. 2009 påbörjades ett treårigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, Järfälla och Årjäng.  Min studie ingår som en del av denna mer omfattande undersökning. Jag har studerat hur pedagoger i de undersökta kommunerna upplever och erfar förändringsagenternas arbete. Genom att ta del av deras erfarenheter har min ambition varit att undersöka om kommunernas satsning lett till att förskolor och skolor fått en högre utvecklingskapacitet. Syftet med denna studie är således att undersöka om pedagoger anser att förändringsagenter främjar förbättringsarbetet på skolor och förskolor. / This study is about the role and function of change agents in pre-schools and schools. Change agents function can in a comprehensive way be described as pedagogical leaders who’s work is to stimulate and accelerate pre-schools´ and schools´ improvement efforts. In my study I am interested in how teachers perceive and experience the work of the change agent. The respondents in this study are teachers who in different ways interact with an agent. Experience has showed that is has been difficult for a single principal to respond to the expectations and pursue the kind of leadership curriculum provides guidance on. Some municipalities have invested in resources to strengthen the pedagogical leadership. The aim is to strengthen the organization development in their schools. In 2009, a three-year action research project began, between the University of Karlstad, and three Swedish municipalities, Hagfors, Järfalla and Årjäng. My study is a part of this wider investigation. I have examined how teachers in the surveyed municipalities are experiencing change agents' work. By taking part of their experiences my intension has been to explore if the municipalities investments has led to a enhanced improvement capacity among the schools. The aim of this study is therefore to examine if the teachers experience that change agents have an effect on the improvement work in schools and pre-schools.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla. Många gånger också en ambivalent längtan efter att både vilja omfamna de nya idéerna och samtidigt behålla de traditionella värdena.Genom att systematisk söka igenom valda återkommande inslag i skoltidningen har jag försökt skapa en bild av denna utveckling. Jag har också slutligen placerat uppsatsens resultat i ljuset av den rådande vetenskapliga debatten kring skolans didaktiska utveckling. Det råder olika uppfattningar om hur stort inflytande de politiska reformerna egentligen hade på skolans inre utveckling. Denna uppsats bidrar i detta avseende med en inblick i huruvida just Orsa skoltidning verkar ha agerat styrt eller autonomt i skolpolitiska, didaktiska och pedagogiska frågor.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang. Resultatet visar slutligen att lärarna har relativt olika syn på vad skolutveckling är samt att det är inte någon självklarhet att de direkt kopplar ihop elevers grupparbete med skolutveckling.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Abstract The overall purpose of this thesis was to investigate to what extent new research findings, in neuroscience and learning, may be useful in a school improvement context. In a qualitative interview study combined with questionnaire, we have investigated the approach to school improvement that exists in a municipality. Informants have been head teachers in preschool and primary school, special education teachers in a student health team and a development manager. The outcome of the study showed that all of the study participants, all of which have a formal mandated to work for school improvement occurs. It also shows that informants, according to their professional position, express different goals when relating to school improvement. The study also shows that all the informants are aware of and considered that the new research findings, in neuroscience and learning, was particularly important for school personnel to know about as well in preschool as in primary school, to meet all children’s and pupils’ different needs. Furthermore the informants believed that the neuroscientific perspective can help create better conditions for the activities to reach the policy documents aim. One conclusion to be drawn from the study in this is that in the studied municipality of the staff groups (school leaders, special educators, development manager) which has formal responsibility for school improvement, there is great interest both to acquire knowledge from research ant to disseminate and apply research- based knowledge. The study also, shows that the informants believe that research-based knowledge of neurodidactics is particularly important and will become increasingly important for school improvement. Descriptors: Questionnaire, Interview, Neurodidactics, Neuroscience, School Improvement, Education

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag. Resultatet visar på att enligt lärarna finns det olika syften med arbetslag. Dessa syften är kategoriserade i sociala, pedagogiska och organisatoriska för – och nackdelar, för lärare eller elev sett ur ett lärarperspektiv. I analysen framkommer att lärarna har goda intentioner och att det krävs förutsättningar för att uppnå dessa. I diskussionen problematiseras en del av dem syften med arbetslag vi har fått fram under arbetets gång.</p>