I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.

Internationella mätningar visar att svenska elevers studieresultat är lägre än i andra jämförbara länder. Även inom Sverige varierar elevernas studieresultat och det finns skillnader mellan skolor och kommuner. På Withalaskolan i Vetlanda kommun ligger studieresultaten under genomsnittet för riket. Uppsatsens syfte är dubbelt, dels att genomföra ett förbättringsarbete på skolan och dels att som rektor ställa sig vid sidan om för att kunna se, bedöma och analysera vad som sker på en skola under ett projekt. Förbättringsarbetet syftar till att grundlägga en långsiktig utveckling av lärarnas lärande. Som metod har lärare genomfört klassrumsobservationer hos varandra som sedan följts upp i kollegiala samtal. Projektet har pågått under en termin och har sedan följts upp genom fokusgruppintervjuer med de deltagande lärarna.   Resultatet visar att lärare tycker det är bra och utvecklande att observera kollegors lektioner, trots det sker det sällan eller inte alls. I slutet av projektet menar lärarna att det blev mer avdramatiserat, det var först då man hade byggt upp ett förtroende kollegor emellan och att man gärna hade fortsatt. Det kollegiala lärandet fungerade väl och lärarna uttrycker att det var utvecklande att följa upp och diskutera varandras undervisning. Några tydliga resultat på elevernas studieresultat går inte att avläsa på så kort tid. En slutsats är dock att de sociala dimensionerna av det pedagogiska klimatet på skolan gynnades, lärare har träffats, observerat varandra och diskuterat undervisning vilket är viktiga förutsättningar för att vidare verksamhetsutveckling ska ske.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande. Ser pedagoger ett ämnesövergripande samarbete som verktyg att stärka elevernas inlärningsprocess och utveckla skolans verksamhet?SYFTE: Syftet var att undersöka lärares samarbete och i vilken utsträckning detta sker. Att se om samarbete fanns i de pedagogiska arbetslagen i skolan och i så fall vad man samarbetar om.METOD: I undersökningen användes en aktionsanalysmodell med den deltagande observationen som instrument. Observationerna genomfördes i fem olika arbetslag vid två skolor. Dessutom genomfördes två kompletterande intervjuer i fokusgrupp.RESULTAT: Undersökningen visar att det finns samarbete i arbetslagen. Detta samarbete rör ofta administrativa frågor som inte leder någonstans. Pedagogerna uppfattar inte arbetslagsträffarna som ett forum för pedagogiska samtal, snarare som ett forum för administrativa frågor remitterade från ledningen. Endast ett arbetslag visar en tendens till att medvetet utveckla gemensamma strategier för att föra verksamheten framåt. Pedagogerna anser sig inte ha tid för samplanering av undervisningsinnehåll. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning. De hade dessutom en bristfällig uppfattning om skolan hade någon strategi för fortbildningen. Pedagogerna i studien har olika syn på fortbildningen. En tredjedel menar att den enbart leder till kompetensutveckling. Hälften av pedagogerna tror inte att den leder till skolutveckling. Studien bekräftar tidigare studier som visar att pedagogerna är mycket intresserade och blir inspirerade av fortbildningen. I enkätstudiens fria fråga är det flera pedagoger som efterfrågar fortbildning som utgår från deras egna behov. Flera pedagoger menar att fortbildningen ska vara genomtänkt. Pedagogerna i studien har en osäker uppfattning om fortbildningen leder till ett gemensamt förhållningssätt eller om den förändrar pedagogens arbetssätt. Studien visade att fortbildningen diskuterades och reflekterades sällan efteråt. Majoriteten menade att man bara diskuterat fortbildningen ”någon gång” efter ett fortbildningstillfälle eller på en arbetsplatsträff trots att de flera gånger velat få reflektionstid efter ett fortbildningstillfälle. I studien är en stor majoritet intresserade av begreppet skolutveckling. Hälften av pedagogerna i studien kände inte till projektet Våga Visa som styr en stor del av kommunens mål för skolutveckling. Begreppet skolutveckling är ett stort och subjektivt begrepp som innehåller många delar bl.a. implementering. Skolutveckling handlar om så mycket mer än om pedagogernas fortbildning och kompetens. Alla i kedjan, från skolledning i kommunhus ner till pedagoger, har en roll i skolutvecklingen. Den största delen av skolutvecklingen ligger i skolans egen kultur. Det är i samspelet med kollegor och i systematisk reflektion av frågor och ifrågasättande som skolutveckling sker. En skolas kultur uppstår i samarbetet mellan rektor, pedagoger, elever och föräldrar. Den kulturen är det viktigt att få stöd för från skolledningen i kommunen. Ju bättre samarbete i alla led desto bättre skolkultur och skolutveckling.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Fortbildning, skolutveckling och implementering.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.</p>

<p>Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. </p><p>Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.</p><p>Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten. Rollen som pedagogisk ledare för skolverksamheten beskrivs vara att ge det pedagogiska arbetet en riktning, att följa upp arbetet genom att finnas med i verksamheten och att utmana lärarnas uppfattningar genom att vara en motpart. Rektorerna uttrycker att de påverkar lärarnas arbete genom den ledningsgrupp som utgörs av arbetsledarna/utvecklingsledarna, genom att anordna forum för pedagogiska diskussioner, genom att uppmuntra och utmana samt genom att ge tid för reflektion.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.</p><p>Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.</p><p>De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation.</p> / <p>The purpose of this investigation has been to investigate the profession of headmaster, both concerning tasks and workload, as well as the expectations there are on an educational middle manager. To achieve this aim I have interviewed headmasters in upper secondary school. Through these interviews I was able to compare their views of the mission, and also to see how they experience the workload.</p><p>In conformity with earlier research of the area, the results of my investigation show that the role of a headmaster is complex and as a result of being an educational middle manager, there are great expectations from various people, both from those in higher positions as well as from lower ones. The profession requires knowledge within a number of areas such as pedagogy, leadership and economics. A headmaster also needs to have an organizing ability and be prepared to work with development work. A headmaster’s field of responsibility is large and consists of many different areas, for example being responsible for students, teachers and the organisation as a whole.</p><p>The headmasters in this investigation agree that being a headmaster is an interesting and enjoyable profession with much responsibility. It also demands great courage and flexibility. The results show that the respondents experience the workload as being too heavy and that they do not have time to achieve their personal aims, i.e. being pedagogical leaders in a learning environment.</p>

<p>Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.</p>

<p>Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.</p><p>Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan</p><p>kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över</p><p>verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.</p><p>De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.</p><p>Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så</p><p>sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i</p><p>verksamheten.</p><p>Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.</p><p>Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att</p><p>använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.</p><p>Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.</p>