Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers och rektorers uppfattningar om specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Anledningen till att undersöka detta är att forskning visar att skolutveckling är ett område som specialpedagoger inte har lyckats göra anspråk på fullt ut. Att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå är ett sätt för specialpedagogen att leda skolans utveckling av det pedagogiska arbetet så att alla elever får så bra möjligheter som möjligt att nå målen. Rektorn på skolan är den enskilt största faktorn som påverkar specialpedagogens arbete och därför undersöks just specialpedagogers och rektorers uppfattningar i denna studie. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra rektorer. Grundläggande antaganden för studien är det relationella perspektivet och det systemteoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att specialpedagogerna har en större bredd i hur de ser på sin roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå än vad rektorerna har. Medan rektorers och specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll som kompetensutvecklare och stöd är relativt samstämmiga menar specialpedagoger, och i något fall rektor, att de även har rollen som nära samarbetspartner till rektor. Specialpedagogerna är ensamma om att anse att specialpedagogen i arbete med skolutveckling på organisationsnivå har en roll som ifrågasättare.

Denna studie fokuserar på att granska tio gymnasieskolors verksamhetsplaner och prioriterade utvecklingsmål för året 2021. Målet med studien är att uppmärksamma och titta närmare på hur elevhälsoarbete och elevhälsans professioner lyfts fram i verksamhetsplanerna. Skolinspektionen har i granskningen “Gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa” (2021) upptäckt att det hälsofrämjande arbetet ofta saknas i det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasieskolor och att detta arbete bör prioriteras mer. Med bakgrund av fakta från Skolverkets granskning (2021) och det resultat jag kommer fram till i min studie genom att undersöka gymnasieskolors prioriterade utvecklingsmål är det förväntade kunskapsbidraget att bidra med en ökad förståelse kring hur elevhälsans kompetens planeras att tas tillvara på i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad kunskap om elevhälsoarbete som prioriterat utvecklingsmål i gymnasieskolans utvecklingsverksamhet. De frågeställningar jag vill besvara är: I hur stor grad är elevhälsoarbetet ett prioriterat utvecklingsområde i skolorna? Vilka likheter och skillnader finns det i de prioriterade utvecklingsområdena? På vilket sätt kan specialpedagogens kompetens tas tillvara på? Det teoretiska ramverk som använts är Peter Senges tankar om den lärande organisationen som presenteras i boken Den femte disciplinen (1995). Teorianknytningen valdes för en ökad förståelse kring skolors organisation, utvecklingsarbete och det systematiska kvalitetsarbete som är kopplat till elevhälsans arbete. Metoden av studien är genomförd som en dokumentanalys. Resultatet av studien visar att några av skolorna visserligen har elevhälsoarbete som ett prioriterat utvecklingsområde men att de i de flesta fall väljer att fokusera på andra utvecklingsområden. Några sådana exempel är att anpassa verksamheten efter rådande pandemi eller att arbeta med kollegialt lärande. Då studien endast undersöker hur elevhälsoarbetet skrivs fram behandlar den således inte de bakomliggande orsakerna till varför skolorna prioriterar sitt utvecklingsarbete på ett visst sätt. Detta är ett möjligt område att forska vidare kring i framtiden. Specialpedagogiska implikationer är att specialpedagogen ofta arbetar med skolutvecklingsfrågor och är en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett särskilt fokus ligger på om specialpedagogens kompetens tas tillvara på i utvecklingsarbetet.

Bakgrund till val av ämnet är min upplevelse efter många års arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet är att det upplevs som ”en läxa uppåt”. I Skollagens 4 kapitel poängteras det systematiska kvalitetsarbetet och i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella målen som inte har några kunskapskrav på det enskilda barnet utan måluppfyllelsen i förskolan innebär att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer såg på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor togs tillvara i förskolan.- Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef?- Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet?- Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken?Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus på att tolka och reflektera kring andra människors känslor, förståelse och kunskap. Det teoretiska ramverket för studien är det systematiska perspektivet där systemtänkandet har tonvikt på det ömsesidiga beroendet mellan individ, grupp organisation och omvärld. Olika perspektiv på skolutveckling, relationer, det institutionella samt specialpedagogiskt perspektivet betonas. Studiens metod bygger på kvalitativ datainsamling av fyra intervjuer. En på förvaltningschefsnivå, en på förskolechefsnivå samt två gruppintervjuer på förskoleverksamhetsnivå. Resultat av studien visade ett behov av kunskapsutbyte i det systematiska kvalitetsarbetet mellan de tre nivåerna förvaltningschef, förskolechef och förskoleverksamhetsnivå. I praktiken, som jag tolkar det utifrån de förskolor som ingick i min studie håller det på att ske ett paradigmskifte där planeringsmöte är utbytt till reflektionsmöte och där mötenas innehåll inte längre bara upptar praktisk planering utan det sker reflektions utbyte mellan förskolepersonalen kring undervisning, bemötande och förhållningssätt. Specialpedagogens roll i skolutvecklingsfrågor lyfts genom sitt förhållningssätt att utmana verksamheten med nya perspektiv. Specialpedagogens implikationer blir att driva en kontinuerlig arbetsprocess genom att utmana och utveckla förskolepersonalen i sin relationskompetens samt att tydliggöra betydelsen av tidig upptäckt tidig insats som i förlängningen kan bli en ekonomisk besparing. Specialpedagogens nära samarbete med förskolechefen är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens i skolutveckling ska tas till vara i förskolan.Genom detta arbete ville jag kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklingsfrågor. / Berg Knutsson, Helén (2015) Specialpedagogens kompetens i skolutveckling. Hur kan det se ut i förskolan. The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Syftet med vårt examensarbete är dels att belysa hur skolledare använder sig av denspecialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlägga vilka förhållandenskolledare önskar få undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilkaskolutvecklingsbehov skolledare anser det finns när det gäller att möta alla elever. Vi villockså undersöka hur man utvärderar de insatser som görs med elever i behov av särskilt stöd. / School improvement and needs in school improvementThe perspective of ten headmasters

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjälp av svaren har vi fått reda på vilka önskemål om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svårigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frågorna på forskning och kunskapsuttnyttjande.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att kartlägga de föreställningar rektorer har om elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens när de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsområdet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad på Foucaults tankar om avvikelse – normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av våra slutsatser. Metoden för vår undersökning är delvis strukturerade intervjuer med samtliga tio grundskolerektorer i en kommun. Arbetet ingår i projektet PROSPEC vid Malmö högskola.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att de intervjuade rektorerna hade god kännedom om den specialpedagogiska examensordningen, samtidigt som det rådde oklarheter angående hur specialpedagogernas tjänster skulle utformas. Nyckelord: Foucault, ledarskap, skolutveckling, specialpedagogik. / The undefined special education.

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö.I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen. Dessutom undersöks hur nämndordförande inom denna undersökande kommun och förvaltningschefen själva beskrev och kommunicerade konceptets innehåll och målsättningar med tanke på deras påverkan på skolverksamheterna och dess personal.Inom undersökningen genomfördes också en dokumentanalys för att kunna identifierahuvudbegreppen och dess definitioner i konceptets målsättningar och ambitioner. Avsikten var att få en tydligare och djupare uppfattning om ledarnas och pedagogernas förståelse. Intervjustudiens resultat uppvisade stora variationer hos ledarna och pedagogerna avseende deras förståelse av målsättningen med Kunskapsstaden. Förståelsen tycks hänga samman med personernas egna erfarenheter, kunskaper och värderingar samt den situation som respektive skolverksamhet befann sig i. Det kan dock konstateras att de flesta är positiva till Kunskapsstadens grundläggande idéer. Det framgår att själva introduktionen av Kunskapsstaden fungerade mindre bra. Förklaringsfaktorerna hängde samman med brister i kommunikationen mellan förvaltningen och skolorna och ledarnas och pedagogernas upplevelse av "top down"-beteenden. Dessutom vidgades kraven på skolutveckling från ett rektorsområde till att omfatta samtliga rektorsområden inom kommunen. Ledarna och pedagogerna hade uppenbart önskat mer delaktighet i själva utformningen av konceptet Kunskapsstaden. Resultaten understryker att själva konceptet var komplicerat och att drivkrafterna bakom konceptet borde ha tydliggjorts mer. Behovet av en dynamisk dialog är uppenbart hos ledarna och personalen. Tolkningen av trögheten och svårigheterna i början av utvecklingsprocessen tolkades däremot av förvaltningen som svalt intresse hos ledare och pedagoger för skolutveckling. Undersökningen betonar vikten av ledarnas och personalens delaktighet från början avseende större skolutvecklingsprojekt. Det handlar inte bara om intellektuell förståelse av ett utvecklingsprojekts mål och ambitioner utan också om en emotionell mottaglighet. Människorna i en utbildningsorganisation har ett behov av att nyttiggöra de egna kunskaperna och erfarenheterna redan i planeringsfasen.

AbstractTitel: Förväntningar på lärare i gymnasiesärskolan, en studie inom ett gymnasieförbund sett ur olika perspektiv. (Expectations on teachers working at a special school with mentally handicapped children A study seen out of different perspectives).Författare: Dag Simmingskiöld, Ann-Charlotte PreglerTyp av arbete: C-uppsats (15 p)Handledare: Kristian Lutz. Examinator: Marie LeijonKurs: Förberedande kurs för specialpedagogikProgram: Lärarprogrammet, Malmö högskolaDatum: Mars 2011SyfteStudiens huvudsyfte var att undersöka vilka förväntningar det finns på lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar. Vilka förväntningar finns det hos olika grupper på lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan och hur de lever upp till dessa? Uppfattar deltagarna att eleverna trivs? Vilka förändringar har skett inom gymnasiesärskolan och vilka tankar och orsaker ligger till grund för dessa? MetodenHur gick vi tillväga? Efter samtal med vår handledare, Kristian Lutz, och de tips vi fick beslöt vi oss för två parallella metoder. Dels har vi gjort en enkätundersökning till elever och föräldrar och dels har vi intervjuat såväl kollegor som skolledare. I enkätundersökningen tog vi hjälp av Trosts (2007) bok ”Enkätboken”. Där fick vi värdefulla tips om hur man gör en enkät. Stukats (2005) bok om ”Arr skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap” har också givit god information. Vad det gäller intervjudelen tog vi hjälp av Kvales och Brinkmanns (2009) bok ”Den kvalitativa forskningsintervjun”. Här fanns mycket att hämta i hur man bygger upp ett strukturerat samtal och hur man får till följdfrågor i samband med samtalet. ResultatResultatet visar att eleverna trivs i skolan. Endast en elev avvek från mönstret, men det beror sannolikt på personliga orsaker. Föräldrarna var också överens om att deras barn tycktes trivas i skolan och de såg fram emot att gå dit. De tycker allmänt att de har bra kamrater och lärare. Lärarnas utbildning tycktes viktigt. Likaså att deras förväntningar infriades på hur en bra lärare skall vara. Kollegernas och skolledarnas syn på vilken utbildning man har för att kunna arbeta med gymnasiesärskolan var ganska samstämmig, d.v.s. utbildning är bra men man måste inte vara specialpedagog. Engagemang, ansvar, tålamod och idérikedom, samt att alltid ha hjärtat med sig skall vara honnörsord för att arbeta med ungdomar med speciella behov. Att man är eniga och delar samma värdegrund var saker som lyftes fram och kunde utläsas mellan raderna.

Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts. Även von Wrights två perspektiv, det punktuella och det relationella har använts i tolkningen av det empiriska materialet.   Studiens resultat visar att pedagogerna inom SiS aktivt arbetar med att eleverna ska uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan. Vidare visar resultatet att pedagogerna har en syn på eleverna som ett vem, och använder sig av det relationella perspektivet i det dagliga mötet och i samspelet med eleverna. Pedagogerna och skolledare talar om vikten av att ha specialpedagoger och speciallärare anställda inom SiS, men synen är delad på hur detta ska kunna verkställas. Eleverna som deltar i studien framhåller lärarnas betydelse. De talar om att få känna att de lyckas och att de får mer uppmärksamhet, känner sig trygga och att det är mindre klasser inom SiS skolverksamhet.

Specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat. Utbildningen ger specialpedagogen kunskaper, förmågor och färdigheter inom det specialpedagogiska området. Vår erfarenhet är att det praktiska specialpedagogiska uppdraget är otydligt utifrån vem som ska utföra detta och vad det ska innehålla. Rektorerna är de på skolorna som ska fördela mandat och därför har vi intresserat oss för vad dessa förväntar sig av specialpedagogens yrkesroll. Genom intervjuer av  rektorer har vi undersökt hur rektorernas förväntningar på specialpedagogen ser ut. Vi har utifrån dessa intervjuer gjort en jämförelse med Högskoleförordningens examensmål för specialpedagogutbildningen samt med styrdokumenten för skolan.     I vår analys har vi sammanfattat Högskoleförordningens examensmål i begreppen samverkan och ledarskap. Vi har även analyserat utifrån förmågorna inkluderande förhållningssätt och specialpedagogiska perspektiv, som är centrala delar i det specialpedagogiska arbetet. Vi kunde se att dessa begrepp och förhållningsätt genomsyrade de svar vi fick i intervjuerna. Studien har givit oss en god uppfattning om vad de rektorer vi intervjuat, förväntar sig av specialpedagogen. Studien har även visat att det finns en skillnad mellan skolorna när det gäller mandat och uppdrag. Rektorerna är väl insatta i vad uppdraget innebär, men då formuleringsarenan inte är tydlig kring specialpedagogens uppdrag, blir det därför en variation i hur uppdraget ser ut i realiseringsarenan.