Karriärtjänstreformen lanserades i Sverige under 2013. Reformen syftar bland annat till att höja elevernas kunskapsnivå och att stärka läraryrkets status. Därmed inrättades befattningen förstelärare. Försteläraren kan ses som en slags utvecklingsledare som främst ska undervisa men som även kan inneha skolutvecklande uppdrag. Införandet av förstelärare har väcktdebatt i skolorna då reformen anses otydlig gällande syfte och genomförande. Tidigare forskning visar på att det är komplicerat att vara utvecklingsledare i en mellanposition mellan rektor och kollegor. Beroende på om skolutveckling bedrivs ur ett topdown-perspektiv eller ett bottom-up-perspektiv ställs det olika krav på utvecklingsledaren. Kraven kan oavsett vilket perspektiv man anlägger vara svåra för en utvecklingsledare att infria. Sedan tidigare pågår följeforskning kring reformens implementering och vissa utvärderingar har gjorts. Däremot saknas ett inifrånperspektiv på reformen, något som studien bidrar med. Syftet med studien är att beskriva förstelärares levda erfarenheter av sin roll som förstelärare. Studien svarar på vilka hinder och möjligheter förstelärare upplever i sitt förstelärarskap samt vilka implikationer dessa erfarenheter får för möjligheterna att utveckla undervisningen, skolan och professionen. För att kunna närma sig och förstå fenomenet förstelärare har studien en fenomenologiskansats. Genom att använda halvstrukturerad livsvärldsintervju som metod fick sex förstelärare från tre olika kommuner berätta om sina erfarenheter av sitt förstelärarskap. Resultatet presenteras i form av sex olika teman: att söka eller inte söka förstelärartjänst; jante och kollegors syn på försteläraren; att bli lyft av ämneslyften; från lärare till handledare; arbetsprocesser och samverkan med andra aktörer samt möjligheter och hinder i framtidauppdrag. Temana har sedan analyserats i relation till olika perspektiv på skolutveckling där aktionsforskning och evidensbasering har fått fungera som två idealtyper för skolutveckling. I studien framkommer att förstelärare befinner sig i spänningsfältet som uppstår mellan de tvåidealtyperna för skolutveckling. De möter motsägelsefulla krav och förväntningar i sinauppdrag, vilket innebär att de är i behov av stöd för att kunna genomföra det de är ålagda. Skolans utveckling utgår sällan från lärarnas egna frågor utan drivs i första hand uppifrån genom till exempel centralt styrda fortbildningsinsatser. Det leder också till att det är vissa ämnen och ett visst kunskapsuppdrag som prioriteras. För att reformen ska kunna vara hållbarkrävs att förstelärarna får vara med och påverka uppdragen, att de får hjälp och support i sittarbete samt att huvudman och rektor tydligt kommunicerar hur förstelärarna tillsätts och hur uppdragen ser ut.

Bakgrunden till denna studie har sin start då utbildningen till specialpedagog påbörjades på Högskolan i Kristianstad. Redan under den första terminen blir det specialpedagogiska uppdragets komplexitet tydligt och vilken påverkan interaktionen mellan rektorer, lärare och specialpedagoger har på utformningen och innehållet av det specialpedagogiska uppdraget. Tidigare forskning och rapporter kring det specialpedagogiska uppdraget bekräftar svårigheterna och utmaningarna att som specialpedagog arbeta enligt examensordningen. Istället för att ytterligare bekräfta dessa svårigheter är studiens syfte att lyfta fram var rektorer, lärare och specialpedagoger uppfattar att det specialpedagogiska arbetet blir till en gemensam framgångsfaktor. Via en enkät tillsammans med missivbrev kontaktades 25 rektorer, 25 lärare samt 25 specialpedagoger verksamma inom en större utbildningsorganisation i Sverige. I enkäten finns 7 påståenden att besvara utifrån en skala från 0 - 5 samt ange hur väl detta återspeglas i deras nuvarande verksamhet. 35 besvarade enkäten vilken utgör empirin för denna studies innehåll och resultat. Utifrån resultaten framkommer det att såväl rektorer, lärare och specialpedagoger är eniga inom flera områden där de anser att innehållet i det specialpedagogiska uppdraget blir en framgångsfaktor. I speglingen av deras nuvarande verksamhet återfinns inte framgångsfaktorn i motsvarande grad. En slutsats som kan dras utifrån denna studies resultat är att det inom verksamheterna behöver medvetandegöras om när, var och hur de upplever att det specialpedagogiska arbetet är en framgångsfaktor och tillsammans verka för att dessa framgångsfaktorer blir synliga och aktiva i verksamheten. / The background to this study begun when the education of the special educator began at the University of Kristianstad. Already during the first semester, the complexity of the special education mission becomes clear and what influence the interaction between principals, teachers and special educators has on the design and content of the special education mission. Previous research and reports on the special education mission confirm the difficulties and challenges to work as a special educator according to the degree scheme. Instead of further confirming these difficulties, the purpose of the study is to highlight where the principals, teachers and special educators perceive that the special education work becomes a common success factor. Via a questionnaire together with a letter of formal notice, 25 principals, 25 teachers and 25 specialists were contacted in a major educational organization in Sweden. In the questionnaire there are 7 statements to answer based on a scale of 0-5 and indicate how well this is reflected in their current business. 35 answered the questionnaire which constitutes the empirical content and results of this study. Based on the results, it appears that both principals, teachers and special educators agree in several areas where they consider the content of the special education mission to be a success factor. In the reflection of their current activities, the success factor is not equivalent. A conclusion that can be drawn from the results of this study is that the activities within the business need to be aware of when, where and how they feel that the special education work is a success factor and work together to ensure that these success factors become visible and active in the business.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka hur grammatik- och skrivundervisningen i högstadiet och gymnasiet har förändrats i takt med att skolutvecklingen allmänt har gjort det. Flertalet tidigare undersökningar visar att skrivundervisningen i många fall sker utifrån språknormer och språkets form. Språkvetare är kritiska till denna form av undervisning och menar att grammatik- och skrivundervisningen behöver moderniseras, och inte minst anpassas till läroplan Lgr och Lgy 11. Studien undersöker därför hur olika former som förknippas med funktionell grammatik utövas av lärare, samt kommer till uttryck i olika läromedel. Studiens frågeställningar är: Vilka faktorer lyfter forskning inom funktionell grammatik från 2000-talet fram för en lyckad grammatik- och skrivundervisning? Hur ser olika former av funktionell grammatik på lärande, lärarens och elevens roll? Vad skiljer funktionell grammatik från den traditionella grammatikundervisningen? Resultatet bygger på en avhandling och fyra vetenskapliga artiklar och visar att avgörande faktorer för en lyckad grammatik- och skrivundervisning är 1) ett tydligt tolkat genrebegrepp, eftersom flera teorier och metoder finns. 2) Lärarstöd i form av tydlig lärarhandledning med kontinuerlig återkoppling på elevernas texter. 3) Tydlig och varierad arbetsgång i form av processinriktat skrivarbete med utgångspunkt i vad eleverna redan kan och användning av bra textförebilder. 4) Analysredskap i form av grammatiska termer samt 5) att texters sammanhang eller funktion är uttalad. I arbetet visas att olika former av funktionell grammatik bidragit till en utveckling som går i linje med den allmänna skolutvecklingen. För att undervisningen ska fortsätta utvecklas och anpassas till läroplanerna i svenska går det inte att plocka ut endast några av faktorerna, utan det krävs ett helhetsarbete där alla faktorer är närvarande. För att utveckla undervisningen och läromedlen ännu mer i en sociokulturell anda behöver lärarna arbeta mer medvetet med olika teoretiska modeller inom funktionell grammatik, samt kunna dela sin undervisning med andra. / <p>svenska</p>

Denna kvalitativa studie bygger på empiri från 12 intervjuer fördelade på lika många förskollärare i förskoleklass, lärare i åk1 och speciallärare med yrkeserfarenhet inom läs- och skrivundervisning. Vår avsikt var att ta reda på informanternas uppfattningar om skriftspråksundervisningens innehåll och specialpedagogiskt stöd samt om genomförda och kommande reformer i förskoleklass. Vad gäller skriftspråksundervisningens innehåll i förskoleklass fann vi en enighet hos informanterna om vikten av att öva fonem-grafem kopplingar, bygga ordförråd och att stimulera elevernas muntliga förmåga. Däremot fann vi en oenighet i informanternas uppfattningar om själva skrivundervisningen. Åsikterna gick isär när det gällde huruvida eleverna ska tränas i att forma bokstäver rätt och använda sig av rätt pennfattning eller om sådana aktiviteter hämmar glädjen hos eleverna. Vår frågeställning om stöd till elever i förskoleklass synliggjorde att specialpedagogiskt stöd förekom i mycket begränsad utsträckning och mest i form av handledning eller utredning av elevers behov. Uteblivet stöd berodde inte på att pedagogerna inte upptäckte elever i behov av stöd utan att förskollärarnas anmälan ofta möttes av ”vänta och se”. Vår frågeställning om informanternas förväntningar på reformernas betydelse gav oss insikten att behovet av samverkan mellan förskoleklassens och skolans pedagoger är stort. En samverkan som är särskilt viktig nu när syftet med förskoleklassen förändrats från att ha varit en social bro mellan förskola och skola till att bli mer av en del av skolans kunskapstrappa.

Sammanfattning/Abstract Håkansson, Yvonne och Olsson, Maria (2022). Om mandatet att driva elevers läsutveckling Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag handlar om hur speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Frågeställningar: 1. Hur kan speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i arbetet med att utveckla elevers läsning?2. Vilka förutsättningar ges speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling för att driva skolutvecklingsuppdrag med syfte att utveckla elevers läsning? Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är professions- och organisationsteorin. Organisations- och professionsteoretiker som använts är Abbott (1988), Blossing (2003), Brante (2009), Jacobsen (2013) och Holmqvist (2021). Metod Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex rektorer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat Studiens resultat visar att speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling primärt undervisar elever enskilt eller i mindre grupp. Speciallärarna beskriver att uppdraget innehåller en mängd olika arbetsuppgifter, mer eller mindre relevanta för uppdraget. Ingen av speciallärarna har en given roll som skolutvecklare, vilket inte ses som eftersträvansvärt. Rektorernas svar tyder på att speciallärarens huvudsakliga uppgift är det elevnära arbetet men poängterar en önskan om att ta tillvara speciallärarens kompetens på skolövergripande nivå. Enligt speciallärarna används specialiseringskunskaperna oftast på individnivå. Arbetet med eleverna fokuseras på att screena elevers avkodningsförmåga och läshastighet. Att screena och följa upp resultatet, ses som en specialistkompetens. Uppdraget formas utifrån screening-resultaten. Handledning och pedagogiska samtal är ett nytt och lite känsligt uppdrag men som på vissa skolor gett goda effekter i verksamheten. Screeningar anges som grund för samtal, testresultat ger legitimitet åt samtalet. Ingen av informanterna beskriver hur en speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar proaktivt eller bidrar inom skolans befintliga utvecklingsområde. Svaren från speciallärarna tyder på att de står tillbaka och förstelärarna och specialpedagogerna tar över utvecklingsarbetet trots att speciallärarna observerar brister i elevernas läsundervisning. Rektorerna nämner att förstelärare och specialpedagoger leder skolutvecklingsuppdragen, om specialläraren är intresserad får de vässa armbågarna. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att rektorerna har en vision att speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska vara en del av arbetet inom läs- och skrivområdet. Om fler elever ska nå läsframgång behöver elevernas läsutveckling bli hela skolans angelägenhet. Ett sätt att lyckas med detta är att specialläraren finns med i de forum där skolutveckling planeras och att specialläraren både får och tar mandatet att driva skolutveckling gällande språk-, skriv och läsutveckling. Nyckelord handledning, läsning, rektor, skolutveckling och speciallärare

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag att verka som en kvalificerad samtalspartner i handledning. I syftet ingår också att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter i sitt uppdrag att arbeta för skolutveckling genom handledning. Forskning visar att det finns en otydlighet både kring begreppet kvalificerad samtalspartner och kring specialpedagogens roll att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Samtidigt visar forskning att handledning är ett framgångsrikt verktyg i arbetet med skolutveckling och specialpedagogen en viktig aktör i detta. Studiens teoretiska ramverk är social systemteori och begreppen helhet, relationer och cirkularitet används i diskussionen av vårt resultat. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan. Resultatet visar att specialpedagoger inom ramen för sitt uppdrag agerar som kvalificerad samtalspartner i olika former av samtal och kompetens inom samtalsledning och samtalsstrategier lyfts fram. Resultatet visar också att specialpedagogerna bedriver handledning i olika former och i olika syften och att det ofta finns förväntningar på specialpedagogen som de på olika sätt har att förhålla sig till. Distinktionen mellan det rådgivande och det reflekterande samtalet synliggörs i vårt resultat. Specialpedagogerna lyfter fram flera faktorer som möjliggör eller hindrar specialpedagogen att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Faktorer som identifierats är skolledaren, tid och specialpedagogens roll. I vår resultatdiskussion problematiseras vårt resultat i relation till vårt teoretiska ramverk och våra teoretiska begrepp. Specialpedagogen som en av flera aktörer inom systemet påverkar och påverkas av de ömsesidiga relationer som skapar förskolans organisation. I studiens slutsats lyfts skolledarens betydelse fram både som möjliggörare och hinder. Genom att tydligt kommunicera kring syfte med handledning, förväntningar och roller ser vi att förutsättningar kan skapas för specialpedagogen att bedriva handlednings som ett led i skolutveckling.

Abstract Lundén, Annika (2021). Skolutvecklingens olika betydelser. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte och frågeställning Syftet med aktuell studie är att undersöka vad begreppet skolutveckling innebär för olika professioner. Frågeställningar:  Vad innebär begreppet skolutveckling? Hur tillvaratas den specialpedagogiska kompetensen i skolutvecklingsfrågo? Vilka faktorer ger möjlighet eller hindrar specialpedagogers arbete med skolutveckling? Teori Studien har genomförts med ett systemteoretiskt förhållningssätt. Metod Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger, två rektorer samt en verksamhetschef. Resultaten är uppdelade i teman som analyserats utifrån teori och tidigare forskning.  Resultat Studiens analys av resultat visar att alla intervjuade är överens om vad begreppet skolutveckling innebär, nämligen att utveckla skolan och att förbättra måluppfyllelsen. På vilket sätt skolorna organiserar för skolutveckling, både generellt men även med utgångspunkt från specialpedagogernas kompetens, ser olika ut på de olika skolorna. Anledningen till differensen anses bero på den kunskap som finns kring specialpedagogens examensordning samt statens införande av karriärsreformen, 2013.  Specialpedagogiska implikationer En avgörande betydelse för mig som specialpedagog, är att jag och min rektor har en samsyn kring mitt uppdrag och vad det ska innebära utifrån den specialpedagogiska utbildningen. Ytterligare en förutsättning för det organisatoriska arbetet är att hela verksamheten har kännedom om min roll som specialpedagog. Som specialpedagog har jag i uppgift att arbeta både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Om helhetsperspektivet saknas finns det en risk att arbetena separeras. Jag behöver ha kännedom om hur jag på min arbetsplats arbetar utvecklande på alla nivåer för att kunna bidra till ett mer skolutvecklande arbete.  Nyckelord kollegialt lärande, skolutveckling, specialpedagog, specialpedagogik, systemteori

Sammanfattning Den 1 juli 2019 infördes, i Sverige, en Läsa- skriva- räkna garanti för årskurs f-3. Kopplat till garantin finns kartläggningsmaterial och bedömningsstöd (SFS 2010:800). Läsa- skriva- räkna garantin och tillhörande kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har för avsikt att öka likvärdighet och tidiga, förebyggande insatser i relation till elevers läs-, skriv- och matematik - utveckling (Skolverket, 2021a). Garantin förtydligar elevers lagliga rätt till adekvat stöd i tid (SFS 2010:800, kap.3 §4). Syftet med den här studien är att belysa hur pedagogiska ledningsfunktioner såsom, lärare, rektorer och skolchefer, i skolans styrkedja tar tillvara resultaten och analysen av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i syfte att utveckla en likvärdig undervisning som stärker elevers måluppfyllelse. Studien är inspirerad av ett systemteoretiskt tänkande och tar utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999) klargör hur resultat är kopplat till ett undervisningsförlopp. Ett undervisningsförlopp som formas av processer och ramar. En reanalys av de processer och ramar som format ett undervisningsförlopp, för att identifiera utvecklingsområden, blir av vikt i samband med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete (Gustafsson, 1999; Svedberg, 2019). Studien baseras på 10 kvalitativa intervjuer. Tre skolchefer, tre rektorer och fyra lärare från tre olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna uppfattar att kartläggnings- och bedömningsstöden är bra verktyg för att identifiera elevers kunskapsutveckling i syfte att forma och anpassa undervisningen med utgångspunkt i nationella mål. Resultatet synliggör även att pedagogiska ramar i form av skollag och styrdokument i varierande utsträckning understödjs av administrativa, organisatoriska och resursrelaterade ramar i de deltagande kommunerna. Detta leder till olika förutsättningar för de deltagande kommunerna att säkerställa en likvärdig och kompensatorisk tidig läs-, skriv- och matematikundervisning. Nyckelord Skolutveckling, förbättringsarbete, styrkedja, tidig läs-, och skrivundervisning, tidig matematikundervisning.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Olika rapporter beskriver rektorsfunktionen som komplex, men få rapporter och forskning belyser rektorers erfarenheter och reflektioner över rektorsuppdraget i relation till skolförbättring. För att nå undersökningens syfte besvarades följande forskningsfrågor: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till skolförbättring? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet upplever rektorer att de erfar i samband med organisering av skolförbättring? En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio rektorer har genomförts. Studien har utgått från en konstruktivistisk epistemologi med en hermeneutisk vetenskapsteori för analys och tolkning av datainsamlingsfrågorna.  Resultaten visar att rektorernas reflektioner och erfarenheter av rektorsuppdraget både skiljer sig åt och har gemensamma nämnare. Det pedagogiska uppdraget beskrivs som mångfacetterat av samtliga rektorer. Rektors pedagogiska ledarskap skildras som att leda processer, leda andra, skapa förutsättningar och ge vägledning. Skolförbättringsarbetet innebär att varje läsår identifiera utvecklingsområden, arbeta med dessa och följa upp genom kommunikation i olika mötes- och samarbetsstrukturer. Enligt rektorernas erfarenheter är värdefullt tillvägagångssätt för att uppnå skolförbättring att skapa gemenskap, distribuera ledarskapet, vara en närvarande skolledare och vara synlig ute i verksamheten för personal och elever. Enligt rektorernas reflektioner är delaktighet och engagemang hos lärare viktigt i förbättringsarbetet.  Yttre faktorer påverkar hur rektorer bedriver skolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>