Abstract Lindvall Elin (2022). Förändra men förbli – En studie i ett förändringsarbetes implicita och explicita effekter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.  Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetat med implementeringen av “Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning" samt se vilka effekter som upplevs av processen hittills. Frågeställningarna kretsar kring hur förändringsarbetet med verktyget implementerades, inom vilka områden har de största förändringarna ägt rum, vilka yrkesroller har varit delaktiga i processen samt hur relaterar själva verktyget till att göra verksamheten mer inkluderande? Arbetet bygger på enskilda fokusintervjuer av kvalitativ karaktär för att kunna möjliggöra ett djup och en bredd i studien. Intervjuerna är telefonintervjuer vilket underlättat en del men tyvärr även försvårat en del eftersom alla inte är bekväma med att intervjuas via telefon. Perioden för intervjuerna ägde rum under den första omgången av Covid-pandemin vilket försvårade eller snarare förhindrade ett fysiskt möte. Studien kan närmast betraktas som ett stickprov och dess bidrag till forskningsvärlden är en ansats till något som definitivt kan göras större och med ytterligare fördjupning. Resultatet i studien vittnar en del om hur en implementering ser ut och hur dessa samt förändringar upplevs av en organisation och detta i relation till det teoretiska ramverket. Vad som speglas i studien är flera aspekter men en slutsats är att förändringar i den fysiska lärmiljön lätt gör att tron på förändringen är betydligt djupare än vad den egentligen är. Viktiga yrkesroller i detta arbete är flera men framför allt specialpedagogens. Yrkesrollen fungerar som ett nav i den operativa men även den strategiska organisationen. Det förväntade kunskapsbidraget blir således ett instick i forskningsfältet som beskriver förändringsarbete, organisationsutveckling och yrkesprofessionen specialpedagoger.

Nashed Happy (2018). Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet- om förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Universitet, 90 hpBakgrund: De socioekonomiska faktorerna har fått en alltmer betydelsefull roll för elevernas resultat. Större insatser måste göras för språkutveckling och för att eliminera svårigheterna som hindrar lärande och skolframgång. Det ligger i alla lärares uppdrag att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande. Elever ska ges möjlighet till progression i skolrelaterade språkfärdigheter genom riktade, systematiska och långsiktiga insatser. Ett arbetssätt som handlar om att systematiskt närma sig språket och ny ämneskunskap är genrepedagogik Arbetssättet anses stämma överens med skolverkets riktlinjer för språkutvecklande arbete. Fördelarna är särskilt utmärkande för andraspråkselever men gynnar alla elever och leder till att tillgängliggöra lärmiljöerna för fler. Kunskap och samarbete kring arbetssättet liksom organisatoriska aspekter är dock av stor betydelse för framgång, och leder därför in i skolutvecklingsarbetet på organisationsnivå.Syfte: Att undersöka hur genrepedagogiken som ett språkutvecklande arbetssätt fungerar på en skola i Skåne. I studien redogör skolledaren och lärarna på ett högstadium för arbetet med genrepedagogik. Beskrivningarna skall bidra till ökad förståelse kring tillämpningen av det genrepedagogiska arbetssättet. Med stöd i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ska studien även bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna som krävs för att arbetssättet ska främja tillgängliga lärmiljöer.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide. Innehållsanalys har använts för att bearbeta och analysera materialet.Resultat: Studien visar på avvikelser mellan skolledarens och lärarnas uppfattning kring samarbetsförhållanden och genrearbetets utformning i den aktuella skolan. Genrepedagogiken innefattar flera komponenter som gemensamt ska verka för att bidra till en verklig inverkan på undervisningen. Forskning lyfter lärarens kunskap i arbetssättet som nödvändig. Specialpedagogens roll är framlyft för att stödja lärarna i skolutvecklingsarbetet och bidra till utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Skolledarens roll är minst lika framlyft samt dennes förmåga att uppmärksamma behoven och den rådande kulturen. Därutöver fordras en samverkande organisation med utformning av skolutvecklingsarbetet med hänsyn i gruppens utvecklingsprocesser.Nyckelord: Andraspråkselever, Förebyggande arbete, Genrepedagogik, Skolutveckling, Tillgänglig lärmiljö

No description available.

Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesroll

Detta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och syn på användandet av forskningscirkeln som kompetens- och skoltvecklingsmetod. Då studien inriktar sig mot ett avgränsat fenomen så väljer jag att använda mig av en fenomenologisk metodansats vilket leder till en kvalitativ studie bestående av fem semistrukturerade intervjuer, två av informanterna representerar skolledning och initiativtagare till forskningscirkeln och tre informanter är ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen på skolan.Resultaten från intervjuerna visar på att det finns en god korrelation mellan ledningsgrupp och ämneslärares synsätt gällande användandet av forskningscirkeln som metod för kompetens- och skolutveckling. Användandet av en kollegial kompetensutvecklingsmetod som är forskningsbaserad är väl förankrad hos alla informanterna. Däremot finns det en mindre tilltro hos ämneslärarna till metoden som enda individuell kompetensutvecklingsmetod under ca fyra terminer, utan här finns en önskan om korta och avgränsade kompletterande utvecklingsinsatser. Den tydligaste diskrepansen finns i de långsiktiga målbilderna för forskningscirkeln där ledningsgruppen talar om lärande organisation, framtagande av beprövad erfarenhet och ökad måluppfyllelse medan ämneslärarna inte känner att det finns någon tydlig kommunicerad målbild men ser att det finns en potential för fortsatt kollegial kompetensutveckling och skolutveckling.

Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat belyser variationen i det specialpedagogiska uppdraget mellan tre skolor. Genom analys av specialpedagogernas yrkesupplevelser bidrar studien med kunskap om vad det specialpedagogiska uppdraget kan inrymma i förhållande till den kunskapskompetens som förmedlas under Malmö högskolas specialpedagogutbildning. Syfte Studiens syfte är att belysa fem yrkesverksamma specialpedagogers upplevelse av sin dag-liga yrkesverksamhet i enlighet med tre centrala områden som anses viktiga för specialpeda-gogiska yrkesrollen ur Malmö Högskolas utbildningsplan för specialpedagogprogrammet. Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, leda och delta i kvalificerade samtal samt delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (http://edu.mah.se/LASPP 170317.Frågeställningar1.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att iden-tifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer?2.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor?3.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att delta i, och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete?TeoriStudiens teoretiska förankring förstås utifrån Bronfenbrenners systemteori samt det relation-ella respektive kategoriska perspektivet (Persson, 2013). Det analytiska arbetet utgår ifrån en Hermeneutisk ansats (Bryman, 2011, Thurén, 2014).MetodEmpiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer, (Bryman, 2011) med fem speci-alpedagoger/speciallärare på tre skolor i tre kommuner. ResultatResultatet visar att specialpedagogerna upplever att de ofta arbetar med, vad de själv be-nämner som specialläraruppgifter, som t.ex. undervisning av elever enskilt eller i grupp, ofta avskilt från ordinarie klassrumsundervisning. Samtliga informanter arbetar i hög utsträckning med dokumentationsuppgifter samt uttrycker vilja att arbeta mer proaktivt. Förmåga att skapa goda relationer till eleverna påtalar samtliga som en nödvändig kompetens (Juul &Jensen, 2009). Skolorna har tydliga skillnader i sin specialpedagogiska organisation. På en skola upplevs organisationen tydlig och välstrukturerad med arbetsbeskrivningar, tydligt mandat från led-ningen samt hög tillit från kollegor för specialpedagogens arbete. De andra skolorna uttryck-er behov och önskemål om att utveckla elevhälsoarbetet samt förbättra rutiner och struktur för specialpedagogiskt arbete. Dessa informanter uttrycker avsaknad av rektors delaktighet samt önskan om ökad förståelse för sitt uppdrag från övriga kollegor. Längtan att arbeta pro-aktivt med skolutveckling och förändringsarbete samt att arbeta med ”rena specialpedagog-uppgifter” finns hos dessa informanter. ImplikationerTrots specialpedagogprogrammets och speciallärarprogrammets nuvarande examensordning (2011:688) verkar arbetsuppgifterna för en specialpedagog fortfarande vara påfallande lika speciallärarens. I specialpedagogutbildningen påtalas vikten av att skillnaden mellan yrkes-rollerna måste förtydligas och stärkas för att båda professioner ska nå full potential. Detta behöver förtydligas även i grundskollärarutbildningen och i rektorsprogrammet. Dessutom bör förståelsen för allas yrkeskompetens inom verksamheten öka för att reell skolutveckling ska ske. SlutsatsInformanterna upplever otydlighet mellan specialpedagogens och speciallärarens arbetsupp-gifter. Tydlig arbetsbeskrivning för respektive uppdrag, mandat från rektor och tillit från kollegor visar på gynnsam upplevelse av möjligheten att utföra sitt uppdrag i enlighet med utbildningens innehåll. Ambition att få arbeta i enlighet med sin utbildning finns men får stå till sidan av olika anledningar. Viljan att arbeta proaktivt och hälsofrämjande med skolut-vecklingsfrågor, att stärka elevhälsoarbetet samt arbeta med specialpedagogiskt förändrings-arbete finns i olika grad hos samtliga informanter. Ökad tydlighet kring de olika yrkesroller-na i samtliga pedagogiska utbildningarna samt större skillnader i respektive examensordning (2011:688) skulle kunna bidra till ökad förståelse samt mer renodlade uppdrag utifrån kom-petenser i utbildningen.

SammanfattningChristensson, Liselott & Falkman, Runa (2019)“Det som är nödvändigt för vissa elever är ju aldrig skadligt för andra” En kvalitativ studieav arbetet med tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogprogrammet Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hpFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska fungera som ett kunskapsbidrag för skolor som arbetar förutveckling av den tillgängliga lärmiljön. Genom ett systemteoretiskt perspektiv kan detförhoppningsvis tydliggöras hur yrkesrollerna fungerar i ett samspel i skolans system, vilketkan bidra till en ökad förståelse för de olika rollernas funktion och även belysa vikten avsamsyn i ett förändringsarbete.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger och rektorer på engymnasieskola tänker kring tillgänglig lärmiljö, samt att utifrån ett systemteoretiskt perspektivbelysa synen på den egna och andras roller när det gäller förändringsarbete för att öka denpedagogiska tillgängligheten i undervisningen.TeoriDen teori som använts i undersökningen är systemteori, med utgångspunkt i ett holistiskt tänkdär helheten består av delar som samverkar.MetodUndersökningen genomfördes på en gymnasieskola och avgränsades till att innefattaspecialpedagoger, biträdande rektorer och rektor. Det här är en kvalitativ undersökning somgjorts med semistrukturerade intervjuer. För analys av det empiriska materialet användeskvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet gav en bild av en skola som är i början av ett arbete med tillgänglig lärmiljö, därspecialpedagoger och ledning har en gemensam vision som ännu inte genomsyrat helaverksamheten. Skolans kultur utgör ett motstånd och en utmaning i förändringsarbetet somförsvåras ytterligare av en brist på samsyn när det gäller implementeringen ochoperationaliseringen av arbetet.4Specialpedagogiska implikationerI undersökningen framkommer att specialpedagogens roll är komplicerad och många gångersvår. För att specialpedagogen ska kunna fungera i en stödjande roll, med ett relationelltförhållningssätt, är det av största vikt att ledningen tar ansvar för sin ledarroll, som drivande iförändringsarbetet.

Förväntat kunskapsbidrag Fallstudien söker efter vilka faktorer som bidrar till att specialpedagogen är en nyckelperson vid skolutveckling. Fallstudien visar vilka faktorer som bör uppmärksammas av skolledning och specialpedagoger inför skolövergripande utvecklingsuppdrag, i syfte att underlätta den professionell samverkan för en likvärdig skola.

Mesic, Smaragda & Nihlgård, Jeanette (2020). En skildring av tre skolperspektivpå inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Denna undersökning belyser ett antal skolors organisering kring ett inkluderande arbete utifrån ett antal rektorer och specialpedagogier kring organiseras i skolan samt hur specialpedagogen arbetar kring och med inkludering i sitt arbete. En kvalitativ metod används och för att i samtal inhämta svar intervjuas de medverkande. Intervju används som metod. Undersökningen har ett övergripande systemteoretiskt perspektiv. Analysen görs utifrån kategorier med hjälp av tidigare forskning och systemteorin.

Internationella och nationella råd och direktiv om digitalisering i samhället är grund för utmaningar för skolan. Digital kompetens anses som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Det skapar utmaningar för skolan att utveckla denna kompetens på olika nivåer. Det är relevant att studera var skolan befinner sig i digitaliseringsarbetet för att hitta strategier för fortsatt utveckling. Studiens syfte utgår från undervisande pedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i sin undervisning. De olika användningsformer som lärarna beskriver lyfts i studien samt hur arbetet med digitala verktyg kan kopplas till kunskapsutveckling. Även lärarnas resonemang kring den tillgång till digitala verktyg som finns på skolan sätts i fokus. Undersökningen tangerar ett delmål i den nationella digitaliseringsstrategin som handlar om att barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Studien har i sin kvalitativa form sökt svar på frågor kring detta. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av sex informanter på en skola. Resultatet visar ett upplevt behov av kompetensutveckling för pedagoger vad gäller tekniken och undervisning med digitala verktyg samt en större tydlighet kring strategier och planer för arbetet med dessa. Ett annat resultat är att lärarna önskar ökad kompetens vad gäller hur elever lär sig med digitala verktyg, exempelvis strategier för digital läsning. Sammanfattningsvis konstateras att en digital klyfta finns på skolan, d v s tillgången till digitala verktyg är relativt god men kunskap att använda den varierar och kan beskrivas som ojämlik.