Syftet med denna studie är att bidra med kunskap genom att undersöka specialpedagogers roll i arbetet med skolutveckling samt om stöd från ledningen påverkar arbetet med skolutveckling. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är semistrukturerad. Det empiriska materialet baseras på semistrukturella intervjuer med åtta specialpedagoger. Den teoretiska förankringen är professionsteori med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Resultatet visar att flera olika faktorer kan göra intryck på vilka möjligheter specialpedagogen har att arbeta med skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i skolorganisationen.Studien belyser att specialpedagogernas kompetens och kunskap inte används fullt ut, dock framkommer det att specialpedagogerna har enorm potential och förmåga att bidra till skolutvecklingen. Det som framkommer är att ledningen måste prioritera och avsätta tid tillsammans med specialpedagogerna i syfte att identifiera, planera och organisera för att arbeta och driva skolutvecklingen framåt.

No description available.

Syftet med den här studien är att beskriva och förstå lärares professionella lärande i kollegiala gemenskaper. Forskningsfrågorna behandlar hur lärandet kan förstås utifrån ett socialt perspektiv samt hur ett deltagande i ett sådant lärande kommer att påverka verksamheten och läraren som individ. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie. Fallet består av en skola som aktivt arbetar med kollegial undervisningsutveckling. Datainsamlingen skedde genom framför allt intervjuer men också genom observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är Wengers (1998) sociala teori om lärande, vilken ligger till grund för både bearbetning och analys av det empiriska materialet. Ur resultatet framträder en bild av hur lärare gemensamt utvecklar undervisningen genom att förhandla om erfarenheter och utmana varandra kring vad som är bra undervisning och vad eleverna behöver urskilja för att skapa en djupare förståelse. Lärandet visar sig vara mångfacetterat och i vilken omfattning ett professionellt lärande sker är beroende av en rad olika komponenter. Det visas att en organisation med upparbetade metoder skapar en trygg kontext, inom vilken lärarna ges möjlighet att utvecklas med hjälp av gemenskapens olika rutiner, utarbetade dokument och mallar för pedagogiska samtal. Vidare visas att en gemensam övertygelse om att arbetet leder till ett meningsfullt resultat har stor betydelse vad gäller allas engagemang att vilja delta och att skapa en så inkluderande miljö som möjligt. Detta är viktigt då en persons hela deltagande med erfarenheter, tankar och värderingar anses berika undervisningsutvecklingsarbetet. Vad gäller vilken påverkan lärarna upplever att deras deltagande i ett professionellt lärande i en kollegial gemenskap får för verksamheten visas en övervägande positiv bild. Det talas om lugnare stämning på skolan, likvärdighet och upplevda förbättrade elevresultat. För individen betyder ett deltagande i detta lärande ett roligare och mer utvecklande sätt att arbeta på men också i relation till de andra i gemenskapen, ett omprövande av den egna rollen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, & Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

Syftet med studien är att beskriva specialpedagogers och rektorers upplevelser av specialpedagogers roll i skolutveckling samt samarbetet dem emellan. Målsättningen är att utveckla kunskap om hur rektorer inom skolan kan använda specialpedagogens kunskap och kompetens i syfte att bidra med skolutveckling. Det är en kvalitativ undersökning och det empiriska materialet består av intervjuer. Studien utgår från teorier inom fenomenologin då jag som skriver är intresserad av specialpedagogers och rektorers synsätt på specialpedagogers roll i skolutveckling. Resultatet i studien visar att specialpedagogers roll i samband med skolutveckling uttalas positivt av rektorerna men utgör ingen stor del av det vardagliga arbetet i skolan utan består till stor del av undervisning med elever enskilt och/eller i mindre grupp. I analysen av specialpedagogernas utsagor framträder betydelsen av rektors ansvar att prioritera och medverka till att skapa tid och forum för specialpedagogerna att arbeta med skolutveckling. Det uttrycks ett behov av specialpedagogerna att få arbeta med skolutvecklingsfrågor ur ett processinriktat och mer långsiktigt arbete där syftet är att deras kunskap och kompetens ska nyttjas så som examensförordnings mål och intentioner, för specialpedagogens uppdrag och roll, beskriver. / The purpose of this study is to describe special education teachers' and principals' experiences of special education teachers' role in school improvement and cooperation between them. The goal is to develop knowledge of how principals in schools can use special education teachers' competence in order to contribute to school improvement. It is a qualitative study and the empirical material consists of interviews. The study is based on theories of phenomenology as I am interested in special education teachers' and principals' views on special education teachers' role in school improvement. The results of the study show that special education teachers' role in school improvement is appreciated by the principals, but do not constitute a large part of the everyday work at school, but mainly consists of teaching students individually and/or in small groups. In the analysis of special education teachers' statements, the importance of the principal's responsibility to prioritize and take part in creating time and forums for special education teachers' work with school development appears. The need for special education teachers to work with school improvement issues from a process-oriented and more long-term project is expressed, aiming at the use of their knowledge and competence as stated in the Graduation Regulations goals and intentions for the special education teacher's mission and role.

Studiens syfte är att kartlägga attityder och mönster i uppfattningar om begreppen kvalitet, mätning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien svarar på frågan vilka uppfattningar det finns hos nyckelpersoner i skolans utvecklingsarbetes runt begreppen kvalitet och mätning i förhållande till skolutveckling. Studien svarar också på om uppfattningarna kan leda till svårigheter eller problem utvecklingsarbetet att förbättra skolans kvalitet. Undersökningen är kvantitativ och har genomförts genom en webbenkät som riktades mot förstelärare och skolledare i grundskola och gymnasium. Studiens resultat visar mönster som har gemensamma drag med den utvecklingsform som benämns effektiva-skolor-modellen. Där ses mätvärden som viktiga och med dem som utgångspunkt söker man en ”best practice” som är generaliserbar för skolan. Studien visar också mönster som överensstämmer med skolutvecklingsmodellen där bedömningar av utbildningens kvalitet har fler utgångpunkter än mätvärden. I samma mönster finns upp-fattningar som värdesätter kollegiets betydelse för utveckling och överensstämmer med en verksamhetsinriktad skola.    Studien pekar på problem med att skolor drivs av mätfokus och lägger stor del av sin tid och energi på processer som tar resurser från kärnverksamheten. Andra problem är upplevda svårigheter i att bedöma utbildningens kvalitet samt upplevda svårigheter att få analysen att generera förbättringar av utbildningens kvalitet. Samma mönster visar och att mätning väger tyngst och är viktigast i utvärderingsarbetet. Resultaten kan användas för långsiktiga strategier runt kompetensutveckling samt för att hantera svårigheter i det systematiska kvalitetsarbetet. / The study aims to identify attitudes and patterns of perceptions concerning the concepts of quality and measurement. The study investigates the question of what the perceptions are of key functions in the school's development process, relating to concepts of quality and measurement in relation to school improvement. The study also answers about perceptions that can lead to difficulties or problems in the work of improving school quality. The study is quantitative and has been implemented through a web survey sent to teachers in career program and school-leaders in primary and secondary education. The study results show patterns that have features in common with the development of the form called effective-schools-model. Based on grades as the most dignified values, researchers and schools strive to find a "best practice" that is generalizable. The study also shows patterns consistent with models on development in schools, in which assessments of the quality of education have a better variety of information than the grade ratings. The same patterns are also perceptions that values ​​college collaboration to the development. The study indicates that the problem of the schools driven by focuses on measurement and puts much time and energy on documentation processes that take resources from the core of teaching. The study also demonstrates the problem through perceived difficulties in assessing the quality of education and to get the analysis to lead to improvements in the quality of education. At the same time the study shows that measuring grade ratings is the most important factor in the evaluation work. The results can be used for long-term strategies around skills development and to address difficulties in the systematic quality work.

No description available.

Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.</p>