<p>Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog. Projektets syfte var att implementera och pröva en metod där eleverna använde datorn istället för pennan för att lära sig att skriva sig till läning. Lärarna deltog under projektåret i handledda kollegiesamtal där man delade erfarenheter och reflektioner utifrån klassrumspraktiken. Både handledare och lärare har efter kollegiesamtalen skrivit loggbok. För att söka svar på frågorna i syftet samt intervjuade jag nio lärare som deltagit i projektet. I analysarbetet har jag använt mig av narrativ analys.</p><p>I resultatet framträder tre mönster Motstånd, Tvekan och Acceptans i lärarnas uppfattning av kollegiesamtalen. En slutsats av studien är att om läraren accepterar kollegiesamtalen ger detta ett gott stöd för att föra utvecklingsarbetet framåt där vinsterna för de deltagande lärarna blir personlig utveckling, gruppens utveckling och processuell utveckling.</p>

<p>Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.</p>

<p>År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ”STS”, ”NOS” och ”Out of School” som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse. Resultaten visar också att det kan finnas behov av att belysa vissa aspekter tydligare. En sådan aspekt är kön/genus. En annan är föräldrar och kamraters påverkan. Resultaten diskuteras utifrån vetenskapliga sammanhang som handlar om elevers intressen för naturvetenskap och teknik.</p>

<p>Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.</p><p>Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.</p><p>En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter</p><p>Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.</p>

<p>Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ”Att lyfta matematiken”. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på matematik och öka intresset för matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle. 2. Utbilda kvalificerade lärare i matematik för alla barn, ungdomar och vuxna. 3. Stöd och samordna alla goda krafter som verkar för bättre lärande och undervisning i matematik. 4. Tydliggör och utveckla syfte, mål, innehåll och bedömning i matematik för hela utbildningssystemet. (SOU 2004:97, s.99) Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka om matematiken verkligen lyfter, har matematiksatsningen gett de önskade resultaten?</p><p>I detta arbete behandlas skolutveckling först ur ett mer generellt perspektiv för att därefter behandla matematikutvecklingen som en specifik del av skolans utvecklingsarbete. Matematik, som en del av skolutvecklingen, kan stöta på svårigheter som ibland kan vara generella för hela skolkulturen, men ibland även vara speciella för matematikämnet.</p><p>Med utgångspunkt från Matematikdelegationens fyra huvudmål synliggörs i arbetets resultat vissa av de möjligheter och svårigheter som utvecklingen av matematikundervisningen kan innebära. Av attitydundersökningens resultat kan även utläsas att flertalet lärare innehar ett stort intresse för matematik. Detta står i motsats till Matematikdelegationen, som istället skriver att många lärare har en negativ inställning till matematik.</p><p>Undersökningens resultat visar att många lärare efterfrågar fortbildning, före¬läsningar, studiecirklar och pedagogiska diskussioner inom skolämnet matematik. Brist på fortbildning visar sig även vara det näst största hindret till matematikutveckling när respondenterna själva får rangordna olika utvecklings¬hindrande faktorer. Enligt undersökningens resultat ses bristen på tid p.g.a. övriga arbetsuppgifter som inte innefattar undervisningstimmar som det största hindret för att utveckla matematik¬undervisningen.</p> / <p>The title of this study originates from the report of the Mathematics Delegation under the heading of " Enhancing the status of mathematics". The Ministry of Education was commissioned to produce a plan of action with the purpose to change the opinion about mathematics and to raise the interest in mathematics among Swedish pupils. In the report four main goals for the mathematic venture are presented: 1. Support and develop activities to increase interest in and provide greater insight into the value, role and significance of mathematics in everyday and working life, science and society. 2. Train qualified teachers in mathematics on all levels for all children, young people and adults. 3. Support and coordinate all the positive forces promoting better mathematics learning and teaching. 4. Clarify and develop aims, goals, content and assessment in mathematics for the entire education system (SOU 2004:97, p.30-33) My intention with this report has been to investigate if the status of mathematics really has been enhanced, has the mathematics venture resulted in its desired goal?<p>This report opens with a discussion around development of education seen from a general perspective. Development of mathematics will thereafter be handled as a specific part of the educational development. Mathematics development encounters difficulties that sometimes are common within educational culture as such, but sometimes unique for the subject.</p><p>With the Mathematics Delegation's four main goals as a starting-point, some opportunities and difficulties in development of Mathematics education are visualized. Replies to the questionnaire show that a majority of the teachers have a big interest in mathematics. This is quite the contrary of what is said by the Mathematics Delegation, where many teachers are said to have a negative view upon mathematics.</p><p>In this report it is shown that many teachers request further education, lectures, study circles and pedagogic discussions around the school subject mathematics. The shortage of further education is also identified as the second largest obstacle when the respondents rank obstacles for development. The results from the questionnaire pinpoints lack of time due to tasks outside actual teaching as the largest obstacle for development of mathematics education.</p></p>

<p>Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.</p>

<p>Undersökningen som redovisas i den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares inställning och förståelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.</p><p>Sex lärare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förståelse av PBS har föreställningskarta med intervju använts som metod. De olika föreställningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lärarnas förståelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan föreställningskartorna har sedan lett fram till resultatet.</p><p>Resultatet visade att lärarna hade olika förståelse av PBS och att de hade gjort olika lärdomar. En slutsats är att förståelsen inte har något samband med inställningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstått  PBS som en lärprocess i vardagsarbetet har gjort lärdomar som de anser att de har kunnat omsätta i praktiken.</p> / <p>The survey that is presented in this essay has had as aim to examine about there be some link average teachers' attitude and understanding of PBS and that importance they experience that PBS has had for their work.</p><p>Six teachers have participated in the survey and in order to make visible their understanding of PBS has attitude map with interview been used as method. The the different attitude maps has afterwards been as bases in order to describe the teachers' understanding of PBS. Those standards resemblances and differences that were the average attitude maps have since lett until the result.</p><p>The result showed that the teachers had various understanding of PBS and that they had done various lessons. A conclusion is that the understanding does not have any connection with the attitude to PBS. There is a link that they that has understood PBS as a faith process in the everyday existence work has done lessons that they consider that they have can have a turnover of in practice.</p> / PBS - problembaserad lärdomsbaserad skolutveckling

<p><p><h1><strong>Abstract</strong></h1><p>Several of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:</p><p>In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.</p><p>To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before it´s can be said totally fulfilled. In the organizations group of management there is a varying understanding of the school’s mission, because they are seeing the mission from different perspectives. To be able to develop the organization there is important in the future to establish a common dialogue how the coming vision are going to elaborates, because the vision of today is apprehend as indistinct. Within the organization their communication system is well-developed and the culture of the organizations group of management is cooperating. The group of managements meeting ought to engage more time in having challenging conversations how the pedagogical activities in the organization are going to be continuously developed.</p><p>Keywords:</p><p>the mission, the vision, school development, the culture of the organization and communication</p></p></p> / <p><h1>Sammanfattning</h1><p>Flera forskare har uttryckt att skolan bör utvecklas till en lärande organisation. En arbetsmetod som utgår från ett sådant perspektiv och som skulle kunna passa en kommunal barn- och utbildningsförvaltning är problembaserad skolutveckling. För att undersöka på vilket sätt en kommuns barn- och utbildningsförvaltning bedriver ett problembaserat lärande inom sin organisation valdes fallstudien som forskningsstrategi. Den frågan som uppsatsen ger svar på är:</p><p>På vilket/vilka sätt arbetar en barn- och utbildningsförvaltning i en kommun med ett arbetssätt som motsvarar ett problembaserat lärande?</p><p>För att samla in empirisk data genomfördes en intervjuundersökning riktad till barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Utifrån undersökningens resultat kan konstateras att det finns goda förutsättningar inom organisation att bedriva problembaserad skolutveckling, men det finns en hel del att arbeta med innan det sker till fullo. I förvaltningens ledningsgrupp finns en varierande förståelse vad som är skolans och barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag, eftersom de ser uppdraget från olika perspektiv. För att organisationen ska utvecklas är det i framtiden viktigt att man åstadkommer en gemensam dialog hur dess kommande vision ska utformas, eftersom den nuvarande visionen uppfattas som otydlig. Inom organisationen finns ett väl utvecklat kommunikationssystem och det finns en samarbetande kultur i dess ledningsgrupp. Det som ledningsgruppen bör ägna mera av sin tid är att föra utmanande samtal hur dess pedagogiska verksamhet kontinuerligt ska utvecklas.</p><p>Nyckelord:</p><p> </p><p>Uppdraget, vision, skolutveckling, organisationskultur och kommunikation.</p></p> / Problembaserad skolutveckling

<p> </p><p>The purpose of this essay was to show the pupils as presenters from their own and their teachers’ perspective. This was done regarding presentations by studying and comparing the applicability of the two structuralist theories media ecology theory and structural semiotic theory. The theories were used as model bases, aimed to correspond to opinions and experiences of Swedish upper secondary school pupils. Through a didactic approach, I intended to find out how pupils’ relations to presentations differ depending on how they regard them. Focus was on if they thought of presentations as comprehensive experiences or found similar elements in mediated and unmediated presentation contexts. An empirical field study was accomplished through qualitative interviews with pupils and teachers. The word “presentation” was treated as a discourse since data showed that respondents included diverse meanings and functions in the word. The analysis was based on the qualitatively collected empirical data that were applied on my models. Constructionism functioned as theoretical framework. My study indicated that the discourse presentation needs to be investigated further. </p><p> </p>

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.