Syftet med denna uppsats är att ge exempel på hur personliga datorer kan upplevas av eleveroch lärare på gymnasienivå. Metoderna som används är intervju med elever och lärare samtanalys av styrdokument och tidigare forskning inom området. I dag vill man från regeringsoch skolverkets håll förstärka skolans roll som förmedlare av kunskap inom IT-området. Dettalas om digitalkompetens, en färdighet man menar är nödvändig för att idag och i framtidenkunna verka i samhället. Att utrusta elever och lärare med personliga datorer i så kallade entill-en projekt är något som den senaste tiden vunnit mark. I Umeå väljer man hösten 2008och framåt att ge samtliga elever som börjar studera vid någon av de kommunala skolornatillgång till sådana datorer inom vad man benämner som elevdataprojektet. I denna studieintervjuar jag elever och lärare från en av de skolorna i kommunen.Både elever och lärare är i huvudsak positivt inställda till att få tillgång till och arbeta medpersonliga datorer. Lärarna ser bland annat fördelar i kunna anpassa lärandet till enskildaelever, att datorn förenklar inlämningar och spridning av information, att man nu lättare fårtillgång till information/material och att elever i behov av särskilt stöd har stora fördelar.Bland nackdelarna nämns bland annat okoncentration under lektionen att elever med godadatorkunskaper får större fördelar än andra och att personliga datorer ställer krav på elevernaseget ansvar. Eleverna menar att datorn låter gör det lättare att fåt tag på information, att manarbetar effektivare, att det är roligt att arbeta med en personlig dator. Nackdelar man uppleverär bland annat okoncentration under lektionerna, att datorn är tung att bära omkring och attelever med god datorkunskap har större fördelar än andra.Slutsatser som dras är bland annat att lärarens användande och integrerande av datorerna iundervisningen hur stor inverkan på upplevda fördelar och nackdelar samt att den ökadeokoncentrationen bör problematiseras då det i slutändan är osäkert om vad som är ökadokoncentration och vad som synliggjord okoncentration.

Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden – demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt. Vi har undersökt hur ett antal gymnasielärare tolkar och använder sig av värdegrunden i sin undervisning, detta genom en kvalitativ enkätstudie. I uppsatsen redovisas närmare hur de uppfattar och arbetar med tolerans, jämställdhet och etnicitet. I resultatet framkom att lärarna är medvetna om vad värdegrunden står för och försöker i den utsträckning de kan inkludera den i undervisningen men de anser att kompetensen inom området är bristande. Vidare framkom det att lärarna i studien ansåg värdegrundsarbete vara en viktig del i undervisningen men att de inte visste hur de skulle omsätta teorin till praktik. Gemensamt för de tillfrågade lärarna var att de ansåg att samtal och diskussion var bra verktyg att använda sig av i värdegrundsarbetet. Enligt Lpf-94 är värdegrunden något som lärare aldrig kommer ifrån, det ska löpa som en röd tråd genom undervisningen. Utifrån vår studie kan vi konstatera att detta inte är något lätt uppdrag. Kompetensen om värdegrundens områden måste öka. Denna finns och efterfrågas av lärare genom ett ökat kollegialt samarbete samt genom större fokus på värdegrunden från bland annat skolledningen.

Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ”Att lyfta matematiken”. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på matematik och öka intresset för matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle. 2. Utbilda kvalificerade lärare i matematik för alla barn, ungdomar och vuxna. 3. Stöd och samordna alla goda krafter som verkar för bättre lärande och undervisning i matematik. 4. Tydliggör och utveckla syfte, mål, innehåll och bedömning i matematik för hela utbildningssystemet. (SOU 2004:97, s.99) Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka om matematiken verkligen lyfter, har matematiksatsningen gett de önskade resultaten? I detta arbete behandlas skolutveckling först ur ett mer generellt perspektiv för att därefter behandla matematikutvecklingen som en specifik del av skolans utvecklingsarbete. Matematik, som en del av skolutvecklingen, kan stöta på svårigheter som ibland kan vara generella för hela skolkulturen, men ibland även vara speciella för matematikämnet. Med utgångspunkt från Matematikdelegationens fyra huvudmål synliggörs i arbetets resultat vissa av de möjligheter och svårigheter som utvecklingen av matematikundervisningen kan innebära. Av attitydundersökningens resultat kan även utläsas att flertalet lärare innehar ett stort intresse för matematik. Detta står i motsats till Matematikdelegationen, som istället skriver att många lärare har en negativ inställning till matematik. Undersökningens resultat visar att många lärare efterfrågar fortbildning, före¬läsningar, studiecirklar och pedagogiska diskussioner inom skolämnet matematik. Brist på fortbildning visar sig även vara det näst största hindret till matematikutveckling när respondenterna själva får rangordna olika utvecklings¬hindrande faktorer. Enligt undersökningens resultat ses bristen på tid p.g.a. övriga arbetsuppgifter som inte innefattar undervisningstimmar som det största hindret för att utveckla matematik¬undervisningen. / The title of this study originates from the report of the Mathematics Delegation under the heading of " Enhancing the status of mathematics". The Ministry of Education was commissioned to produce a plan of action with the purpose to change the opinion about mathematics and to raise the interest in mathematics among Swedish pupils. In the report four main goals for the mathematic venture are presented: 1. Support and develop activities to increase interest in and provide greater insight into the value, role and significance of mathematics in everyday and working life, science and society. 2. Train qualified teachers in mathematics on all levels for all children, young people and adults. 3. Support and coordinate all the positive forces promoting better mathematics learning and teaching. 4. Clarify and develop aims, goals, content and assessment in mathematics for the entire education system (SOU 2004:97, p.30-33) My intention with this report has been to investigate if the status of mathematics really has been enhanced, has the mathematics venture resulted in its desired goal?This report opens with a discussion around development of education seen from a general perspective. Development of mathematics will thereafter be handled as a specific part of the educational development. Mathematics development encounters difficulties that sometimes are common within educational culture as such, but sometimes unique for the subject. With the Mathematics Delegation's four main goals as a starting-point, some opportunities and difficulties in development of Mathematics education are visualized. Replies to the questionnaire show that a majority of the teachers have a big interest in mathematics. This is quite the contrary of what is said by the Mathematics Delegation, where many teachers are said to have a negative view upon mathematics. In this report it is shown that many teachers request further education, lectures, study circles and pedagogic discussions around the school subject mathematics. The shortage of further education is also identified as the second largest obstacle when the respondents rank obstacles for development. The results from the questionnaire pinpoints lack of time due to tasks outside actual teaching as the largest obstacle for development of mathematics education.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår. I de tre första faserna kartlades skolans förbättringshistorik och skolans kultur. Grundat på de tre första faserna, bestämde lärarna att den fjärde fasen skulle bestå av reflekterande samtal. De valde kollegahandledning som form. Träffarna spelades in och några träffar valdes ut som analysenheter. Data analyserades utefter vad lärarna pratade om och hur de pratade med varandra.Struktur, utgångspunkter och överlappning var de förutsättningar som framkom i analysen. I diskussionen sätts dessa i relation till frirum, gruppsammansättning och innehåll i samtal. Av detta framkom att skolor själva aktivt måste skapa frirum som ett led i skolutvecklingsprocessen. Det framkom också att inramningen för reflekterande samtal har betydelse, dels hur gruppen sätts samman men också hur tid kan avsättas och rum kan skapas för reflekterande arenor. Slutligen framkom det att utgångspunkter som förberedelse för reflektion har betydelse för vilket innehåll som behandlas och hur det behandlas. En sådan utgångspunkt var i studien bland annat en reflektionslogg. Genom den kunde lärarna öppna upp fönster till varandras praktik. / The study's overall aim is to contribute with knowledge about which conditions that are needed in order to that teachers, included in communities, will experience that reflection happens on a worthwhile way. Since today teachers' skill development will be paid from own experiences and to be initiated from below of practioners, the study can in a longer view also contribute with making visible passable roads for teachers to develop skill themselves, as a part of school development and also of developing teacher against a profession.The study was included in an action research project were the teachers decided focus, in aim to develop its own practice. The action consisted of four phases at a compulsory school. The entire action took place in one and a half year. Phase 4, the study, took place during a school year. During the three first phases the school’s improvement history and the school’s culture was examined. Based on the three first phases, the teachers decided that the fourth phase should consist of reflective deliberation. They choose collegial supervision as method. The meetings were taped and some were chosen out as analysis units. The analysis focused on what the teachers talked about and how the teachers talked with each other.Structure, starting points and overlap were the conditions that arrived in the analysis. In the discussion, these are set in relation to free room, group composition and contents in deliberations. Of this arrived that the schools actively must create free rooms as a part of a school development process. Moreover it arrived that the frame for reflective deliberations has importance, part's how the group is set together but also how time can be allocated and rooms can be created for reflective arenas. It also showed that starting points as preparation for reflection, have importance for which content that is treated and also how it is treated. Such a starting point was in the study among other things the reflection log. Through it the teachers could open up windows to each others practice.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor.   Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus och även allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor används för att göra undervisningen tillgänglig för elever i behov av stöd.   Informanterna har själva börjat använda alternativa verktygen i samband med att de har haft elever i stora behov av stöd och har då känt ett inre krav på att ta till sig tekniken. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och skolans styrdokument. Implementeringen av it i skolan har underlättats av att en skola har befunnit sig i en positiv spiral. Olika samverkande, positiva, faktorer har gjort personalen mer förändringsbenägen. Praktiknära strategier och rutiner skulle ytterligare kunna underlätta implementering och användning. Kompetensutvecklingen inom it-området bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, snabb teknisk och pedagogisk support samt tid för att utveckla detta arbete.   Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.

No description available.

<p>Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.</p><p>Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.</p><p>Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer. Utifrån enkätresultatet utformades och genomfördes kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer syftade till att komplettera och fördjupa några anställdas tankar kring en integrerad skolutveckling. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till ett interaktivt samarbete med utomstående aktörer, men att det saknas erfarenhet samt kunskap inom området. De fyra stycken kvalitativa intervjuerna visade även på att respondenterna själva besatt kreativa idéer som de inte ansågs uppmärksammades av skolan.</p><p>Uppsatsen avslutas med konkreta förslag på hur den valda skolan kan analysera den egna verksamheten och på ett bra sätt kunna skapa ett positivt förhållningssätt till ett utvecklingsarbete i interaktion med andra.</p> / <p>In the process of starting this study, the authors gave two schools the opportunity to take part in an interactive development work. After some thought, the schools chose to turn down our offer, which led us to consider on how schools in general look at interactive development work that involves external actors.</p><p>The purpose of this study was to highlight possibilities and obstacles within school development, which is in interaction with outside parties, including teacher students and other researchers. The aim was likewise to study which possible affects there might be that could influence the personnel inside a school. We also aimed to promote and further a positive attitude towards this kind of change.</p><p>Trough quantitative questionnaires, which were implemented on a chosen comprehensive school, we were able to pinpoint the general attitude towards development work in interaction with an outside part. Trough the collected answers we chose to design and carry out interviews of more qualitative character. Our aim was to complement and enter more deeply into some of the employer's thoughts about school development. The collected result showed a positive attitude towards an interactive cooperation with an outside part, but it also showed a lack of experience and knowledge within the topic. Through these four interviews our attention was drawn to our participants' creative ideas that they wished to develop. They also expressed that their ideas didn't get enough support from the school management.</p><p>The conclusion of this study ends with concrete suggestions on how the selected school can analyze the organization, as well as find easy applicable ways on how to create a more positive attitude towards school development, in interaction with outside participants.</p>

Begreppet vision är mångfacetterat och återfinns i en mängd olika sammanhang, kopplat till både ledarskap och skolutveckling och tillskrivs stor betydelse inom forskning på dessa områden. Tidigare forskning visar även att visionens betydelse, funktion och syfte varierar såsom synen på arbetet med att arbeta fram den i verksamheter och organisationer. Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om visionens funktion i skolan och dess betydelse för ledarskap och skolutveckling. En enkätundersökning genomfördes bland rektorer på grundskolan. Studien är kvantitativ såtillvida att undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade enkäter med fasta svarsalternativ, vilka sedan bearbetades och analyserades med avseende på kvantiteter dvs. frekvens, spridning och samvariation. Studiens vetenskapsteoretiska ramar innebär att avsikten inte är att blottlägga några absoluta sanningar eller att uttala mig om kausala samband. Jag ser statistiken som ett sätt att upptäcka mönster i en variation, vilka sedan måste tolkas och förstås på samma sätt som andra typer av data. Undersökningen är gjord på ett urval bestående av samtliga rektorer på grundskolan inom kommunal verksamhet inom ett geografiskt och administrativt sammanhängande område som består av 14 kommuner. Den icke-slumpmässiga bestämningen av populationen har gjorts genom bekvämlighetsurval. Resultatet visar att rektorerna i stor utsträckning uppfattar att visionen har stor eller mycket stor betydelse för deras förutsättningar att leda skolan och för skolans utveckling. Rektorernas uppfattning om vilka funktioner visioner fyller i skolan är samstämmig. Enligt respondenterna fyller visionen i stor utsträckning flera funktioner vilka har olika fokus och syfte. / The concept of vision is multifaceted and is found in a variety of contexts, linked to both leadership and school improvement and assigned great importance in research in these areas. The purpose of this study is to contribute to the knowledge of vision-building in school and its impact on leadership and school development. A survey was conducted among principals in the compulsory school. The study is quantitative, in that the survey was carried out by means of structured questionnaires with fixed response options, which were then processed and analysed with regard to quantities, i.e. frequency, proliferation and co-variation. The study's scientific theoretical framework means that the intention is not to expose any absolute truths or to speak about causal relationships. I see these statistics as a way to detect patterns in a variation, which must then be interpreted and understood in the same way as other types of data. The survey is made on a convenience sample consisting of all principals within a geographically and administratively contiguous area that is composed of 14 municipalities.The non-random determination of population has been made by comfort choice. The result shows that principals largely perceive that the vision has great or very great significance for their potential to lead the school and for the school's development. Principals' perceptions of what features visions fill in school are unanimous. According to the respondents the vision has several features which have a different focus and purpose.

Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige. Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras. Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog. Lärarna besvarade skattningsverktyget och deltog i ett utvärderingssamtal. Eleverna besvarade skattningsverktyget genom intervju. Resultatet gav att skattningsverktyget upplevdes som användbart och möttes med god acceptans. Två skilda profiler för två olika lärmiljöer kom fram och visade utvecklingsområden samt styrkor inom lärmiljön. Elevers och lärares skattning gav liknande bild av lärmiljön, men lärare skattade lite lägre än eleverna. Förtydliganden av frågors alternativ framkom som förbättringsmöjlighet. Skattningsverktyget verkar kunna användas som diskussionsunderlag för att utveckla lärmiljöer och kan vara en del av specialpedagogens förebyggande arbete.