Skolverkets riktlinjer fastslår att lärare bör involveras i det breda och långsiktiga arbetet med vägledning i grundskolan. Skolinspektionens granskning från 2013 visar dock att i realiteten läggs ansvaret nästan uteslutande på studie- och yrkesvägledaren, involvering från resterande skolpersonal är sällsynt. Denna studie vill utöka kunskapen om lärares tankar kring studie- och yrkesvägledning. Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred vägledning? Hur ser de på samarbetet med studie- och yrkesvägledare? Vilka hinder och vilka förbättringsmöjligheter ser lärare i arbetet med bred vägledning? Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med högstadielärare från olika skolor i Skåne. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet bred vägledning, Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Bergs Frirumsmodell. Resultatet visar att de undersökta skolorna saknar ett brett och långsiktigt vägledningsarbete samt att samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna är skralt. Lärarna är positivt inställda till vägledning men prioriterar andra arbetsuppgifter i första hand. De kan se positiva effekter i att förbättra den breda vägledningen och efterfrågar en strukturerad plan, dock anses ansvaret ligga hos ”någon annan”.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriseradeefter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idagpå deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren förfritidspedagoger.

Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?

Undersökningen utgår från åtta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt deras syn på och möjligheter att arbeta utvecklingsfrämjande på förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklinsfrågor i förskolan. / We have interviewed eight specialeducators because we were interested in their vision of and impact on preschools development. The aim of this study is to contribute to an increased usage of the specialeducators compentence and extand the use of it in school development.

AbstractAdolfsson, Camilla (2017) ”Jag tror vi behöver vara tusenkonstnärer” – en studie om synligt lärande på en gymnasiesärskola (”I think we have to be a jack of all trades” - A study in Visible Learning in a Upper Secondary Special School). Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskolaFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att bidra med kunskap om olika sätt att systematisera och kvalitetssäkra samt följa upp både elevernas och den pedagogiska personalens lärande på den aktuella gymnasiesärskolans individuella program.Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att studera, tolka och förstå pågående processer inom utvecklingsområdet synlig lärande i en gymnasiesärskola utifrån frågeställningarna; Var i processen befinner sig skolenheten 2017? Vilka strategier använder den pedagogiska personalen för att följa upp sin egen och elevernas kunskapsutveckling? Vilka utvecklingsbehov uttrycker den pedagogiska personalen att de har? Hur kan skolenheten följa upp den pedagogiska personalens och elevers kunskaper?TeoriDen teoretiska ramen innefattar den tidigare forskningen med synligt lärande, kollegialt lärande, formativt förhållningssätt, skolutveckling samt en lärande organisation. Som teoretisk utgångspunkt har systemteorin använts.MetodFör insamling av empirin har ett kvalitativt angreppssätt använts med hjälp av fyra fokusgrupper som har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån likheter, skillnader och mönster. ResultatResultatet visar att synligt lärande både är förankrat och implementerat hos den del av pedagogisk personal som ingår i ämnesområdeslagen på skolenheten. Studien visar att skolenheten befinner sig i den senare delen av implementeringsfasen. Vidare visar resultat att personalen använder sig av kollegialt lärande och innehar ett formativt förhållningssätt för att följa upp både sin egen och elevernas lärande. ImplikationerDenna studie kan användas för att sprida exempel på hur man kan synliggöra processer i en lärande organisation inom alla skolformer. Studien har även visat på vikten av att följa upp lärandeprocesser inom en verksamhet. Det har gett mig som blivande speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vikten av att inte bara bedriva utvecklingsarbete utan även följa upp var verksamheten befinner sig i de olika lärandeprocesserna. Detta är en av de viktigaste lärdomarna till andra skolor som planerar att driva igenom ett förändringsarbete. Nyckelord: Fokusgrupp, gymnasiesärskola, synligt lärande, systemteori, skolutveckling

Denna studie har fokuserat på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext då en brist av aktuell forskning inom ämnet identifierats. Syftet för studien var att bidra med kunskap om hur specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner, utifrån rektorers framställan, skulle kunna bidra till skolutveckling kopplat till skolans inre organisatoriska nivåer. Halvstrukturella intervjuer har genomförts med sex grundskolerektorer och resultatet har sedermera analyserats med hjälp av ett systemteoretiskt ramverk utifrån systemteoretiska begrepp såsom de beskrivs av Gjems (1997) och Öquist (2013; 2018). Studien har visat att rektorer ser att specialpedagogers kvalificerade samtal, inofficiella och officiella, genomförda inom skolans samtliga nivåer, skulle kunna påverka skolan som organisation och den praktik som genomförs i den. Specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner sågs kunna utmana lärarnas tänkande i mellanmänskliga reflekterande samtal samt genom modellering av förhållningssätt påverka elevsyn och öka undervisningens kvalité. Fynden i studien visade att specialpedagogen i kvalificerade samtal tillsammans med rektor skulle kunna verka för skolutveckling genom att bidra till rektors helhetsbild av organisationens alla delar utifrån specialpedagogiska perspektiv samt den nära kopplingen till verksamhetens alla aktörer. Vidare identifieras att ett långsiktigt arbete kräver skolledningens stöd och utifrån föreliggande studie och tidigare forskning behöver förutsättningar för kvalificerade samtal skapas och prioriteras för att detta ska kunna ske. Tiden framkom som ett hinder för resursanvändandet av specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext där rektor har en viktig roll i utformandet av tjänstebeskrivning samt om tid för att kvalificerade samtal ska kunna prioriteras. Vidare behöver det finnas tillit till specialpedagogens kompetens både hos rektor och kollegor. Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner skulle med sin möjlighet att simultant tillhöra och röra sig mellan de olika systemnivåerna kunna bidra till skolutveckling och som rektors förlängda arm i verksamheten.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur lärarna på en skola upplever att ett iscensatt kollegialtlärande påverkat det professionella kapitalet. Inspirationen till modellen för det iscensattakollegiala lärandet kom från erfarenheter gjorda vid en studie på en finländsk skola. De finländskaerfarenheterna översattes och modifierades sedan via translationsteorin för att passa den lokalakontexten. Vid anpassningen till den lokala kontexten påverkade projektstyrningsmodelleneffectuation utformningen av arbetssättet. Datamaterialet insamlades främst via semistruktureradeintervjuer som sedan analyserades utifrån en deduktiv ansats med stöd av teorin omdet professionella kapitalet. I resultatet framkom att de intervjuade lärarna upplevt att detprofessionella kapitalet höjts som en följd av det iscensatta kollegiala lärandet. De faktorer somverkat förstärkande på det professionella kapitalet var kopplade till den autonomi som denanvända modellen gav lärarna när det gäller att omsätta sina gemensamma intentioner ochutvecklingsplaner till konkret handling vid regelbundna återkommande träffar. De faktorer somverkat begränsade hörde till upplevda brister i de organisatoriska förutsättningarna förlärarsamarbetet. I uppsatsen benämns kollegialt lärande som exempel på en flytande signifikant.Det betyder att det är ett begrepp som saknar gemensam betydelse som därmed kan tolkas ochförstås på olika sätt. Kollegialt lärande har av olika aktörer uppfattats som antingen en uppsättningevidensbaserade metoder, en professionskultur eller ett verktyg för skolutveckling. Den initialaavsikten med det kollegiala lärandet i studien var modifiera den redan existerande skolkulturenoch på sikt etablera en professionell samarbetskultur bland lärarna. Under arbetets gång visadedet sig att detta inte gick att uppnå utan att också upprätta stödjande organisatoriskaförutsättningar samt en metod som kunde ge vägledande principer för hur lärarna gemensamtskulle arbeta med sina utvecklingsprojekt.

In this study, a number of teachers' attitudes towards first teachers are examined, a special role that is appointed by the head of school in which the purpose is to develop school operations. Five teachers were interviewed in this study with the goal of sharing their experiences and what challenges and merits they believe the first teacher position provides, ten years after this reform was implemented in Swedish schools. The theoretical prerequisites are based on the teachers' own experiences. The study uses the theoretical starting points of school development and collegial learning, both of which contribute to competence development and help teachers develop teaching by collaborating in a structured way. The results indicate that there is a strong connection between the interviewed teachers experiences and the challenges they face. In the study, justice, equality and clarity emerged as different themes. One of the main points was unequal pay, where the teachers in the study highlighted an aspect of justice that was particularly important. Furthermore, it also emerged that the teachers wanted more clarity and a greater insight into the work that first teachers carry out. This could lead to greater commitment and sense of meaning among the teachers towards the first teachers' work. The interviewed teachers describe that clarity is important for the first teacher's work to produce results. Based on their stories, the work of the first teachers clearly shows successful results. The teachers also discuss the status of the profession, which they believe has improved marginally. They believe that general increases in pay as a contributing factor to the status of the teaching profession have produced this effect. The study shows that the first teachers work has generally contributed to improved results. At the same time, ten years after the introduction of the first teacher service, there is still widespread dissatisfaction with this career choice.

Syftet är att studera skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan. Följande frågor ställs: Hur kan variationen i de skilda sätten att erfara IT förstås? Hur kan empirin ytterligare förstås genom en kontextualisering? Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuas elever, lärare och skolledare vid tre gymnasieprogram. Resulta-tet presenteras genom tre kategorier. I kategorin IT, individ och samhälle erfars IT som teknik med kraft att påverka på individ- och samhällsnivå. Lärande och IT relaterar till IT, men har fokus på lärande. Sista kategorin, Ramar och IT, fokuserar faktorer som tid och tillgång i relation till IT. Resultatet avslutas med en kontextualisering i spåret Skillnader, här resoneras om IT ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien tar teorietisk utgångspunkt i förståelsen av IT som del av en konvergerande mediekultur samt i resonemang om hur senmodern tid präglar livet i skolan. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftar från IT som fenomen till Lärande och Ramar. Ett teknikdeterministiskt synsätt dominerar. Tid och tillgång erfars vara styrande och lärandet blir portabelt. Med IT synliggörs också skillnader. Studien kan ses som en spegling av senmodernt liv där IT blir ett måste. I gymnasieskolan blir IT inte ett medium för alla, men ett medium alla måste förhålla sig till.

Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av ett skolförbättringsarbete genom ett kollegialt lärande. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie för att ge en detaljerad beskrivning av hur lärare upplever och tolkar skolförbättringsinsatser i praktiken genom ett kollegialt lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt är praktikens olika praktikarkitekturer för ett kollegialt lärande och är en beskrivning för hur alla praktiker ingår i ett samspel med varandra i skolans inre- och yttre värld.  Resultatet visar att respondenterna anser tiden till att arbeta med förbättringsarbetet som en bristvara och att tiden inte räcker till att avsluta de kollegiala diskussionerna. Här anges de organisatoriska skillnaderna mellan skolorna gällande avsättning av tid och hur det påverkar förbättringsarbetets fortskridande. Utmaningar i förbättringsarbetet är att hitta gemensamma beröringspunkter genom kollegialt lärande som blir för läraren betydelsefullt att omsätta i praktiken. Respondenterna betonar att förbättringsarbetet Effektiv undervisning har inneburit att det har det skapats ett samförstånd och samordning genom det kollegiala lärandet. / The purpose of the study is to examine teachers´ experience of working with school  improvement through collegial learning. The study is based on a qualitative interview study to give a detailed description of how teachers experience and interpret school improvement stakes in practice through collegial learning. The study´s theoretical framework starting point is connected to different architectures in practice through collegial learning and is a description for how each practice is interplay with the others in the inner and outer world of the school.  The result shows that the respondents lack time to work with the school improvement and that there is not enough time to finish the discussion in collegial learning. It is stated that there is a difference between the school units according to how much time is set aside in the different schools and it affects how the work with school improvement is progressing. The challenges in working with school improvement are to find common touch points through collegial learning which is meaningful to the teachers to convert into practice. The respondents stress that the school improvement Effective teaching is a foundation for creating consensus through collegial learning.