Malmö högskolaLärarutbildningenExamensarbeteSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete.Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola. Genom intervjuer med pedagoger på Korsavadsskolan i Simrishamn samt enkäter till studerande på Idrott och Hälsa på två olika skolor har vi fått reda på hur vi som specialpedagoger tillsammans med övriga pedagoger kan arbeta för en Hälsofrämjande skola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att en Hälsofrämjande skola är både önskvärd och fullt möjlig. Genom att öppna upp dörrar och integrera ämnena med varandra går det att skapa ett arbetssätt som fungerar som grogrund för god hälsa och välbefinnande hos eleverna långt efter att de slutat skolan.Nyckelord: Hälsofrämjande skola, kost, rörelse, skolutveckling / Malmö högskolaLärarutbildningen ExamensarbeteSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005) The road to a Health Promoting School.Schooldevelopment and leadership, specialeducation, Teachereducation at Malmö Högskola.The purpose with this work is to see how the school kan work with Health promoting and how the students in Sports and Health attatch to their profession and the Health promoting work.This work gives an overlook off earlier seience about Healht promoting work and a Health promoting school. Owning by intervjus with the teachers at the Korsavadsschool in Simrishamn and questions on paper to the students at Sports and Health on two different Schools we have found out how we as specialeducaters can work together with the remaning teachers for a health promoting School.The results by our examination showes that a Health promoting School is most wanted and possible. By open the doors between the teachers and intergrate the subjekts with each other we can work tougether and creat new ways that will work as a foundation for the student`s good health evan after that they have finish their eduqaution.Keywords: Health promoting School, food, movements, Schooldevelopment.

Sammanfattning:Undersökningen innehåller svar från tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt deras synsätt i att använda åtgärdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om åtgärdsprogrammens användning i dagsläget och hur de kan användas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Problemområde:Bakgrunden till valt ämne är genom lästa studier som säger att det krävs kompletterande studier om hur åtgärdsprogrammen används och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter många års arbete i grundskolan är hur vanligt det är att förklara elevernas svårigheter som brister och egenskaper hos individen. Jag vill försöka se om rektorer och specialpedagoger tänker som jag kring åtgärdsprogrammens vidare använding i ett skolutvecklingsperspektiv. Syfte och precicerade frågeställnigar:Syftet är att undersöka vilka olika synsätt rektorer/specialpedagoger uttrycker när det gäller synen på åtgärdsprogram som en möjlighet till skolutveckling. Vilka behov föranleder och vilka åtgärder utarbetas i ett åtgärdsprogram? Vilka specialpedagogiska perspektiv avspeglas bland aktörerna på skolorna?Vilken betydelse ges verksamhetskulturen på de undersökta skolorna? Hur ser rektorer och specialpedagoger på möjligheten att använda åtgärdsprogrammen som en grundpelare i arbetet med skolutveckling? Teoretisk ram:Jag har utgått från systemteorin för att komma åt helheten på individ-, grupp- och skolnivå. Utöver detta har jag använt mig av kompenastoriskt/kategoriskt och kritiskt/relationellt perspektiv, samt tittat på om verksamhetskulturen varit proaktiv eller reaktiv.Metod:Jag har valt en kvalitativ ansats för min studie. För att samla in empirin har använts intervjuer och därefter har materialet bearbetats, kategoriserats och tolkningar har gjorts av svaren hos de intervjuade specialpedagogerna. På detta vis har jag bildat mig en uppfattning om deras synsätt på åtgärdsprogram i ett skolutvecklingsperspektiv. Jag är medveten om att resultaten inte kan göra anspråk på en generaliserbarhet då jag endast intervjuat tre verksamma rektorer och tre specialpedagoger på tre olika kommunala grundskolor.Resultat med analys:Rektorer och specialpedagoger tenderar att utgå ifrån ett kompensatoriskt/kategoriskt perspektiv men att det finns mer eller mindre engagemang på skolorna för att skapa ett kritiskt/relationellt perspektiv. Rektorer och specialpedagoger ser kortsiktiga lösningar trots att de vill att respektive skola ska arbeta för en proaktiv verksamhetskultur. Mycket fokus ligger på pedagogerna som anses kunna lösa olika situationer. Alla informanter är positiva till att arbeta med åtgärdsprogrammen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det är en lång väg för skolorna om detta förändringsarbete ska kunna omsättas i praktik.Kunskapsbidrag:Denna uppsats ska bidra med kunskap om hur rektorer och specialpedagoger tänker kring att utveckla arbetet med åtgärdsprogram ur ett skolutvecklingsperspektiv.

Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka.I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning. I undersökningen betonar lärarna vikten av att skolledarna tar på sig rollen som pedagogiska ledare och att de formulerar en gemensam vision som bygger på en pedagogisk grundsyn. För att främja lärarnas känsla av sammanhang och delaktighet krävs närvarande och lyhörda skolledare som leder och deltar i ett levande pedagogiskt samtal

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

Denna uppsats utforskar ett par lärares och beslutsfattares tankar kring läsförståelse samt tankar kring ett specifikt läsförståelsetest DLS, men även tankar kring befrämjande arbete med läsförståelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008-2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkätstudie och 3) gruppintervju. Jag har använt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lärarna i svenska upplever DLS som ett bra mätredskap och att resultaten från DLS överensstämmer med deras uppfattning om elevernas läsförståelse. Majoriteten av lärarna upplever att läsförståelsekompetensensjunker och att de delvis arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat. Det är vanligt att de flesta lärarna kompletterar sin undervisning med bilder och att texterna i läroböckerna upplevs som kompakta och svårbegripliga.

Det undersökta området är föräldrars tankar kring hinder och möjligheter i lärmiljön för barn/elever med Downs syndrom, samt deras tankar om den egna föräldrarollen utifrån att ha ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning.Studiens syfte är att belysa olika aspekter av vad det innebär att vara förälder till ett barn som till följd av en intellektuell funktionsnedsättning har en annorlunda utveckling. Jag har valt att utifrån ett föräldraperspektiv belysa erfarenheter av hinder respektive möjligheter i varierande lärmiljöer för barn med Downs syndrom. Frågor om skolform, villkor för utveckling i lärmiljön, inkludering, delaktighet, relationer och föräldrars ansvar behandlas.Utgångspunkt är ett relationellt perspektiv, där det som sker människor emellan är i fokus. Data samlades in genom intervjuer med föräldrar till barn med Downs syndrom och analyserades sedan kvalitativt i syfte att lyfta fram unika erfarenheter och relatera dem till varandra och tidigare forskning. Stor vikt läggs vid hur föräldrarna uppfattar situationen, då deras tankar ses som en viktig informationskälla.Föräldrar till barn med Downs syndrom måste välja skolform; grundskola eller grundsärskola, till sina barn utifrån att de har en diagnos som medför utvecklingsstörning. Oavsett vilket val föräldrarna i studien gjort är det ett genomtänkt beslut, där det i slutändan är vad man tror är bäst för barnet som avgör. Påtryckningar förekommer, t.ex. från rektorer som försöker förmå föräldrarna att välja grundsärskola istället för grundskola. En gemensam önskan hos föräldrarna är att barnen ska få likvärdiga möjligheter att som andra barn utveckla sina förmågor och färdigheter. För det behövs kompetent och engagerad personal, vilket alla föräldrar framhåller, men inte alla anser finns tillgängligt för deras barn. Några föräldrar uttrycker att utvecklandet av sociala färdigheter är viktigare än att kunskapsmålen uppnås. Höga förväntningar på vad barnet kan lära sig, individuella anpassningar och tillgång till stöd främjar utvecklingen av kunskaper och färdigheter, oavsett barnets skolform. Samtliga föräldrar uttrycker att deras barn inte är fullt ut inkluderade i respektive verksamhet, men att de kan vara det i vissa moment eller situationer. Elever kan vara delaktiga även om de inte är inkluderade, men inte tvärtom. Exempel på sådana situationer redovisas i studien. Det sociala klimatet är avhängigt av kvaliteten på de relationer som skapas mellan barn, pedagoger och föräldrar. Föräldrarna säger samstämmigt att det är viktigt att barnens sociala relationer fungerar tillfredsställande och att föräldrarnas relation till förskolans/skolans personal är god. Föräldrarna inte tar för givet att barnet inkluderas socialt, och har förväntningar på att personalen ska hjälpa barnen in i lek och andra sociala sammanhang. Flera föräldrar framhåller relationernas betydelse för tillit och samverkan. Upplevelsen av förskolans/skolans bemötande skiljer sig kraftigt åt; alltifrån kränkningar till välfungerande, stödjande kontakter mellan föräldrar och personal beskrivs. Föräldrarna i studien lyfter fram det annorlunda i att vara förälder till ett barn med Downs syndrom, men ingen av dem pratar om barnet som ett problem. Istället är det hinder i omgivningen som kan utgöra svårigheter av olika slag. Flera föräldrar talar om sitt engagemang i termer av att det är en kamp som måste utkämpas. Samtliga uttrycker en önskan om att i samverkan med skolan ge barnet bästa möjliga utgångsläge inför framtiden.Specialpedagogens roll innefattar att arbeta med skolans organisationsutveckling, t.ex. genom att bidra till skapandet av inkluderande lärmiljöer, skapa positiva förväntningar hos pedagoger om alla barns utvecklingspotential samt att stödja barn/elever i behov av särskilt stöd samt människorna omkring dem. Den här studien stärker uppfattningen att en viktig pusselbit är den professionella relationen med föräldrarna. Studien visar vidare att inkludering fungerar då rätt förutsättningar finns i verksamheten, t.ex. ett relationellt förhållningssätt.

Sammanfattning/abstrakt Andersson Leif (2017), Hur skolledare ser på specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie avser att höja kunskapen kring specialpedagogens kompetens så att den utnyttjas på rätt sätt för att skolledare skall kunna använda den som ett verktyg för att höja måluppfyllelsen.Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med min kartläggning är att belysa hur sex skolledare använder specialpedagogens kompetens och därmed öka och generera ny kunskap om specialpedagogens yrkesroll. Jag vill undersöka om utredning, kartläggning handledning och skolutveckling är arbetsuppgifter som specialpedagogen utför och i vilken omfattning detta i så fall sker. Jag avser också att kartlägga om det finns andra arbetsuppgifter som specialpedagogen utför.•Vilka arbetsuppgifter genomför specialpedagogen?•Hur väl känner sex skolledare till specialpedagogens tänkta kompetens utifrån den idag rådande examensordningen?•Finns det en skillnad i arbetsuppgifterna för specialpedagogen beroende på om hen arbetar på en F-6 skola eller på en 7-9 skola/gymnasiet?TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och tar stöd i den tänkta specialpedagogiska kompetensen i tolkningen av det empiriska materialet. Tolkningen utgår från organisation-, grupp- och individnivå.Metod Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex skolledare.Resultat I resultatet framkommer två olika specialpedagogiska yrkesroller; den specialpedagog som har mer specialläraruppgifter och den som arbetar med mer specifika specialpedagogiska arbetsuppgifter. Det empiriska materialet visar att om specialpedagogen arbetar med rektorer på skolor för yngre elever eller med rektorer som arbetar med äldre elever skiljer sig yrkesrollen och uppdragen. Skolledare med F- 6 skolor pratar mer om att de använder specialpedagogen som en speciallärare som undervisar hälften av sin arbetstid. Detta att yrkesrollerna sammanblandas lyfts också fram i olika rapporter. (Lansheim, 2010; von Ahlefeld Nisser, 2009) pekar också på att specialpedagogerna arbetar med specialläraruppdrag till större delen av sin arbetstid, alltså undervisar. Undervisningen sker enskilt, i grupp eller i klassen vilket också delvis motarbetar inkluderingstanken. Specialpedagoger som arbetar med de äldre eleverna handleder och arbetar mer med skolutveckling än sina kollegor på F-6 skolor. Utredningar av elever och lärmiljöer sker hos alla de undersökta skolledarna. ImplikationerSpecialpedagogens yrkesroll och uppdrag styrs mer av hur verkligheteten ser ut och hur det dagliga arbetet med elever i behov av stöd genomförs än vad teorin och vetenskapen kring yrkesrollen och uppdraget beskriver. Studien visar att det finns ett behov av att förtydliga specialpedagogens yrkesroll ytterligare för att skapa större förutsättningar för hen att arbeta mer utifrån den gällande examensförordningen.Nyckelord: Specialpedagogiska yrkesrollen, handledningsuppdrag, skolutveckling, förebyggande arbete, inkludering.

Sammanfattning Syftet med arbetet är att belysa högstadieelevernas uppfattningar om vilken betydelse pedagogers ansträngningar har för att eleverna ska lyckas i skolan, samt hur dessa påverkar elevernas motivation. Studien vill i nästa steg belysa elevhälsans syn på elevernas uppfattningar och vilken betydelse de kan ha i skolans lärmiljö. Frågeställningar:1. Hur beskriver elever betydelsen av lärares ansträngning för att de ska lyckas med skolarbetet?2. Hur upplever elever att lärares ansträngning påverkar elevers motivation?3. Hur kan elevernas uppfattningar tas tillvara av elevhälsan och bli ett stöd i arbetet för elevernas lärande och utveckling? Maslows behovsteori, self determination theory och teori kring begreppet self-efficacy används för att förstå faktorer som påverkar människans motivation och vilka grundläggande fysiologiska och psykologiska behov som måste vara uppfyllda för att människan skall vara aktiv och känna engagemang. Studien inspireras av fenomenologin. Resultaten presenteras i första hand beskrivande och i liten grad görs tolkningar. Beskrivningarna utgår ifrån olika aktörers bild av ansträngning och motivation kopplat till skolarbete och lärmiljö. Halvstrukturerade fokusgrupper med elever i kombination med enskilda intervjuer med elevhälsans professioner genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in och bearbetades för att finna teman som var relevanta för frågeställningarna. Studien visar att lärarens intresse för en personlig relation och för elevens kunskapsutveckling är ansträngningar som påverkar elevernas motivation för skolarbetet. Vidare har lärarnas intresse och engagemang i sitt arbete och ämne, samt i att skapa varierade lektioner betydelse för elevernas motivation och hur de uppfattar lärarens ansträngning. Både tidigare forskning och empiri lyfter fram vikten av att arbeta med lärares motivation då den i nästa steg påverkar elevers motivation. Elever uttrycker att de vill vara med i skolutvecklingsfrågor. Under arbetets gång har det framkommit att fokusgruppsintervjuer är en lämplig metod för att samla in alla elevers röster och inte bara de som träffar professioner inom elevhälsan. Studiens specialpedagogiska implikationer är att studien har gett ökad kunskap kring vikten av att lyfta fram pedagogers ansträngning och motivation som påverkansfaktorer för elevers engagemang och motivation i skolarbetet. Specialpedagogens kunskaper kring motivationsfaktorer blir betydelsefullt i mötet med elever och att ge tid för att skapa relationer, trygghet och struktur. Ur ett skolutvecklingsperspektiv kan specialpedagogen arbeta för att göra alla elevers röster hörda och arbeta främjande och förebyggande utifrån friskfaktorer för att utveckla pedagogers och elevers lärmiljö. Nyckelordansträngning, elevhälsa, engagemang, motivation, skolutveckling

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området.Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev. Något som framgår är att mottagandet av reformen till största del är positivt och att man genom att göra det till en pedagogisk satsning, i stället för en teknisk sådan, kunnat erbjuda personalen ett stort utbud av fortbildningar. Detta har lett till att samtliga intervjuade lärare börjat förändra sitt sätt att undervisa för att bättre använda sig av de nya verktygen. Brister som framgår i reformarbetet är att lärarna inte alltid ges tillräckligt med utrymme för att tillgodogöra sig fortbildningen och att elever och lärare uppfattar en oförmåga att begränsa elevernas användande av sociala medier och annan underhållning på lektionstid som ett stort problem. Detta visar sig vara ett orosmoment på många skolor med en dator per elev (Unos uno, 2013a). Man framhåller i forskning och från informanterna att det krävs satsningar från skolan i form av datoretikett eller annan reglering för att överkomma problemet.Något som också kan behöva utvecklas på skolan är det kollegiala samarbetet vilket av skolutvecklingsforskning framhålls som ytterst viktigt för att reformer ska bli lyckade. Som det ser ut för tillfället sker majoriteten av samarbete lärare emellan på det sätt som av Blossing (2003) benämner särbokultur och Hargreaves (1998) kallar för en balkaniserad skola.Slutligen ska det tilläggas att reformarbetet fortfarande är i ett tidigt skede och att det går att förklara många av de brister som framkommer i mitt resultat med just detta. Detta gör dock inte att bristerna försvinner, utan detta är någonting man kommer att ha möjlighet att ta itu med så snart man har resurser att göra så.

Skolverkets riktlinjer fastslår att lärare bör involveras i det breda och långsiktiga arbetet med vägledning i grundskolan. Skolinspektionens granskning från 2013 visar dock att i realiteten läggs ansvaret nästan uteslutande på studie- och yrkesvägledaren, involvering från resterande skolpersonal är sällsynt. Denna studie vill utöka kunskapen om lärares tankar kring studie- och yrkesvägledning. Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred vägledning? Hur ser de på samarbetet med studie- och yrkesvägledare? Vilka hinder och vilka förbättringsmöjligheter ser lärare i arbetet med bred vägledning? Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med högstadielärare från olika skolor i Skåne. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet bred vägledning, Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Bergs Frirumsmodell. Resultatet visar att de undersökta skolorna saknar ett brett och långsiktigt vägledningsarbete samt att samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna är skralt. Lärarna är positivt inställda till vägledning men prioriterar andra arbetsuppgifter i första hand. De kan se positiva effekter i att förbättra den breda vägledningen och efterfrågar en strukturerad plan, dock anses ansvaret ligga hos ”någon annan”.