<p>Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.</p>

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.

Today, it seems that informal relationships in the workplace are more important for employees than ever. Furthermore, we have seen a rising interest for staff work, even in small companies. Research has shown that staff work in small companies can be described as ad hoc. However, what influence the informal relationships have on the staff work is a rather unexplored topic. In this study, we wanted create a deeper understanding of how the informal relationships are expressed in a small company and their potential influence on the staff work. To achieve this we conducted a qualitative study with 14 in-depth interviews in a small company with about 30 employees in the south of Sweden. In the beginning of this study we believed that we would find many informal relationships with a high impact on the staff work. The result of this study has shown that informal relationships in a small company can be shallow in their character but still be perceived as good. Moreover, the study has shown that shallow informal relationships can have a similar impact in organizations as earlier research has shown that deeper informal relationships can. The impact that these informal relationships has shown in this study, is interpreted to be engagement, trust and wellbeing. But also negative aspects such as frustration founded in a lack of communication. The informal relationships has also shown an impact on how the staff work is constructed. The informal relationships that are not interpreted as well-functioning has in this study been interpreted to have a negative impact on the ad hoc staff work that the company is conducting. With this study we want to create an awareness around informal relationships and its impact on small companies and their staff work. All this to give small companies good conditions in conducting a beneficial staff work.

No description available.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Svaren har bearbetats i statistikprogrammet SPSS så att frekvensfördelning, skillnader och samband kan analyseras. Resultaten i undersökning 1, på studenter, visar att Sociala och psykologiska faktorer somkommunikation och motivation är högst värderade. 90 % av studenterna har värderat motivation till högst betydelse för att lära sig färdigheter i bollspel. Studenternas värdering av faktorer som sammankopplas med lärandeteorierna GMP- och DS-teorin visar att båda teorierna värderas likvärdigt. Studenterna uppvisar också samstämmighet i förhållande till kön, ålder och bollspelserfarenhet. De skillnader som finns redovisas. Elevernas svar, i undersökning 2, visar att faktorer som indikerar engagemang och motivation, har den största betydelsen för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Eleverna värderar faktorer som sammankopplas till DS-teorin och ett indirekt lärande signifikant högre än faktorer som sammankopplas till GMP-teorin och ett direkt lärande. Elevundersökningen uppvisar resultat med signifikanta skillnader mellan könen. Flickor värderar faktorer som indikerar engagemang signifikant högre än pojkarna. Pojkarna värderar faktorer som indikerar fysisk förmåga signifikant högre än flickorna. Enskilda faktorer som instruktion, repetition och demonstration, har flickor värderat signifikant högre än pojkar. Betydelsen av bollspelserfarenhet och ålder har inte spelat någon större roll för hur eleverna har gjort sina värderingar. / The purpose of this work is to understand which factors are most important in learning motor skills in ball games and attach this to learning theory. Are there differences in the perception if you are a beginner or have experience from ball games? Makes gender or age any difference? Which learning theory is most valued? To give a background to the issue, a review of previous research and a description of the two dominant learning theories, General motor program theory and Dynamical systems theory is done together with didactic aspects and motor concept in learning and ball games. Questions have been raised in the questionnaire form to two different study groups, and 112 students from the institution of Sports and Science at Learning and society, Malmö University and part 129 pupils from a primary school and a secondary school in Skåne.Investigation teams have been assessing factors considered to be significant in learning motor skills in ball games. The answers have been processed in SPSS statistical programme, so that the frequency distribution, variation and correlation can be analyzed. The result of survey 1, students, reveals that the social and psychological factors such as communication and motivation are most valued. 90% of students have assessed motivation to a maximum importance to learn skills in ball games. Students ' evaluation of factors linked to learning theories GMP and DS theory shows that both theories are valued equally. Students demonstrate coherence in relation to gender, age and ball game experience. The differences are accounted for. The pupils ' responses, in study 2, shows that the factors which indicates commitment and motivation, have the greatest importance in learning motor skills in ball games. The pupils in this survey value factors linked to DS theory and an indirect learning significantly higher than factors linked to the GMP theory and direct learning. The pupils´ survey results show significant differences between the sexes. Girls value the factors indicating commitment significantly higher than boys. The boys value the factors that indicate physical ability significantly higher than the girls. Individual factors such as instruction, rehearsal and demonstration, have girls valued significantly higher than boys. The importance of ball game experience and age has not played a major role in how the pupils have done their values.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.