<p>Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund.</p><p>Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå.</p><p>Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare?</p><p>Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning.</p><p>Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.</p>

<p>Syftet med arbetet var att intervjua några lärare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras åsikter om hur de tror att det är att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frågeställningar:</p><p>1. Hur tror lärare att undervisningen påverkas när utbildning utan timplan införs.</p><p>2. Hur tror lärare att eleverna påverkas av arbete utan timplan?</p><p>3. Hur tror lärare att lärarrollen påverkas av arbete utan timplan?</p><p>4. Hur tror lärare att Föräldrarnas insyn, delaktighet och inflytande påverkas av arbete utan timplan?</p><p>5. Vilka likheter respektive olikheter i pedagogernas uppfattning om skola utan timplan framkommer mellan lärare som deltagit respektive inte deltagit i projektet med skola utan timplan?</p><p>Vi besvarade frågeställningarna genom att genomföra 16 kvalitativa intervjuer med pedagoger samt genom att studera relevant litteratur i ämnet. Timplanedelegationens slutsats är att skillnaderna mellan skolor som deltar i försöket med en skola utan timplan och referensskolorna är små men att timplanen bör tas bort. Informanterna ansåg att de redan idag inte följer timplanen, därför anser de att skillnaden inte kommer att vara så stor vid ett eventuellt borttagande av timplanen. Bilden av en mer framgångsrik skola på grund av ett borttagande av timplanen målades upp som en utopi, av många informanter. Vi anser att debatten har fel fokus och tror att borttagande av timplanen inte kommer att leda till någon stor förändring.</p>

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund. Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå. Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare? Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning. Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit. Av intervjuerna framkom det att lärarna och rektorerna upplever att Lpo 94 inte tar hänsyn till den verklighet som lärarna arbetar i. I intervjuerna framkom försvårande faktorer för möjligheten att arbeta i enlighet med Lpo 94. Dessa faktorer var till exempel, ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd och ett för stort elevantal i klasserna, i kombination med att lärarna ålagts allt fler arbetsuppgifter. Resultatet visade på att det finns ett behov hos lärarna att få en minskad arbetsbörda. Av resultatet kunde jag se att lärarna behöver känna sig mer delaktiga i författningen av styrdokument och i den organisatoriska planeringen, för att en utveckling av verksamheten i skolan ska vara möjlig.

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie – lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation. De teoretiska utgångspunkterna består av ett systemteoretiskt- och ett lärandeperspektiv på att leda skolutvecklingsarbete, Senges teori kring gruppers lärande samt Deweys och Scherps teorier kring erfarenhetslärande, där individuell och kollegial reflektion belyses, liksom en processinriktad och konstruktivistisk syn på skolutveckling och lärande diskuteras. Det lärande perspektivet innebär i detta arbete en strävan efter utvecklandet av en lärande organisation, vilket i korthet innebär utvecklandet av en kollektiv kunskapsbas samt möjligheter att lära i det dagliga arbetet, det vill säga erfarenhetslärande på individ- grupp- och organisationsnivå. Sammanlagt har sju specialpedagoger intervjuats och fyra deltagande observationer genomförts. Observationerna speglar och analyserar hur specialpedagogerna arbetar med handledning av grupper av pedagoger, för att stimulera lärares lärande. Specialpedagogen ska ansvara och driva på pedagogisk utveckling i skolverksamhet, i syftet att underlätta skolans arbete att ta till vara alla elevers olikheter. Resultatet visar på vilka olika förutsättningar specialpedagogerna upplever sig ha för att stimulera lärares lärande, i skolutvecklingssyfte. Flera hinder, men även möjligheter identifieras. Resultatet visar även på specialpedagogernas föreställningar kring hur lärares lärande stimuleras, via metoder, verktyg och ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Specialpedagogens möjligheter till att bidra till lärares lärande grundar sig på och utgår från lärares och elevers behov. Det gäller för specialpedagogen att "så frön" för att vidareutveckla lärares lärande. Att skolledaren möjliggör erfarenhetslärande och skapandet av starka arbetsslag ses som en förutsättning för lärares lärande.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället.   I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme. Studien har genomförts på den kommunala grundskolan Odenskolan, belägen i Odensbacken, Örebro Kommun.   I den teoretiska referensramen behandlas kännetecken för offentliga organisationer samt koncepten New Public Management samt Public Value Management. Vidare behandlas även en modell som synliggör en skolas möjligheter till handlingsutrymme.   Empirin presenterar den studerade organisationen Odenskolan samt de övergripande mål som reglerar skolans verksamhet. Sedan följer resultatet av de genomförda intervjuerna.   Vår analys visar på att det finns ett flertal faktorer som är centrala för att en skola skall generera värde mellan eleven, brukaren, personalen och organisationen. Främst är det aspekter av legitimitet och förhållningssätt mot det övergripande samhället som är centralt för värdeskapande arbetssätt. Det framkommer att skolans arbete genererar värde men att flertalet faktorer kan utvecklas hos organisationen. Vidare synliggörs att dessa faktorer är beroende av givna förutsättningar för att kunna utnyttja och tänja organisationens gränser.   Vår studie visar att det finns ett flertal faktorer som kan urskiljas när det gäller värdeskapande aktiviteter mellan elever, personal och organisationen. De främsta faktorerna är samarbete, samhällsperspektiv samt värdesättande av individen som resulterar i en pedagogisk och organisatorisk modell som är betrodd och förankrad både inom organisationen och i det lokala samhället. / Education is a central part of society. For a long time the operating actor has been the local government. In recent years the public sector has undergone a series of changes and reforms in terms of governance and power structure. Moreover, the local school units have been facing challenges with the introduction of the free school choice. Public schools are therefore challenged to manage their new position, expand their capacity and adapt to society.   The present study examines how a local school unit generates positive value for students and staff in order to identify factors that are important to a schools value creation. The methodology for this study has been to interview the managers and teachers, and elicit their views regarding which schools activities create value and how a school can develop its capacity and acting space. The study has been carried out at the local elementary school Odenskolan, located in Odensbacken,Örebro  Municipality.   In the theoretical framework we are discussing characteristics of public organizations, and the concepts New Public Management and Public Value Management. We are also looking at a model which depicts a school's ability to capacity and acting space development. The empirical study presents the studied organization Odenskolan and the overall objectives of the school. The results of our interviews are following thereafter. Our analysis shows that there are several factors which are central to a school in order to generate value for the student, the staff and the organization. These are mainly issues of legitimacy and society-oriented approaches. It turns out that the schools work generates value, but most factors can be developed in the organization. Furthermore, it is demonstrated that these factors are dependent on given conditions in order for the organization to exploit and stretch its boundaries.   Our study shows that there are several distinctive factors in terms of value creation activities between students, staff and organization. The main factors are collaboration, social-oriented mindset and appreciation of the individual, which together result in a trusted and deeply rooted educational and organizational model both within the organization and in the local community.

No description available.

Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år. Fyra av de pedagoger som varit med alla fyra åren på avdelningen intervjuades enskilt. Det empiriska materialet bearbetades med inspiration av hermeneutiska tolkningsprinciper. Fem olika tema sammanställdes utifrån intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna har en stor tilltro till metoden. De anser själva att målen uppfylls. Frågan om ”bevis” för måluppfyllelse kvarstår dock. Deras uppfattning är också att storyline kan främja skolutveckling. Sedan avdelningen började arbeta med storyline så har avdelningen utvecklats positivt. Nivån på den pedagogiska diskussionen har höjts och också medvetenheten om att grundskolan är en målstyrd skola.