I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling. Vi kan också konstatera att våra resultat inte skiljer sig ifrån den forskning vi tagit del av. Vad det gäller tillgänglighet visar resultatet dessvärre på sämre siffror än forskningen. / In school we meet students daily that in some form need extra support. We have seen within our work students in special education groups working with IT tools (such as speech synthesis, spell checking software). This has aroused our interest in IT and its potential. Is this supported in schools when it comes to the IT tools? We are also curious to find out if there is a connection between the development in skills and the school IT development. We also want to see how professional development around these tools look and see if there may be an association with the school development in the IT field. We chose a quantitative approach, since the method is a questionnaire in the form of a web survey.The results show a significant difference in access to IT tools in schools, skills and competence with these and how it looks when it comes to school improvement. We also note that our results do not differ from the research we have studied. In terms of availability, the results unfortunately give worse figures than the research.

Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang.  Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun. Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska.

No description available.

No description available.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.

No description available.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet har tolkats med stöd i organisationspedagogiska tankar och teorier. Studien visar att de olika organisationsmedlemmarnas tillhörighet till olika arbetslag formar olika organisationsföreställningar om vad organisationens uppdrag är och hur det uppdraget ska genomföras. De mindre arbetslagen har liknande sätt att utforma de samarbeten som sker inom arbetslaget, medan de större arbetslagen formar sitt samarbete utefter de vardagsproblem som de upplever och de organisationsföreställningar som gäller där. Arbetslagsstrukturen kan ses och användas som en central aspekt av skolans organisation och utgångspunkt för förståelsen av dess behov. Klasslärarnas organisationsföreställningar och tankar om uppdraget utformas i större utsträckning efter tankar om autonomi och självständig handlingsfrihet i förhållande till sin klass och sitt klassrum. Detta i motsats till ämneslärarna som tycks ha utvecklat ett större behov av att integrera samarbete i deras arbetssätt - både vad gäller arbetets praktiska utförande och planering. Sammantaget kan det förstås som minikulturer i den stora skolans kultur och att de olika arbetslagen utmärker sig på sina unika sätt, eftersom de också består av olika individer.

This study aims at highlighting the ideological implications of school development as a discursive practice. More comprehensively the aim is also contributing to rearrangements and shifts in perspective when school development is the matter. One of today´s most widespread and dominant discourses are said to be the one which concerns development, and according to many interpreters, development is one of the most prominent commandments in the modern as well as the post-modern narratives. School development as a concept has for the last 15 years established itself firmly in both Swedish school policy and in Swedish school research. It may sound obvious and commendable but also such axioms may be questioned. The design of the study lies in the field of discourse research and more specifically within critical discursive psychology, which draws on both a post-structural and a postmodern conception of discourse. The study is based on the idea that the ideological potential of arguments occurs, develops and changes in discursive practices and not anywhere else or at any abstract level. The starting point is a perception that certain issues and topics within e.g. conversation, depending on time and context will be seen as controversial, while others will be taken for granted. One part of the basis of the study consists of texts with a direct bearing on a specific school research and development project which took place between 2003 and 2008. Participating partners in the collaboration were the Swedish National Agency for School Improvement, Karlstad University, Dalarna University and 13 municipalities in Sweden. Another part of the basis of the study consists of texts in which  ‘school development’ is considered and negotiated in more general terms, usually without reference to the project. All texts derive from the period 2003 – 2006. The analysis shows that school development as discursive practice often rely on a set of stereotypical expressions and ways of arguing. Stereotypes, which among other things, tend to divide people into suitable and non-suitable, capable and non-capable, which may be regarded as a somewhat unexpected implication of school development. The material has been dramatized by an intrigue inspired by the sociologist Zygmunt Bauman´s texts. He has written extensively on the modern in relation to the postmodern and about the ambivalence which resides in between and school development as discursive practice can be understood in much the similar way.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008. / Findes også på internettet: http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_vxu_diva-2018-2__fulltext.pdf.

Syftet med uppsatsen har varit att att undersöka hur rektorns roll som ledare kan bidra till skolans digitalisering samt belysa vilka möjligheter och utmaningar som finns. Detta syfte kommer från det ökade behovet av digitaliserade arbetssätt i skolan vilket ställer krav på skolledningen och dess förmåga att utforma och organisera förutsättningarna för undervisning och lärande. Den nationella digitalisering strategin förtydligar att för detta krävs strategiskt ledarskap.   Genom intervjuer undersöks skolledares tankar och föreställningar om detta arbete samt urskiljs framgångsfaktorer. De centrala teman som framträtt i materialet från intervjuerna kopplas samman med frågeställningen som försöker besvaras: Hur kan rektorns roll som ledare bidra till skolans digitalisering?  Vilka möjligheter och utmaningar kan man utifrån ett ledarperspektiv se med en utökad digitalisering av skolan?  För att kunna besvara ovanstående frågeställningar har två underfrågor utformats: Vilka faktorer i ledarskapet kan underlätta respektive försvåra skolans digitaliseringsprocess?  Vad finns det för utmaningar med framtagandet respektive förankring av målbilden samt vilka utvecklingsmöjligheter finns? Studiet tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Studiet har genomförts på fem skolor som ingår i en offentlig förvaltning där man har en digitaliseringsstrategi formulerad i en handlingsplan för att stödja skolornas digitaliseringsprocess. I en del av denna handlingsplan och strategi ingår ett självskattningsverktyg som skolorna använder sig av minst en gång per läsår. Urvalet av deltagande skolor baseras på resultatet av skolors självskattnings svar.  Resultatet visar att det är viktigt att ledningen av skolan har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Fyra centrala teman framgår i resultatet och som besvarar frågeställningen: digital ledning - att skapa förutsättningar, digital vision - gemensam målbild, digital innovation - kollegial samverkan samt digital kompetens - ökad trygghet.