<p>I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö. Resultatet visade på vikten av att ha alla med sig i ett utvecklingsprojekt. I frirumsmodellen är utgångspunkten att synliggöra skolans inre och yttre gränser. Ett utvecklingsarbete ska sträcka sig över en längre tidsperiod och alltid utgå från skolans egna förutsättningar och behov. I diskussionen framgår hur fallskolans utvecklingsarbete kunde ha bedrivits utifrån frirumsmodellen.</p>

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr &amp; Miljö. Resultatet visade på vikten av att ha alla med sig i ett utvecklingsprojekt. I frirumsmodellen är utgångspunkten att synliggöra skolans inre och yttre gränser. Ett utvecklingsarbete ska sträcka sig över en längre tidsperiod och alltid utgå från skolans egna förutsättningar och behov. I diskussionen framgår hur fallskolans utvecklingsarbete kunde ha bedrivits utifrån frirumsmodellen.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag. Resultatet visar på att enligt lärarna finns det olika syften med arbetslag. Dessa syften är kategoriserade i sociala, pedagogiska och organisatoriska för – och nackdelar, för lärare eller elev sett ur ett lärarperspektiv. I analysen framkommer att lärarna har goda intentioner och att det krävs förutsättningar för att uppnå dessa. I diskussionen problematiseras en del av dem syften med arbetslag vi har fått fram under arbetets gång.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap. Den nya situation som IKT skapar gör också att skolans upplägg måste problematiseras. Lärare sitter inte längre på all kunskap i klassrummet och elever måste anpassa sig till detta. Syftet är att undersöka hur lärare och elever förhandlar om sina positioner inom skolan med elevdatorn i åtanke. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med elever och lärare i gymnasieskolan samlades empiri in till en diskursanalys. I denna analys undersöktes hur vissa betydelser av elevdatorn innefattades i skolans praktik och vissa uteslöts. Resultatet visade att lärare aktivt inkluderar vissa specifika betydelser av elevdatorn samtidigt som de lämnar andra uteslutna eller odefinierade. Som en konsekvens av detta måste eleverna hantera lärarnas och skolans restriktioner gentemot deras egna uppfattningar om elevdatorn. Den konflikt som vanligen uppstod var när lärare och elever inte hade samma syn på vad datorn var, vad som var relevant för skolan, och rätten att bestämma detta var återkommande i skolans vardag. Skäl som angavs för dessa konflikter var bland annat bristande disciplin bland eleverna, okunskap hos lärare, ovilja att släppa traditionella läromedel och svårigheter att hantera elevdatorerna som många gånger sågs som någonting pådyvlat ovanifrån.

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad. / The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools?   A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University.   My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800.  I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen.   Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800. Däremot går det inte utifrån nuvarande data att fastslå att rektors ledarskap har förändrats, dock identifieras tendenser till och motiv för ett förändrat ledarskap.   I arbetets diskussionsavsnitt reflekteras studiens resultat i skenet av tidigare reformer med betoning på en jämförelse mellan införandet av skollag 2010:800 och införandet av den mål- och resultatstyrda skolan under tidigt nittiotal där det kan konstateras att det finns en del likheter mellan nämnda reformer. Vidare resoneras det kring hur den nya skollagen kan påverka rektorskapet på lite längre sikt med betoning på vilka eventuella möjligheter och förhinder den nya skollagstiftningen ger rektor på temata friutrymme och normer. Författaren konstaterar att den bild som studien ger är tvetydig; rektorerna ger uttryck för en lättnad i yrkesrollen då skollagen på vissa punkter upplevs tydlig och därmed ger rektor stärkt mandat i delar av beslutsfattandet. Samtidigt uttrycker rektorerna en osäkerhet kring vissa delar, i synnerhet kring de delar av skollagstiftningen som berör de olika överklagansmöjligheterna.

Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagoger och rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattar denna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag till skolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser i den aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i den bemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något som konstrueras. Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Som datainsamlingsmetoder användes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstrukturerade samt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans ”inkluderingsgrupp” medan enkätundersökningen riktade sig till skolans resterande pedagoger. Studiens resultat har analyserats fram genom en kvalitativ innehållsanalys där sex kategorier ( Gemensamma aktiviteter, En skola för alla, Ledningens roll, Delaktighet, Engagemang och vilja, Mål och policy ), analyserades fram utifrån studiens övergripande syfte. Därefter analyserades ytterligare fem kategorier fram ( Möten, Gemenskap och delaktighet, Sociala förmågor, Kunskapsutveckling, Olikhet som tillgång ), utifrån studiens frågeställningar. Enkätresultaten har grupperats och analyserats utifrån studiens frågeställningar och de teoretiska utgångspunkterna. Slutsatser som jag drar utifrån den här studien är att studiens deltagare ser att samverkan och dess innebörd varierar. Samverkan ses som något positivt som bl.a. kan leda till en högre grad av inkludering och en skola för alla. Det finns dock en del hinder och det kräver vissa förutsättningar. Lärares attityder, rektors betydelse, övergripande mål och policy och samarbete var några förutsättningar som sågs som betydelsefulla. Alla deltagare verkade dock se samverkan som något positivt. Rektorerna behöver dock vara aktivt delaktig samt leda och styra arbetet i en riktning som gör att samverkan kan utvecklas. En god idé kan vara att kartlägga skolans behov, problem, förutsättningar och hinder, som ett stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det behövs också tid och utrymme för personalen att utveckla samarbete i olika konstellationer.

Studien syftar till att undersöka varför lärare väljer att arbeta med NTA och hur de arbetar utifrån konceptet. Undersökningen syftar även till att ta reda på hur lärare organiserar sin undervisning för att eleverna skall uppnå målen samt hur de följer upp och bedömer elevernas utveckling. För att få svar på frågeställningarna intervjuades åtta lärare i årskurs F-3 som använder NTA i sin undervisning. Resultatet visar att lärare anser att det färdiga materialet sparar tid och att lärarhandledningen är ett stöd. Samtliga lärare utgår från lärarhandledningen men de flesta anpassar arbetet efter elevgrupp och utifrån egna idéer. Flertalet lärare beskriver att de brukar föra diskussioner, ge tydliga instruktioner samt ställa frågor för att eleverna skall lära det avsedda. Lärarna följer upp och bedömer elevernas undervisning genom t.ex. att betrakta eleverna under lektionerna, examinerande moment t.ex. prov samt att använda sig av elevernas dokumentation. Några lärare efterfrågar mer kollegial samverkan kring NTA.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en fortbildning initieras och vilka tecken på förändrade arbetssätt som personalen kan beskriva i ett skolutvecklingsperspektiv. Valet föll på en fortbildning som avser personalens kompetens i bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt en särskoleenhet där samtlig pedagogisk personal genomgår en fortbildning i lågaffektivt bemötande enligt Bo Heilskov Elvéns metod. Vi har valt en hermeneutisk ansats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra forskningsfrågor. Vi har genomfört två intervjuer med två av flera ansvariga för den valda fortbildningen, en specialpedagog och en rektor, som skulle kunna ge svar på vilka grunder fortbildningsinsatsen initierades. Denna intervju gav oss önskad information inför intervjuerna med personalen på skolorna, där vi har intervjuat två lärare och två klassassistenter för att primärt undersöka vilka förändrade tecken man kan se i verksamheten utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande. Resultatet visar att ledning och personal har uppfattat ett behov i verksamheten som kräver ett förändrat arbetssätt i att möta elevernas problemskapande beteenden. Utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande visar resultatet att personalen har blivit mer trygga i sin undervisningssituation men även i sin yrkesrelation kollegor emellan. Personalen upplever att de har utvecklat ett gemensamt språk och en gemensam metod som även leder till möjlighet till ökat lärande hos eleverna. De har anpassat miljön och förhållningssättet efter elevernas behov. Som framgångsfaktorer kan man se motiverad personal som ser direkta effekter av fortbildningen, men också det faktum att fortbildningen omfattar all personal. Personalen har en önskan om långsiktighet i fortbildningen med mer tid för reflektion. Ledningen har för avsikt att utifrån personalens skilda behov i fortsättningen differentiera fortbildningen. I vår analys har vi i huvudsak utgått från Timperleys (2013) cirkulära femstegsmodell för skolutveckling. Denna går kort ut på att (1) elevernas behov av kunskaper och färdigheter identifieras för att uppnå viktiga mål. Därefter (2) kartläggs personalens behov av kunskap i att handleda eleverna till ökad måluppfyllelse. Den professionella förmågan (3) fördjupas hos berörd personal och (4) utifrån detta får eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Det sista steget (5): Elevernas nya behov av kunskaper identifieras, vilket är identiskt med steg ett (1). Vi tycker oss ha sett tecken på att alla stegen finns representerade vid tillfället för vår studie, dels utifrån ledningens organiserade plan för fortbildningen, men också utifrån att tecken på ett cirkulärt tänkande som nu riktar fokus på elevernas behov mer än före fortbildningen. Timperley menar att utgångspunkten för en positiv skolutveckling är just elevernas behov (a.a).