Denna studies syfte är att granska kvalitativ forskning om användandet av skräckgenren i litteraturundervisning i skolan och presentera detta på ett överblickbart vis. Forskning inom ämnet skräcklitteraturstudier på svenska är begränsad och det finns därför lite material för lärare på gymnasienivå att utgå eller hämta stöd från, när det gäller specifikt skräck. Studien sammanfattar och presenterar resultat från fem olika studier för att ge en forskningsbaserat grund till användningen av skräckgenren i litteraturstudier, förankrat i de svenska styrdokumenten. Metoden som används är systematisk litteraturstudie och insamlade data analyseras genom tematisk analys och sammanfattas och diskuteras genom kvalitativ metasyntes. Studien utgör ett form- och metodexperiment, och genomförs delvis med avsikten att utöka valmöjligheterna för framtida lärarstudenter och deras examensarbeten. Resultaten visar att skräcklitteratur potentiellt kan användas för att utveckla empatiska förmågor och utveckla elevers förståelse för andra individers verkligheter. Studien menar att skräcklitteratur kan fungera motiverande för elever i litteraturstudier och kan förändra hur eleverna ser på sig själva och världen i stort och skäcklitteratur kan med fördel användas i gymnasieskolans värdegrundsarbete.

Detta arbete utgörs av en skönlitterär översättning från engelska till svenska med tillhörande kommentar. Texten som har översatts är skräcknovellen The Summer People av den amerikanska författaren Shirley Jackson (1916–1965). En källtextnära översättningsprincip upprättades för översättningsarbetet baserat på teorier om skopos, polysystemteori samt domesticering/exotisering. Översättningskommentaren innehåller en redogörelse för de översättningsstrategier som tillämpats vad gäller överföring av källtextens kultur- och tidsspecifika referenser, talspråksmarkörer och stilistiska drag. Det utfördes även en mindre specialundersökning bestående av en kvalitativ jämförelse mellan svenska översättningar av Shirley Jacksons romaner utförda av Inger Edelfeldt och Torkel Franzén. Specialundersökningen visade att Edelfeldt tog sig något större friheter med texten, och framför allt Franzéns översättning hade stora likheter med den aktuella översättningen av The Summer People. / This paper consists of a commented translation of literary fiction from English to Swedish. The translated text is a short story of the horror genre called The Summer People by the American author Shirley Jackson (1916–1965). A source text-oriented translation principle was established for the translation task based on theories such as skopos, polysystem theory and domestication/foreignization. The commentary contains an account for the translational strategies that were applied regarding transfer of culture- and period-specific references, indications of spoken language, and literary style in the source text. An additional minor study was also carried out, consisting of a qualitative comparison between translations of Shirley Jackson’s novels executed by Inger Edelfeldt and Torkel Franzén. The additional study showed that Edelfeldt made slightly more alterations of the text, and Franzén’s translation in particular showed striking similarities to the current translation of The Summer People.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning. / This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an   educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce   horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.