No description available.

Studien har en ämnesövergripande ansats som undersöker lärares utsagor om hur platsbaserat lärande kan möjliggöra utveckling av elevers läs- och skrivförmågor. Ämnesövergripande undervisning innebär att flera ämnen integreras med varandra. Ett platsbaserat lärande innebär att undervisningen utgår ifrån en specifik plats i skolans närområde. Data samlades in genom en enkätundersökning som riktar sig till lärare i grundskolans årskurser F–3. En systematisk analys av materialet har skett där mönster, likheter samt skillnader har identifierats. Enkätundersökningens resultat visar att lärare gärna väver samman läs- och skrivaktiviteter.Exempelvis genom att eleverna får läsa faktatexter om ett djur för att sedan besöka platsen där djuret befinner sig och avslutningsvis skriver eleverna en egen faktatext med hjälp av fotografier från platsen. Vidare belyser resultatet att de flesta lärare arbetar ämnesövergripande utifrån ett tematiskt arbetssätt. Ekonomiska aspekter redovisas som handlar om bland annat för få resurser, för lite planeringstid och dyra transporter. Det framgår att lärare gärna vill använda ett platsbaserat lärande men att deras kunskaper om hur det ska genomföras på ett strukturerat och givande sätt kan utvecklas. Lärare uttrycker att de önskar bättre förutsättningar för ett platsbaserat lärande samt även möjligheter till vidare utbildning inom området. På så sätt, menar lärarna, kan platsbaserat lärande inkluderas i undervisningen. / The study adopts an interdisciplinary approach, investigating teachers' statements on how place-based learning can facilitate the development of students' reading and writing skills. Interdisciplinary teaching involves the integration of multiple subjects. Place-based learning is based on a specific location within the school's vicinity as the foundation for instruction. Data were collected through a survey directed at teachers of primary school grades F–3. A systematic analysis of the material was conducted, identifying patterns, similarities and differences. The survey results indicate that teachers often integrate reading and writing activities by, for example, reading factual texts about an animal, visiting the location where the animal resides and subsequently having students write their own factual texts using photographs from the location. Furthermore, the results highlight that most teachers employ interdisciplinary methods based on thematic teaching. Economic aspects are also discussed, including insufficient resources, inadequate planning time and costly transportation. It is evident that teachers are keen to use place-based learning, but their knowledge on how to implement it in a structured and beneficial manner can be enhanced. Teachers express a desire for better conditions for place-based learning as well as opportunities for further education in this area. According to the teachers, such improvements would enable the inclusion of place-based learning in their instruction.

This study is a quantitative study that has examined 29 students in grade 8 who have not received a pass grade in mathematics. The focus of this study is in two areas: first, which mathematical abilities do the students have the greatest difficulties in, and second, on the relationship between mathematics difficulties and reading and writing difficulties. Mathematical abilities have been studied using knowledge matrices from the national tests in mathematics. Reading and writing difficulties has been investigated using test results from diagnostic material in the area. The results show that conceptual and problem-solving skills are the most difficult abilities in which previous research also indicates. Procedural ability is the ability where most students show competency, which also is consistent with previous research. The study indicates that there are links between mathematics difficulties and reading and writing difficulties, although it is not possible to show strong correlations in this small study.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna. För att få svar på vår frågeställning använde vi oss av telefonintervjuer till fyra I ur och skur-förskolor och fyra förskolor utan den inriktningen. I intervjuerna frågade vi om vilken materiel som fanns tillgänglig för barnen, hur de arbetar med de finmotoriska förmågorna i planerade aktiviteter samt hur ofta de hade planerade aktiviteter. Genom de här frågorna fick vi fram svar på hur medvetet de olika förskolorna arbetar med de finmotoriska förmågorna. Det visade sig att det inte skiljde sig något mellan de olika typerna av förskolor, något vi inte håller med om efter egna erfarenheter. Största delen av de olika förskolorna ansåg att de finmotoriska förmågorna tränas automatiskt i den fria leken och vardagen, något som tidigare studier säger emot då barn ofta väljer bort den typen av aktivitet vid fri lek. Våra intervjuer visar endast på vad pedagogerna anser och inte på vad som faktiskt sker, därför hade en observationsstudie varit bra att komplettera med. / The fine motor ability is extremely important when it comes to reading and writing skills, since the hand needs to be trained to do small movements and the eyes needs to be able to follow these movements. Children who have difficulties with the fine motor ability become dependence of others, since they have problems clothing themselves and using cutlery. The development of the fine motor ability becomes difficult when the children use mittens outdoors since they are in the way and material that challenges the fine motor skills isn´t as available during the cold seasons. This doesn´t allow children at I ur och skur preschools, which are all-time outdoor preschools, the same training of fine motor ability during cold seasons. The aim of this study is to compare I ur och skur preschools with preschools without that direction, regarding the development of fine motor ability. To answer our questions we used telephone interviews to four I ur och skur preschools and four preschools without that direction. In the interviews we asked about what material was available for the children, how they trained the fine motor ability in planned activities and how often they had planned activities. By means of these questions we got answers that showed how deliberately the different preschools worked with the fine motor ability. The study showed that there was not any difference between the preschools, something we do not agree on based on own experiences. Most preschools claimed that the fine motor ability automatically trained in free play and everyday experiences. Our interviews only showed what the preschool teachers claim and not what really happens in the preschool, thus an observation study would have been a good complement, considering this.